Analys...

Veckans träningar har varit många och långa. Måndagens träning var som jag skrev tidigare en trättsam historia men gårdagens och dagens träning har varit kanon. Super G körningen igår verkar ha varit en succés, Ester pratar inte om något annat för tillfället. Enligt Perra så brändes det på som tusan under denna träning och alla var på topp.

Jag har själv varit på plats i Bjästa ikväll och det var 3 tappra Skule åkare närvarande. Victor har verkligen kommit igång med sin åkning, det är nästan 2 spår i snön i varje sväng. Nu är det bara för honom att ligga i och träna mycket friåkning. Lova och Ester körde kortkäpps bana ikväll och de utmandade sig själva nästan i varje åk, de åker en allt tuffare linje för varje vecka som går. På tal om friåkning så är det inte mycket utav den varan för tillfället. Vi har inte åkt friåkning sedan vi började att träna med Bjästa och det känner jag att det är ett stort avbräck i vår träning. Vi kan inte annat än rätta in oss i leden och köra det Bjästa gör för det finns ej utrymme i backen för att ha ett eget område för friåknings övningar. Detta kommer vi att ta igen när vi kommer igång med våra egna träningar!

Jag och min core-polare skall köra igenom extreme-passet imorgon. Hoppas att det sitter redan första gången för jag orkar inte med 2 extreme pass på rad. Jag tror att vi klarar det direkt, annars kan vi alltid låtsas som det så vi slipper köra en gång till. Jag kan i och för sig sitta på min boll och se till att Emily gör rätt, ja det är en fantastisk idé. Jag börja sakterligen att återkomma till normal fysisk form men jag är inte riktigt i mål ännu. Denna ständiga kamp om att lägga träningsnivån på rätt nivå, den pågår för fullt i mitt huvud. Jag har lust att byta ut programmet där uppe så att det blir lite nya funderationer. Jag åker och handlar ett nytt avancerat programm imorgon, ni kommer inte att känna igen mig efter helgen.

Helgen tävlingar blir en spännande historia. Kommer vi att ta hem en DM-medalj till Skule, ja jag tror faktiskt det. Vilken valör vågar jag inte gissa på ,men en medalj blir det allt. Småbrudarna längtar mest till att spela in Babyrock de movie, vad detta innebär vet ingen -knapp dom själva! Jag fick ikväll order om att ta med den stora filmkameran, en sådandär som man har när man spelar in riktig film. Ja, det är väl bara att plocka fram den från förrådet, från hylla 7 c, där jag förvarar alla mina Ingemar Bergman saker. Om nu resultatet från helgens filminspelning blir lyckat så kommer förmodligen filmen upp på biograferna vid jultid, när alla andra stora filmer har premiär. Jag ser framför mig när Skule alpina åker över till USA för att emottaga en eller två stycken Oscars statyetter. Vem kommer att hålla tacktalet och vad skall vi ha för kläder på oss. Vi kanske inte tar på oss Ullmax kostymen, men vi har ju våra fina fartdräker som kan piffas upp en aning!

Svaret på den senaste gåtan är: en bro

Jag klurar på en riktigt bra gåta tills imorgon.

Sov gott!

Lisa

Trötta barn..

Träningen igår kväll var en tröttsam historia. Alla barn var slutkörda efter helgens urladdning, och det är inte konstigt. Jag insåg rätt tidigt i träningen att något inte stod rätt till med våra och Bjästas åkare. Det var fel på allt som kunde vara fel, slöa kanter, fel på banan, råtta i banan och allt vad det nu var. Vi föräldrar förstår nog inte hur jobbigt det är för barnen att tävla 2 dagar i rad. Det är en enorm anspänning inför dessa åk - kanske mycket mera än vad barnen visar. Jag med flera tycker väl att åka 4 st tävlingsåk inte kan vara speciellt krävande men det är mycket annat runt omkring som tar energi. Trots dessa trötta hjärnor och ben så brändes det på i slalombanan. HOLG´s träning såg jag inte så mycket utav men det jag såg imponerade mycket på mig. Vilka talanger Clas har i sin grupp! Nu längtar jag så himla mycket till att få träna i vår egen backe, till att få se vår grupp tränar tillsammans hela tiden.

Kommande tävling i Junsele blir en tidig historia för D-åkarna. 08.00 skall vi vara på plats i Junsele, med andra ord så kommer avresan från Docksta att bli tidig. Det är bra att D-åkarna får köra bort sin tävling direkt då de inte har orken att hålla modet och koncentrationen uppe en hel dag. Nu kan de åka skidor och leka sedan de är klara med sin tävling.

Svaret på gåtan är D!

Dagen gåta: Jag bär tunga bördor över sjön och går över stora djup, men ändock står jag ständigt stilla.


Lisa

Vilken helg!

Åhh, vad jag är stolt över våra åkare i Skule. Jag trodde jag var överoptimistisk när jag tippade på 3 pokaler. Jag hade fel och det gör mig inte ett smack. Vår lilla klubb Skule har tagit hem 5 stycken pokaler över Skuleskogen, ja ni läste rätt, 5 stycken. Lucas och Ester stod idag överst på prispallen, grattis på er båda! Lova fräste in på en ny 5:e plats och hennes 2:a åk var hennes absolut bästa åk någonsin. Det var linje i branten och järnet efter långsvängen, sedan avslutade hon med att åka störtlopp över mållinjen. Det kan inte bli bättre i en backe som Ås backen är, is, brant och allt annat än trevlig för D-åkare. Vår nya komet Julia upprepade gårdagens succés, hon körde båda åken även fast hon hade bestämt sig för att hoppa över tävlingen idag. Jag kan förstå henne - och alla de andra barnen - som kände en enorm rädsla, för att starta högst upp i denna rätt branta backen. Julia bet ihop och körde ner som en vinnare!

