Jag har just fått beskedet angående inställda läger. Sorsele lägret med C-åkarna blir skjutet på till v. 47 och Tärnalägret för A-åkarna blir av v. 45 redan. Jag har idag noterat att det ligger en del snö högt uppe på fjälltopparna i Tärna området men nere i slalombackarna är det bara pudrat med florsocker. Nu väntar alla på kalla vindar från norr, alla snökanoner är på plats så när det blir runt -4 startar snötillverkningen.
Nu är det bara att ställa om sig i huvudet för nya datum vad gäller snöläger. Barnen kommer på ett eller annat sätt att få komma sig på snö!
Helgens jakt var den sista för denna säsong. Nu är det bara privat jakt som kommer att bedrivas framöver. Icey som har varit spårlöst försvunnen en längre tid har siktats nere i Forsmark, 5 mil öster om Tärnaby. Det är hur jobbigt som helst att leva i ovisshet, kommer vi att återse honom någonsin? Det är ett antal människor som sett honom efter vägen men vi får dessa rapporter en eller två dagar efter observationen. Med andra ord så är vi efter hela tiden.
Årets grupp med norrmän var en upplevelse även denna gång. Min "solberry toddy-vän" var tyvärr ej med i år men det var andra roliga typer med. Någon älg lyckades de däremot ej att fälla, de snackar i telefon hela tiden och de har svårt att förstå att älgar hör bra! Det är nästan så att man "kokt over" som de själva uttrycker det när man blir lite arg.
Jag har idag haft kontakt med både P-I och Johan, båda verkar i god form. Hoppas att Johan kommer på någon av veckans träningar, Lucas och Johannes kan behöva någon sparring partner!
Nu är det dags att börja träna på snödansen på allvar, inte bara hemma i garderoben utan nu bör alla ta klivet ut på köksgolvet!
Hej å hå från Mosekälla!
Lisa
måndag 27 oktober 2008
onsdag 15 oktober 2008
Ambitiösa deltagare..
Gårdagens träning var en blandning av balans och snabbhetsövningar. Som vanligt så kastade sig deltagarna in i dessa övningar med en enorm hunger, en otrolig vilja att förbättra sig på ett eller annat sätt. Att träna ambitiösa barn är hur lätt som helst! Hela gruppen var igång långt innan jag och Perra hade färdigställt de olika stationerna som skulle användas. Alla barn var på plats i god tid innan träningens start och det är hur bra som helst för barnen. Att komma in i träningen när alla är igång är väl sådär, vi vet själva hur det känns när man kommer sist in i ett rum.
Perra var bas för övningarna igår och jag var mest bara med som observatör, skönt för jag var mer eller mindre medvetslös av trötthet. Roliga övningar med alternativa balansmoment, Ida var den igår som imponerade mest då det gäller balans. Barnen stod på en ranglig bom och gjorde benböj samtidigt som vi kastade bollar till dem. Nu kastade vi dem rätt fult så det var ingen lätt uppgift att lösa om man ej var i balans. Tyvärr så han vi inte med att kasta till alla men jag är övertygad om att denna övning återkommer ganska snart igen!
Det är så underbart att sitta på en bänk och se alla ivrigt rusa in emot de olika hindren, jag behövde egentligen aldrig mana på någon. Tvärtom så var jag tvungen att hindra dem ifrån att starta för tidigt. När man tränar snabbhet gäller det att få tillräckligt med vila så att man kan explodera när man väl ger sig iväg. Annars så blir det en annan typ utav träning, svårt för barnen att veta, de vill bara iväg så fort som möjligt!
Torsdagsträningen basar Ullis och Clas över. Perra och jag har förhinder men snart skall väl vi också kunna vara med på någon träning här hemma i vackra Docksta!
Nu är det hög tid att be om lite kyla, det är snart dags för novemberlov och så är det nog många som planerar för lite skidåkning i fjäll trakterna.
Tjing tjong!