Nu är det bara att träna vidare inför nästa helg då vår tävling körs i Junsele. Jag vet att alla som tävlat i helgen är enormt taggade. Hoppas nu att flera barn kommer med upp till Junsele, de brukar anordna fina tävlingar. Jag, Ester och Lova har hoppats på att få sova i en tjej-stuga - men tyvärr verkar det som om vi får dela stuga med grabbarna. Vi kommer att klara utav det också, men jag tror att vi skulle kunna ha det mycket mysigare med enbart tjejer i stugan. Killarna väsnas så enormt och så tror dom att de är de coolaste som går på två ben. Vi får hålla dem kort helt enkelt!

Dagens gåta: Vad är det som står mitt i elden utan att bränna sig!

Jag säger bara 1:a, 1:a, 1:a, 5:a, 5:a, 12:a, 12:a och en 19:e plats! Kan det bli bättre?

God natt!

Lisa

Grattis Lucas!

Dagens tävling gick hur bra som helst. Lucas toppade med en första plats och som han vann. Han körde på säkerhet i 2:a åket men vann med stor marginal. Lova kammade hem den 2:a pokalen med en fin 5:e plats, nu har vi bara en pokal till att bärga hem. Ester körde ur i första åket, men Julia stod emot rädslan och körde sin första tävling med bravur. Diana kom på en bra placering med tanke på hur lite skidor hon kunnat åkt i år.

Jag som har gissat på tre pokaler under helgen kanske får rätt om alla våra åkare står på benen imorgon. Jag vet att både Lova och Ester kör för pokal, och Lucas tar förmodligen sin andra första placering imorgon. Jag hoppas att jag själv är mera på banan imorgon då jag idag hade en lite lägre dag. Tur att barnen är självgående numera och att Perra styrde upp verksamheten. När vi har alla föräldrar på plats så fungerar allt smärtfritt!

Svaret på gårdagens gåta är snoret!

Jag hoppar över dagens gåta då jag inser att er tankeförmåga kan ha försämrats på grund utav visst dryckens intag. Det är ju ändå lördag!

Hoppas på en härlig tävlingssöndag!

Lisa

Pirrigt..

Jag har en dotter som inte kan sova på grund utav att det är pirrigt i magen. Årets första tävling går utav stapeln imorgon för Ester och gänget. Det är naturligtvis spännande att tävla för första gången i år men Ester och Lova har varit med så pass länge så det vet hur en tävling fungerar. Julia däremot har nog ett antal fjärilar i magen ikväll, hon har inte åkt så många tävlingar ännu, men jag är övertygad om att det kommer att gå kanon bra för henne i morgon. Diana är på G enligt demontränaren Tony, han påstår att skidorna går som på en räls för henne numera. Hoppas att hennes serviceman har fixat kanterna inför morgondagens race. Jag vet att hennes serviceman har varit på kurs nyligen i kantvård, så jag förväntar mig att hon kommer med sylvassa skidor till Ö-vik. En kille som redan har gjort bort sin premiärtävling är Lucas, jag tror att vi kommer att få se en kanontävling från hans sida imorgon, kommer han bara ner är det pallen som gäller. Han kommer att ta sig ner, så är det bara, det vet jag! Vad beträffar tränarnas status inför premiärtävlingen så kan jag meddela att det aldrig har varit bättre. Perra har införskaffat en ny hemlig supervalla på Pettersson´s i Ullånger och den kommer i natt att kokas ihop med en egenhändigt tillverkad valla. I gryningen stryker Perra på denna valla på alla Skuleåkare´s skidor och sedan är det bara att vänta på pokalerna. Jag själv kan med stolthet berätta att jag kommer att inviga vår nya klädryggsäck i morgon. Den är orange till färgen och fyrkantig i formen, ingen kan missa denna fantastiska rygga. Det grämer mig en aning att jag ej har hunnit sy på en Skule dekal på den, men innan säsongen är över kanske den sitter där. Jag är inte känd för att vara speciellt händig med synålen, men det finns andra i min bekantskapskrets som har oanade sy talanger!

Jag och Perra konfererade ikväll angående kommande träningar. Vi har insett att det är många barn som hoppar av skidträningen på grund utav att vi inte kommer igång här hemma i vår backe. Vi måste satsa mera energi på de minsta så att vi inte tappar bort dem helt och hållet. Utan återväxt så kommer vår lilla klubb att minska till ingen klubb alls. Clas och Ullis gör ett kanonjobb med HOLG (hopp&lek-gruppen), det Perra och jag funderar över är om vi kan på något sätt hjälpa till i denna grupp för att hålla intresset vid liv för dessa barn. Kanske det är roligt att "storbarnens" tränare kommer på HOLG`s träning eller kan vi på något sätt peppa de barn som har fallit bort från träningen. Ja, vad vet jag, det jag vet är att något måste till för att behålla denna grupp. Om det är någon som har idéer angående detta så snälla ni hör utav er till någon av tränarna!

Annars flyter livet på as usual, ingen magsjuka denna vecka och det är bara så skönt. Jag har nu börjat träna igen och det är roligt, ibland. Jag kommer inom kort att köra Core extreme så jag bör ligga i hårdträning redan nu men jag inser att jag får gå på rutin. Jag får fuska mig igenom passet om det visar sig att mina muskler inte finns där när jag behöver dem. Att le och se glad ut är det viktiga, då tror alla deltagare, att hon den där Lisa, hon verkar inte ha några som helst problem att genomföra ett tufft Core-pass. Hmm, dom skall bara veta hur dåligt tränad jag egentligen är just nu. Tyvärr har jag inte kunnat delta på någon av veckans 3 träningar men jag har full koll på vad som händer och sker på kvällarna i Bjästa. Skador, bra åk och en massa andra händelser har rapporterats in till mig under den gångna veckan. Jag tror och hoppas att jag kan delta på 2 träningar till veckan. Tänk om vi får börja att träna här hemma nästa vecka, det vore helt underbart. Vi som har nya käppar och en helt ny läcker klubbstuga att testa. Vi har inte ens tagit ur käpparna ur emballaget ännu, snacka om nya prylar.

Svaret på den senaste gåtan är N!
Dagens gåta: Vad är det som bonden kastar bort, men herren stoppar i fickan?

Hur många pokaler tror ni att vi kommer att ta med oss hem i helgen? Jag gissar på 3 stycken! Det är en väldigt optimistisk gissning, men vi har bra åkare i klubben så det är ingen omöjlighet!

Jag återkommer om min gissning angående antalet pokaler imorgon.

Tävlings dags..

Till helgen smäller det, då kör tävlingssäsongen igång på alvar. För första gången i världshistorien måste Bjästa förlägga sina tävlingar på annan ort, nämligen i Ö-vik. Att Bjästa måste kasta in handduken var oväntat, de som har rykte om sig att ha öppet när det endast är frost på marken. Denna vinter - som inte är någon vinter, är bara hur trist som helst. Som tur är så har FV sin backe igång och det kommer att bli jätte fina tävlingar där till helgen.

Jag hoppas att så många som möjligt är med ifrån vår klubb. Det är inte alls så att man måste vara proffs för att delta i en tävling. Alla har nog börjat sin tävlingsbana med att ploga sig ner och det går alldeles utmärkt. Anledningen till att jag vill ha med massor av Skuleåkare är att det är så himla kul att höra speakern nämna vårt klubbnamn flera gånger. Vi skall vara stolta över vår klubb, vi är ingen jätte stor klubb, men vi är bäst. Det är alltid med någon erfaren förälder på tävlingarna som fixar med nummerlappar och starttider mm. Så ta tag i er själva och anmäl er så snabb som möjligt!

Jag stod över gårdagens träning men rapporterna om hur åkningen såg ut har nått mig. Hopp och lek-gruppen körde på med Bjästas småttingar och det såg bra ut. Banåkarna gjorde bra ifån sig, men Tony tycker nog att lite mera skärp vore på sin plats. Det är inte riktiga "tävlings åk" som utförs utan lite slentrianmässiga körningar som anses vara 110% åk. Jag är övertygad om att när vi kommer igång i vår backe så är det slut på dessa flum åk, då kommer skärpan att finnas med hela träningarna. Det roliga är att det ändå ser väldigt bra ut när barnen åker även fast de inte maxar, hur kommer det att se ut när det verkligen gäller? Vi får vänta och se efter helgens tävlingar, då har vi svaret, svart på vitt.

Jag var ute i skogen med hundarna idag och det var första gången i mitt liv som jag har gått på skare och känt att jag borde haft broddar. Det var så halt i skogen så att jag var tvungen att vända efter en allt för kort promenad. Stackars hundar, de får endast korta promenader numera.

Johan verkar vara på gång igen med sitt bloggande, kul att få lite info om hans vardag. Jag är lite orolig för att han har för mycket brudar att hålla reda på där uppe. Jag kanske rent utav måste upp och strama upp verksamheten lite, jag som är den hårdhudade tränaren i gänget.

Dagens gåta: Varmed slutar dagen och börjar natten?

Vi hörs!

Lisa

DM i fara..

Har nu börjat erkänna för mig själv att det ser dystert ut inför DM. Jag har nog förstått under en längre tid att vi förmodligen kommer att få ställa in vår fantastiska tävling, första helgen i februari. Vi har ikväll haft ännu ett planeringsmöte, mötet beslutade om att onsdagen är sista dag för avgörandet angående tävlingen vara eller icke vara. Nu är det bara att tillbe högre makter om massor av natursnö och kallgrader modell Sibirien. Jag vill verkligen att denna tävling skall kunna genomföras för vi har ett superarrangemang på gång.

Lucas har gjort en kanonhelg i Östersund, han har genomfört 2 tävlingar med fantastiska resultat. En 18:e plats på lördag och en 21:a plats idag är lite av en succés för vår Lucas. Det kanske låter konstigt att jag tycker att han har gjort en bragd i Östersund. Anledningen till detta uttalande är att jag vet, att Lucas har åkt betydligt mindre skidor än de flesta av dem han tävlar emot. Jag vill påstå - utan överdrift - att bara denna säsong så har Lucas 40-50 skiddagar mindre än de åkarna han hade framför sig i resultatlistan. Att beakta är att detta - flera skiddagar per år -har skett under flera års tid för flera av dessa åkare i Lucas ålder. Med andra ord så är det en enorm skillnad i träningstimmar. Lite som att låta MODO träna 2 dagar per vecka, men ändå spela kvar i elitserien.

Perra och jag planerar för fullt för Junsele tävlingarna -som förmodligen kommer att bli 2 st, eftersom att de är reservort om vi ej kan genomföra DM. Vi hoppas att så många som möjligt kommer att delta. Vi ser dessa helger som mini-läger för Skule och därför bokar vi stugor för fullt just nu. Vi kommer alltså att sova över en natt i Junsele i stugor bredvid slalombacken. Det pratas redan om en tjej och en pojk-stuga, det kanske är det enda rätta så att vi brudar slipper alla snark-pappor. Mer information kommer så snart vi vet hur tävlingarna kommer att se ut. Håll koll på webben!

Svaret på fredagens gåta är fisen, igen!

Ikväll ber jag till vädergudarna så jag har ingen gåta på G.

Hopp och lek-gruppen kommer till Bjästa och tränar i morgonkväll, det blir toppen. Det var längesedan vi var hela Skulegänget på träning.

Sov gott!

Lisa

Gårdagens träning..

God eftermiddag!