Lisa
Perra var bas för övningarna igår och jag var mest bara med som observatör, skönt för jag var mer eller mindre medvetslös av trötthet. Roliga övningar med alternativa balansmoment, Ida var den igår som imponerade mest då det gäller balans. Barnen stod på en ranglig bom och gjorde benböj samtidigt som vi kastade bollar till dem. Nu kastade vi dem rätt fult så det var ingen lätt uppgift att lösa om man ej var i balans. Tyvärr så han vi inte med att kasta till alla men jag är övertygad om att denna övning återkommer ganska snart igen!
Det är så underbart att sitta på en bänk och se alla ivrigt rusa in emot de olika hindren, jag behövde egentligen aldrig mana på någon. Tvärtom så var jag tvungen att hindra dem ifrån att starta för tidigt. När man tränar snabbhet gäller det att få tillräckligt med vila så att man kan explodera när man väl ger sig iväg. Annars så blir det en annan typ utav träning, svårt för barnen att veta, de vill bara iväg så fort som möjligt!
Torsdagsträningen basar Ullis och Clas över. Perra och jag har förhinder men snart skall väl vi också kunna vara med på någon träning här hemma i vackra Docksta!
Nu är det hög tid att be om lite kyla, det är snart dags för novemberlov och så är det nog många som planerar för lite skidåkning i fjäll trakterna.
Tjing tjong!
Lisa
lördag 4 oktober 2008
Ännu en vecka...
Tiden bara flyger iväg - och det hör väl ihop med att jag börjar bli gammal - ännu en veckas träning är avklarad. Jag själv kunde tyvärr bara närvara på tisdagens träning men vilken träning sen. Vi var 10 barn och alla dessa tio gav verkligen allt. Två stycken nya barn var med och de kom med i gruppen hur bra som helst. Roligt att det kommer in nya krafter i klubben!
Idag var det alltså dags för att slå upp portarna för Step in i Bjästa. Det har strömmat in nya medlemmar hela dagen och några av dem kände jag igen från Bjästabacken. Roligt att träffas igen och surra igenom vinterns alla tänkta händelser, nu ligger vi alla slalomklubbar i startgroparna och förväntningarna är höga, som vanligt. Bara det blir kallt och snö så är vi alla nöjda! Vidare så är gymet i Bjästa kanon! Relativt litet men alla redaskap som behövs för att bli starkare finns, nu är det bara upp till Bjästas innevånare att använda dem! Själv kommer jag att vistas i ångbastun med tillhörande relax avdelning mest hela tiden, värmeljusen kan ej lämnas vind för våg;))
Veckan som kommer är ett enda aber för mig själv, jag kan inte närvara på en enda träning, pest! Ullis har kastas in som head coach och hon har visat att det är hennes rätta plats i gänget. Torsdagens träning genomförde hon perfekt, trotts att Milan skadade sig tidigt under träningen. Förmodligen är det så att jag och Perra inte kommer att ha någon grupp att träna snart, Clas och Ullis fixar det mesta! Sedan när jag är tillbaka igen så är det vecka 42! Då är det endast 3 veckor kvar tills det bär utav till Sorsele med C-brudarna. Hmm, kan det verkligen finnas snö i backarna då? Jag har idag fått rapporter från Storuman om snöblandat regn, det värsta väder som finns för alla. Det blir ingen snö för oss skidåkare, jägarens hat väder och allmänt kallt och bedrövligt. Nej endera skall det vara kallsnö eller klart väder!
Hur som helst så hoppas jag att alla kan träna nästa vecka, och att det är klart för alla att tisdagsträningen är i Ullånger! By the way så träffade jag Anna och Sofia Sundqvist på badet i fredags och jag peppade dem att komma med någon tisdag i Ullånger! Det är nu upp till Anna att få fram flera talanger från Ullånger, de verkar ha somnat in när det gäller alpint. Anna skall nu väcka dem till liv igen, det är hennes stora uppgift i höst!
Core programmet sitter inte som en smäck men nu måste jag plocka fram den rutinerade Lisa på måndag. Hur kan jag ställa till det på detta sätt för mig själv än en gång. Jag kan inte skylla på att jag inte fått uppgiften i tid, nej det är min vana troget att förlita mig på att programmet sätter sig på första försöket. Till dags dato har det aldrig hänt, men jag chansar ändå för fullt på att jag skall lyckas med detta omöjliga uppdrag, som jag själv ger mig! Korkat är ordet.