Vi var några tappra själar på gårdagens träning på Bygget. 5 stycken till antalet och 4 utav dem var 99:or. Lucas fick tampas mot dessa småttingar i innebandy och det gjorde han med bravur. Det är inte alltid lätt att vara den som är äldst i gänget, hålla koll på att alla får pass och att alla får göra mål. Lucas fixade detta på bästa sätt! Värre var det nog för hans far som nu kanske börjar inse att sonen inte är en liten fjant längre. Perra har numera fullt upp att hålla jämna steg - om ens det - med Lucas. Det var kul att se på när far i huset skulle sätta sonen på plats genom att göra armhävningar på en arm. Det visade sig att sonen klarade det minst lika bra som fadern och detta mina vänner, var ett hårt slag i magen på honom (Perra).

Vi spelade inte bara innebandy, - ja vi var väl att ta i för jag satt på min stol och gav order - vi tränade också bålstyrka och snabbhet. Nu börjar det synas att vi har kört samma övningar under ett antal år. Tekniken i övningarna börjar falla på plats och då ger träningen bra resultat. Samuel och Carl spelade tillsammans med Perra och det var tur att de hjälpte honom mot Lucas, Lova och Ester. Perra försökte hela tiden att dra upp taktiska riktlinjer om hur Samuel och Carl skulle spela men dessa pojkar kan så mycket mera än vad vi tror. Carl är en riktig bolltrollare och Samuel placerar sig alltid rätt framför målet så det var bara för Perra att servera dem de rätta bollarna så blev det mål. Ester och Lova kämpade på som två terriers mot grabbarna och Lucas gav dem understöd så att även dom fick göra mål. Jag som numera går under smeknamnet Gestapotränaren - jag vet att det inte är något vackert smeknamn men jag förstår varför jag fått det - satt på min stol och njöt av det vackra spelet.

Jag varnade Perra under träningen för att han skulle få träningsvärk modell värre, men han viftade bort dessa kommentarer som om det vore en irriterande mygga som var i farten. Jag kan med lite skadeglädje skriva idag att jag hade rätt. Jag var mest orolig för att han skulle bli för dålig i sin gamla kropp så att han inte skulle kunna köra Lucas till helgens tävling i Östersund. Nu vet jag att de är på väg och att träningsvärken kanske till och med är till gagn för Lucas. Perra kanske blir lite lugnare inför tävlingen, inte en massa tjat om oväsentligheter som Lucas redan har koll på. (Detta bör läsas med glimten i ögat!) Jag tror att det kommer att gå kanonbra för Lucky Miller i helgen, han har något stort på gång ska ni veta!

Svaret på gårdagens gåta är naturligtvis nyckeln!

Dagens gåta: Vad är det som har ande men inte liv och skriker och piper i sin födelsestund likväl?

Jag vill passa på att gratulera vår ordförande på födelsedagen, ett stort GRATTIS!

Önskar er en underbar helg!

Lisa

Byta sport...

Hej på er alla igen, nu är det kanske dags att byta till någon annan sport än skidåkning. Vad är det som händer? I morse när jag åkte förbi Dockstas idrotts plats så kunde jag konstatera att det låg närmare tillhands att spela tennis eller fotboll än att åka skridskor. Jag har nog aldrig sett fotbollsplanen så grön som idag. Hur som helst så samlar vi gruppen igen på Bygget i kväll för en hård match i innebandy. Jag kommer att sitta lugnt ner i min domar stol och se på, men det är fritt för alla andra föräldrar att delta!

Gårdagen var ingen höjdare. Jag vaknade klockan 04.00 av ett illamående, magsjuka. Hinken hämtades och sedan var det igång. Jag var helt inställd på att jag skulle hinna bli frisk till eftermiddagen, då jag skulle jobba i Ö-vik och hämta Icey på djursjukhuset. Det blev inget utav något av dessa aktiviteter, jag var out of order tills klockan 19.30. Som tur var så hämtade min räddare i nöden - Camilla - lilla Icey och jobbet fick chefen själv ta hand om. Ester blev snällt hemskjutsad av en omtänksam pappa som ej ville komma in i pestens hus, jag undrar varför? I morse vaknade jag pigg som en nötlärka och hungrig som en varg. Nu är jag på gång igen, tänkte jag och åkte till Step in för att köra core. Allt gick bra tills andra låten, då fick min kropp pyspunka modell värre. Ja, inte på samma innehåll som gårdagen, nej all energi bara försvann. Turligt nog så var det bara en utav deltagarna som märkt detta, men hon klagade inte allt för mycket eller närmare bestämt inget alls. Hemfärden från Ö-vik var ingen skön bilresa, nu var det bara att se till att jag kunde stanna var som helst. Nog om detta, nu är jag på banan igen för tusende gången på kort tid!

Svaret på tisdagens fråga är för mig idag ganska aktuell, fisen!
Dagens gåta: Vem går genom kyrkdörren först på söndagsmorgonen?

Hej å hå!

Lisa

plus 3 förnbannade grader..

Jag är förbannad på detta väder, som inte kan bli vad vi alla i klubben just nu önskar allra mest, kallt och massor av snö! 3 grader varmt och blåst, ja vi vet alla vad det innebär. Det lilla snötäcke som fanns, drog sig snabbt som att an undan igen. Jag vet också att ingen kan påverka vädret men nu är det upp till oss alla att dansa snödansen på alvar. Nu enar vi oss och dansar som bara sjutton till helgen. Redan på måndag tror jag att vi kommer att se resultatet utanför våra fönster, massor av vit härligt fluffig snö och termometern kommer att visa -10 grader.

Jag pratade med Hopp och lek-gruppens ledare idag och de var överens om att det funkar jätte bra i vår barnbacke för dem. Clas har just kommit hem från en veckas utbildning i konsten att lära andra att åka skidor. Nu är han heltänd på sin uppgift, att få barnen super intresserad utav alpin skidåkning. Kanske är det Clas som står på Idrottsgalans scen om 30 år, och mottager ett pris som bäste ledare, det är inte omöjligt.

Svaret på gårdagens gåta är vävstolen!

Jag deltar ej på morgondagens träning men Perra är däremot det. Jag vet ej i skrivande stund om det är GS eller SL, men vad spelar det för roll, bara vi får träna.

Dagens gåta: Vad är det som siktar hälen, men träffar näsan?

Glöm ej att anmäla er till tävlingarna i Bjästa.

Lisa

Nu är vi på G..

Jag sitter framför TV´n med tårar i ögonen efter Anders Pärson´s tacktal. Han är verkligen värd all uppmärksamhet som han har kämpat för "vår" sport. Hans tack till Tärna´s Mr Ski Trainer, Stig- Ove Gustavsson tycker jag är stort.

Kvällens träning var superkul. Vi hade nästan hela träningsgruppen på plats. Lucas är verkligen taggad i sin åkning och det smittar av sig på alla andra. Nu är vi i Skule verkligen på G, det går undan som bara den. Jag tycker mig se en härlig inställning hos alla barn, alla har verkligen snäppat upp sig 3 nivåer i år. Perra och jag stod i backen och klockade de flesta av våra åkare och det ser bra ut skall ni veta.

Om en och en halv vecka smäller det, då startar tävlingsäsongen på alvar. Lucas tjuvstartar redan till helgen i Östersund. Kom ihåg att ni inte behöver vara proffs för att delta i tävlingarna. Nej, vi vill att så många som möjligt kommer med och tävlar med oss i Skule. Vi vill ha ett stort lag med på tävlingarna, vi kör dessa race tillsammans så alla behövs! Har nu funderingar runt tävlings biten så hör utav er till mig eller Per-Inge så hjälper vi er gärna.

Svaret på gårdagens gåta är floden!

Dagens gåta. Hit om, dit om, pela mellan fotom, öken fram och minsken bak. Vad heter detta redskap?


Hej svejs!

Lisa

Solen.

Hej på er alla, har ni tittat ut idag. Det har snöat och solen skiner. Svaret på fredagens gåta är just solen. Gårdagens träning i Junsele var kanon, bra med snö och solen sken även i Junsele. Lucas gjorde ett antal kanonåk och han har något stort på gång. Ester körde på och när träningen var över konstaterade hon att pjäxorna ej var åt dragna. Kul var det i alla fall för barnen och jag var faktiskt ute en stund och filmade våra åkare som tyvärr endast var 2 till antalet. Perra var vår huvudtränare och Tony var fotograf så det kommer bilder på hemsidan senare, håll ut!

Dagens gåta: Springer dag och natt, lämnar aldrig bädden.

Ha en underbar vinterdag!

Lisa

Feberfri!

Äntligen är jag feberfri igen. Nu skall inget virus ens få komma mig nära igen. Jag skall nu uppfinna en dräkt som skyddar mig mot alla baciller som finns, dräkten skall endast släppa igenom solstrålarna. Vem vill inte få lite solbränna? Just nu ser det ut som om jag vore död, eller näst intill. Likblekheten har bitit sig fast i ansiktet och jag inser att brun utan sol kanske vore på sin plats. Solarium känns så där, men skönast är det att få till en helt naturlig solbränna med googles-märken i ansiktet. Snart är det dags för denna bränna, i februari kan man ana en tendens till rodnad om man befinner sig utomhus på dagarna. Bättre en rodnad än blåglåmigt ansikte med mörka ringar under ögonen!

I morgon åker jag med familj och Perra och Lucas upp till Junsele för träning. Det som är absolut bäst med Junsele är att jag kan sitta inomhus mitt i backen och kolla in alla åkare. Jag funderar på att ta med mig en radioapparat till oss alla så jag kan ge feedback via etern, hur bra är inte det. Perra kommer att bli galen om jag sitter inomhus och gapar. Det är nog bäst att jag lyfter häcken och engagerar mig lite i träningen utomhus.


Webbmastern och jag har diskuterat årets matsäcks problematik. Vi har nu i ett antal år kunnat se hur vissa skidmammor dukar upp än det ena och än det andra. Allt från smaskiga pasta sallader till härligt grillade kycklingklubbor. Vi tycker oss minnas att vi alltid har suttit och fikat våra vanliga mackor och saft. Nu känns det som om en förändringens tid är här. Vi kommer förmodligen att servera en lite större tacobuffé på den första tävlingen. Vidare så har Tony en helstekt ren på gång och som avslutande tema tror vi att en amerikansk buffe´vore trevligt. Hemma gjorda hamburgare som grillas över en härlig glödbädd, grillade majskolvar och pizzaslice´s kommer det att finnas på Skule´s buffébord. Naturligtvis en hel del annat smått och gott, hela matsedeln kommer senare;) Jag tror att jag utser webbmastern till ansvarig för denna uppgift. Jag vet att hon är en klippa på mat, hon kommer att bli perfekt för denna uppgift. hoppas hon själv tycker det också.



Dagens gåta: Vad är det som kommer genom fönstret men ej genom dörren?


Ha nu en underbar fredagskväll!

Lisa

Svaret på dagens gåta.

Svaret på dagens gåta är: när haren ligger i stekpannan och steks i smör!

Alla som tränade ikväll var taggade och på gång. Backen i Bjästa var lite väl lös och det blev snabbt gropar i banan. Barnen gasade på och ingen deppade för det dåliga underlaget, kanon!

Hoppas nu att det blir ett antal barn som åker till Junsele för träning på lördag. Jag menar att vad kan vara bättre än att få åka upp till Junsele en lördag? Nä just det, det finns inget bättre!

Sov gott!

Lisa

Uhhhaaaäää!

Hello!