Saknaden av min träningskompis - som numera tränar på sjukhusets träningsanläggning - är stor. Jag måste till med en övertalnings kampanj å de snaraste. Det räcker inte med att käka lunch tillsammans lite nu och då, nej vi måste svettas ihop också! Fast att äta en god lunch och skvallra en massa är aldrig fel. Jag undrar bara om hennes medverkan i lokalpressen gjort henne gott? Förmodligen, alla vill vi vara i rampljuset! Snart är det väl dags för Skule alpina att figurerat pressen, vi har numera två deltagare från England med på våra träningar! Rätt internationellt med andra ord.
Trevlig helg på er alla!
Lisa
Idag var det alltså dags för att slå upp portarna för Step in i Bjästa. Det har strömmat in nya medlemmar hela dagen och några av dem kände jag igen från Bjästabacken. Roligt att träffas igen och surra igenom vinterns alla tänkta händelser, nu ligger vi alla slalomklubbar i startgroparna och förväntningarna är höga, som vanligt. Bara det blir kallt och snö så är vi alla nöjda! Vidare så är gymet i Bjästa kanon! Relativt litet men alla redaskap som behövs för att bli starkare finns, nu är det bara upp till Bjästas innevånare att använda dem! Själv kommer jag att vistas i ångbastun med tillhörande relax avdelning mest hela tiden, värmeljusen kan ej lämnas vind för våg;))
Veckan som kommer är ett enda aber för mig själv, jag kan inte närvara på en enda träning, pest! Ullis har kastas in som head coach och hon har visat att det är hennes rätta plats i gänget. Torsdagens träning genomförde hon perfekt, trotts att Milan skadade sig tidigt under träningen. Förmodligen är det så att jag och Perra inte kommer att ha någon grupp att träna snart, Clas och Ullis fixar det mesta! Sedan när jag är tillbaka igen så är det vecka 42! Då är det endast 3 veckor kvar tills det bär utav till Sorsele med C-brudarna. Hmm, kan det verkligen finnas snö i backarna då? Jag har idag fått rapporter från Storuman om snöblandat regn, det värsta väder som finns för alla. Det blir ingen snö för oss skidåkare, jägarens hat väder och allmänt kallt och bedrövligt. Nej endera skall det vara kallsnö eller klart väder!
Hur som helst så hoppas jag att alla kan träna nästa vecka, och att det är klart för alla att tisdagsträningen är i Ullånger! By the way så träffade jag Anna och Sofia Sundqvist på badet i fredags och jag peppade dem att komma med någon tisdag i Ullånger! Det är nu upp till Anna att få fram flera talanger från Ullånger, de verkar ha somnat in när det gäller alpint. Anna skall nu väcka dem till liv igen, det är hennes stora uppgift i höst!
Core programmet sitter inte som en smäck men nu måste jag plocka fram den rutinerade Lisa på måndag. Hur kan jag ställa till det på detta sätt för mig själv än en gång. Jag kan inte skylla på att jag inte fått uppgiften i tid, nej det är min vana troget att förlita mig på att programmet sätter sig på första försöket. Till dags dato har det aldrig hänt, men jag chansar ändå för fullt på att jag skall lyckas med detta omöjliga uppdrag, som jag själv ger mig! Korkat är ordet.
Saknaden av min träningskompis - som numera tränar på sjukhusets träningsanläggning - är stor. Jag måste till med en övertalnings kampanj å de snaraste. Det räcker inte med att käka lunch tillsammans lite nu och då, nej vi måste svettas ihop också! Fast att äta en god lunch och skvallra en massa är aldrig fel. Jag undrar bara om hennes medverkan i lokalpressen gjort henne gott? Förmodligen, alla vill vi vara i rampljuset! Snart är det väl dags för Skule alpina att figurerat pressen, vi har numera två deltagare från England med på våra träningar! Rätt internationellt med andra ord.
Trevlig helg på er alla!
Lisa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