Dag 10 med febran, nu är jag superless på detta tillstånd. Jag undrar om jag skall ringa min vän Per-Erik i Norge och fråga om en Solberry-toddy. Kan det vara lösningen på denna segslitna feber? Tony - min husdoktor - har ställt olika diagnoser vartefter känslan i kroppen har förändrats. Först så hade jag bältros, sedan var det sorkpest och nu har doktorn konstaterat att det är körtelfeber. Hmm, jag undrar vart han får allt ifrån?

Eftermiddags träningen med Bjästa är en hit för de yngre. Jag kan bara konstatera att Ester är död på morgonen efter att vi har tränat till klockan 20.15. Det är lite väl sent för de minsta men samtidigt så kan inte alla åka på så tidig träning som det är i dag. Det går alltid att samåka så hör av er till mej eller Per-Inge om behovet finns.

Nu tar jag det lugnt idag och det blir tyvärr ingen Core, skiiiit.

Svaret på gårdagens gåta kommer senare, jag har inte lyckats lista ut det ännu!

Lisa

Elden..

God kväll!

Svaret på gårdagens gåta är elden, enkelt eller hur?

Jag har just kommit hem från slalomträningen, och jag är bara så imponerad utav våra få men tappra åkare. Per-Inge var Skules tränar bidrag ikväll och det fixade han med bravur. Lova har gort sitt livs åk ikväll, nu är hon verkligen på gång med att åka på skär. Julia brände på som tusan i banan och hennes skidor går bättre och bättre för varje åk. Lucas var stabil i sin åkning och jag ser fram emot att se honom åka på ett par vassa skidor! Ester kände jag knappt igen, hon susade igenom banan som en raket och käpparna åkte i backen som om de var gjorda av gummi. Caisa var med och körde med sina friåkningsskidor och hon var på hugget tills orken tröt. Caisa brände på åk efter åk, och nu börjar free ride stilen att sitta där.

Jag är så himla tacksam över att vi får träna med Bjästa alpina. Utan vårt samarbete så hade vi inte haft en chans till träning och träning är just vad våra åkare länktar efter. Hoppas att det är flera barn som kan vara med på träningen i morgon, endera i backen eller på innebandyn.

Dagens gåta: När har haren det som fetast?


God natt!

Lisa

På tal om glömska..

Hej å hå igen!

Glömde att rapportera om en varg observation. När vi åkte hem från Hemavan i söndags så såg vi en stor varg på vägen 5 mil ifrån Björna. Den var på jakt efter en älg när den passerade vägen. Den var stor som bara den. Först så trodde både jag och Tony att det var en ren, men ganska snart så insåg vi att det var en varg. Jag undrar hur länge den får leva?

Tony har nu också drabbats av flunsan. Han har gått runt här hemma och näst intill skrutit över hans enorma motståndskraft mot baciller. Nu ligger han och gnyr som en liten barnrumpa. När en karl blir sjuk, ja då är det inte lätt. Trotts hans alla husmoderskurer så verkar även Mr Piggelin ha dragit på sig flunsan, jag skall inte vara skadeglad, men en och annan pik utdelas här hemma.

Hej hopp!

Lisa

Sovarväder..

Tänk positivt Lisa, så försöker jag att tänka lite nu och då. Det enda som är bra med detta regnväder är att det är skönt att sova med smattrande regnljud mot fönsterrutan. Är det solsken ute när jag lägger mej för att vila på dagen, då får jag ändå sämre samvete över att jag måste sova på dagen. Det har sina förklaringar varför jag måste sova nästan varje dag, men likt förbannat så har jag mycket svårt att acceptera hur min vardag ser ut. Det är nu snart 10 år sedan en skoter landade bak på min rygg. Efter denna smäll har livet tagit en helt annan riktning än vad jag hade tänkt, tidigare i mitt liv. Jag har repat mej helt otroligt bra med tanke på att all expertis lovade mej ett liv i rullstol, där hade de fel. Jag fick en hel del skrämsel information när jag låg på IVA i Umeå, det var inte helt upplyftande info alla gånger. Ett exempel är att om jag skulle träna för hårt för att komma mej tillbaka i vardagslivet så kunde jag gå döden till mötes. Huu, vad var detta? Jag som alltid tränat bort skador, här skulle jag nu dö om jag gjorde samma sak igen. Snacka om kaos i hjärnan, men tankarna har skingrats med åren. Ja, de är inte helt kristallklara varje dag men jag har i alla fall insett att jag inte är dum i huvudet, vilket jag var helt övertygad om de 2 första åren efter skadan. Jag glömde allt och sa alltid fel ord vi helt vanliga samtal, detta var skrämmande för mej då jag tidigare hade ett minne som var rätt okej.

Jag inser att alla vi vanliga människor har en del att kämpa med och då kan det vara bra att hitta positiva saker i det mesta. Jag inser att det är ett I-lands problem att vänta sig grå på snö, men hur jag än vänder och vrider på saken så är det snart tävlings dags.

Under morgondagen skall jag kolla upp om inte vi kan spela innebandy på Bygget på torsdag. Nu måste grupperna samlas då vi inte har sett varandra sedan långt innan jul. Jag vill också påminna om egen träning, det är ej förbjudet. Armhävningar, sit-ups, ryggresningar, plankan, benböj och alla dessa klassiska övningar funkar hur bra som helst. Jag tycker nog att dessa övningar kan utföras 3-4 gånger per vecka för A och B-åkarna. Hopp och lek-gruppen får brottas med mammorna i 20 minuter 3 gånger per vecka, kul eller hur! D-åkarna kan träna lite som de äldre och brottas med papporna i 30 minuter 3 gånger i veckan. Nu kommer alla småttingars mammor och pappor vara hur trimmade som helst inom snar framtid.


Nytt för i år!

Dagens gåta: Vem äter upp allting, men dör om man ger honom vatten?

Ha det!

Lisa

Skitväder.

Jag blir vansinnig av detta skitväder. Ena dagen är det snö på gång och ett leende infinner sig på läpparna, nästa dag regn och dimma. Det känns som om jag håller på att bli tokig, jag vill att vi skall kunna träna för fullt NU! Jag tänker på Hopp Och lek-gruppen, de har inte tränat på jättelänge. Hoppas att de har ett tålamod utav stål, för det är vad som behövs just nu när man håller på med en sportgren som kräver snö.

Jag nämnde tidigare i min blogg om mina analyser under träningslägret i Tärnaby. Jag var alltså där som förälder och hade förmånen att stå på sidan och bara lyssna på lägrets tränare. Det är hur nyttigt som helst att stå på sidan och lyssna på nya infallsvinklar och även se misstag som jag själv har gjort och gör som tränare. Det blir så mycket tydligare när någon annan säger fel saker än när jag själv gör det, och det är om dessa misstag jag skall analysera en del.

1. Att ha ett mål med träningen är en självklarhet för de flesta, men att välja terräng för att kunna nå upp till detta mål är inte helt klart för alla. Om jag som tränare vill att mina barn - C och D-åkare - skall lära sig att åka på kant då gäller det för mej som tränare att välja rätt luning på backen för detta ändamål. Väljer jag för flck terräng då får åkaren ingen fart för att åka på kant. Väljer jag för brant terräng så är de flesta åkare som ej har börjat åka på kant riktigt för osäkra. Det vill säga, de vågar inte stå rätt på skidorna och då är det verkligen inte lätt att åka på kant. Alla vet vi att när vi skidåkare tycker att det är för brant i backen, så lutar vi gärna oss lite bakåt och det är en automatisk reaktion, vi vill ha nära till marken.

2. Vad gör då "vi" tränare i detta läge? Jo, oftast så säger vi/jag samma sak till alla åkare: -Fram i pjäxorna, kanta skidorna och tidigt i sväng. Har ni hört det förut?
Dessa tips kan vi ge hur många gånger som helst och det händer ingenting med barnens åkning. Då har vi tränare lätt för att stå på sidan och åja oss över att de fattar intget. Det är då jag som tränare måste ta mej en funderare, har jag valt rätt övning för dessa barn - oftast en bana - har jag valt rätt terräng för uppgiften och är jag tydlig i min kommunikation till åkaren. Om svaret är ja på alla dessa frågor då kanske jag skall ställa dem till mej själv igen! Är det så att svaret är nej på frågorna då har jag en stor möjlighet att åtgärda problemet. Har jag vid 5 tillfällen givit samma feedback och ingen förändrign sker då har inte mitt budskap landat hos åkaren. Då är det upp till mej som tränare att hitta en annan väg till förståelse, kanske till och med fråga åkaren själv om vad han eller hon tror att problemet ligger och hur ser lösningen ut för just detta problem.

Tänk då om barnet säger: -Det är för brant och jag är rädd hela tiden jag åker! Jag förstår heller inte hur skidan skall kunna skära utav att jag trycker i plösen?
I detta läge har åkaren givit mej svar på de frågor jag borde ha ställt till mej själv tidigare. Jag som tränare har valt för brant terräng och jag har inte noterat att barnen är rädda. Jag har givit dem feedback som mottageren ej förstått, och jag har förmodligen gjort det massor utav gånger.

3. Friåkning är något som alla tränare hyllar men sällan utövar. Hur kan detta komma sig? Jag tror att de flesta tränare inklusive mig själv tycker att det är lättare att "träna" åkarna i en bana. Alla vet hur uppgiften ser ut och det är lätt att peka på när det inte har gått så bra. Sena svängar, sladd, för långt ifrån käppen och för lite agrisivitet. Friåkningsövningar är lite svårare för små barn att förstå men då är det än en gång upp till oss/mej som ledare att ha en bra kommunikation med barnen. Den kan vara verbal men lika väl fysiks. Med andra ord att visa barnen vad jag vill att de sakll göra och förstår de inte då är det förmodligen inte rätt övning för tillfället.

4. Att lära sig en ny rörelse har jag skrivit om tidigare i min blogg och nu gör jag det igen. Att lära sig att göra en skärande sväng är väl alla tränares mål med träningen. Hur gör jag/vi som tränare för att lära våra barn att åka på rena skär? Oftast så tränar barnen på detta i en bana och det är inte det lättaste sättet. När vi skall lära oss något nytt vill vi alla vara trygg i det vi gör. Det är jätte viktigt med val av terräng när vi skall bana in en ny rörelse. Det skall vara så pass flack backe att åkaren vill att det skall gå fortare, då är åkaren trygg.
Vidare så är det enligt mig viktigt att inte hoppa över något steg i åkarens utbildning. Om jag vill att min hundvalp skall gå fot, så måste jag träna på ett antal saker innan jag kan börja gå fot i koppel med min hund. Samma sak gäller banens utveckling i backen. Jag vill naturligtvis att alla skall åka skärande svängar, men jag kan inte förvänta mej att de kommer att klara utav det innan jag har lagt en grund för det. Barnen måste få tid och chans till att utvecklas i sin egen takt med hjälp utav rätt, coachningn från mig eller någon annan tränare.

Summa sumarum så var det ett läger där det åktes 4 stycken friåk under 4 dagar. Ingen av barnen förstod syftet och målet med den övning som skulle utföras, men under endast 4 åk så kan man åka runt och bara glida med utan koll.
Efter friåkningen bar det iväg till banan som var förlaggd i Ingemar-backens brantaste del, där åkte den minsta gruppen hela lägret. Två utav de fyra tränarna ville dra ner starten en bit för att slippa starta där det är som absolut brantast, men då protesterade de två andra. De tyckte att om inte barnen klarade utav denna backe så hade de inget på lägret att göra. Jag var uppe på start och kollade läget och 75% av åkarna var livrädda för att åka utför denna branta början av backen som dessutom var balkad. De plogade sig fram de första portarna och som resultat utav det så hamnade de slesta i fel position och väldigt långt ner i sväng. Helt naturligt med tanke på omständigheterna. Föräldrar och barn var förtvivlade, varför var de tvugna att åka så brant och isigt? Än en gång så kommenterade tränarna (2 st)dessa funderingar med arrogans. - Ska de vara med i vår grupp är det bara att åka! När vi kommer ut på tävlingarna så ser det likadant ut, var deras svar. Efter varje åk barnen åkt så var det dags för feedback och der var som att lägga karbon papper i mellan varje åkares feedback. Fram i pjäxorna, tidigt i sväng och kanta skidorna! Jag kan säga att alla åkare inte gjorde samma misstag men alla fick samma tips ifrån tränarna. Stämningen var inte på topp men ungdomarna var helt fantastiska, de kämpade och slet in i det sista.

A och B-gruppens tränare skakade på sina huvuden. Varför dra upp de minsta barnen i den brantaste delen utav backen? Under de två första dagarna var det storslalomträning och det hans med ett antal bråk i mellan dessa fyra tränare på två dagar. Den 3:e dagen kom så var en utav de fyra tränarna sparkad som tränare. Jag kan bara tillägga att det var den mest omtyckta ledaren, som inte var välkommen utav de två tränarna som ansåg sig ha rätten att sparka en ledare. Nu blev det snurrigt i gruppen, barnen blev konfunderade över varför inte deras favorit var ute i backen och gav dem positiv feedback för det var vad denna ledare gjorde. Trots att de flesta åkte som Bambi på hal is, så hittade tränaren med stort T något bra att säga om deras åk. Det var otroligt jobbigt att stå bredvid som förälder och se på hur alla dessa barn blev mindre och mindre. Allt deras självförtroende försvann sakta men säkert under dessa dagar. Jag och Tony frågade den 3:e dagen om vilket mål de hade med dagens träning och svaret var att de ville få barnen att åka på kant. De tyckte till och med att de skulle åka till toppen på Anja-backen och träna kantning där. För er som ej varit på toppen utav Anja-backen kan jag bara säga att den är brant den toppen. I och med att den är brant så är den också väldigt isig och där fann dessa tränare att det skulle vara perfekta förhållanden att träna 8-11-åringar att kanta skidorna. Tony undrade om de inte valt fel backe att träna kantåkning i men tränarna tyckte inte att han hade rätt. Vad kan Tony om att åka på kant, han har väl aldrig åkt på kant själv, säger en av dessa demontränare till bäst-tränaren.
Nu började det hela likna dagis och både Tony och jag insåg att det var läge att hålla en låg profil. Vi båda har och gör säkert misstag under våra träningar men vi försöker att hela tiden förbättra oss. Jag hoppas att jag får veta om någon känner sig illa behandlad eller inte har en susning om vad jag pratar om, så säger ni väl till! Jag tål det och jag behöver det för att utvecklas.

Nog om detta, P-I kommer att få slag när han läser allt mitt bladder, men jag var bara tvungen att få ut lite funderingar ur min hjärna.

På nyårsdagen kom våra goda vänner Thomas och Tom Gross från Saltis upp till oss i Hemavan. Alltid lika roligt när de dyker upp för de är så otroligt positiva och roliga. Thomas som är retorikens mästare och ledarskaps-guru har haft oss under drillning under några korta stunder. Tyvärr så rinner bara tiden iväg när man har trevligt, så dessa retoriklektioner blev alldeles för få och för korta. Thomas underbara fru Marika har som vanligt försett mej med de senaste inom underkädes branchen, nu är jag vass ska ni veta. Marika har en hel del att göra med bland annat Björn Borgs kollektion och dessa nya plagg får jag ta del utav, det är bara att tacka. Tony han är nu mera med en Power-point projektor, vi har haft biovisning i vår stuga på ett vitt lakan. Denna maskin kommer att vara perfekt för vidioanalyser av skidåkare. Jag tror att Perras höger arm kommer att svänga mycket tydligare på en stor bild än en liten. Nä nu var jag riktigt elak, Perra tränar stenhårt för att få kontroll över denna arm, vi kommer att se resultatet på film senare.

Ester hon blev också ekiperad av Marika, en Paul Frank jacka som Ester numera kallar ap-jackan. Det är en liten gullig apa som hänger på dragkedjan, därav namnet. Helt otroligt vilka gåvor Thomas och Tom hade med sig, tack, tack och åter tack!

Jag har en del att packa upp och nu är det dags att ta tjuren vid hornen, allt skall ur väskorna i kväll!

See you!
Lisa

God fortsättning!

God fortsättning på er alla. Hoppas det nya året startat på bästa sätt och att alla nyårs löften håller fortfarande. Jag sitter här i Hemavan men feber och ont i halsen. Det tar aldrig slut med sjukdom i vår familj. Ester är på hugget igen så nu är det bara Tony som inte har drabbats av denna förkylning.

Träningslägret är över och jag har massor av analyser med mej från dessa dagar. Jag återkommer till dessa om några dagar, allt måste bara få falla på plats. Jag har fått rapporter från P-I att det är snö på gång hemma, vi behöver en hel del innan vi kommer igång hemma i Skule.

I dag blåser det rätt hårt här i Hemavan och snöar en del, kallt som tusan. Det är inte många åkare i farten idag. De flesta verkar vara lite mätt på skidåkning och det är väl inte så konstigt, med tanke på hur många dagar de flesta har åkt under jullovet. Jag kommer att ha inomhustjänst idag och sköta om min förkylning på bästa sätt. På måndag måste jag vara pigg för då drar träningen igång igen. Jag ser fram emot att få se våra egna åkare igen, det var alldeles för länge sedan sist.

Vi hörs!

Lisa