Hej!
Nu har vi varit igång sedan klockan 09.00. Backen är helt kanon men tyvärr skadade sej Lucas redan i första åket. Han är just nu på sjukan med Perra, jag hoppas att han kommer ut igen snart. Alla åker med ett leende på läpparna, vi har det hur bra som helst. Just nu är vi inne och fikar lite, kaffet glömdes i stugan så gubbarna är lite sura för tillfället.
Jag lämnar snart en rapport igen!
Ha det!
Lisa
fredag 30 november 2007
onsdag 28 november 2007
Snökanonerna är igång!
Hej!
Nu är det äntligen dags, snökanonerna sprutar snö för fullt sedan igår. Jag var borta vid klubbstugan vid 15-tiden och då var det en kanon som sprutade snö rakt emot klubbstugan. Det var underbart att gå under den nytillverkade snön, hoppas kylan stannar kvar i en vecka minst. Kanske kan vi träna på snö här hemma innan jul, det vore på tiden tycker jag.
Annars så packas det här hemma, nu är det inga jaktkläder som åker ner i väskan utan skidkläder. Som vanligt så är det ett mindre kaos när alla saker skall fram för första gången, vart är glasögonen och så vidare. Jag har saker här hemma och en del har jag lämnat i stugan, hoppas att bästhandskarna ligger där. Jag får väl köpa nya annars men det kostar en förmögenhet att köpa nytt så fort man inte har koll på grejorna. Det ser ut att bli rätt svalt uppe i norr, jag har tagit med tre par långkalsonger som vanligt och ett par fleeceshorts. Ett antal varma underställs tröjor och dunjackan i fall att det blir kallare än -20 grader. Det får inte vara så att tränaren måste gå in på grund utav kylan, därav packningslistan.
Vi kommer att äta Polarbröd dagarna i ända, så vi är super kolhydrat-laddade. Jag har sagt till Thomas att ta med deras (Polarbröd) top of the line-bröd, vi kommer utan tvekan att orka med att åka skidor i massor. Nu är det bara upp till oss som tränare att orka med, tur att vi också har kört barmarks träning i höst. Vi kanske inte har varit med på allt, men vi har varit där, och det räknas väl också?
Gårdagens tur till IKEA var en hård upplevelse. Det är bara så jobbigt att vara på shopping hela dagen. Jag var in på Apoteket redan klockan 11.30 för att införskaffa diverse preparat, för fortsatt överlevnad. Även om de bara hade en light-version av de tabletter jag var ute efter, så hjälpte de mej att genomföra denna dag, tack och lov för Apotek i Birsta gallerian. Jag har nu inhandlat lite småsaker - som förhoppningsvis - kommer att förgylla den nya klubbstugan. Jag längtar att få se resultatet av allt arbete när jag kommer hem från träningslägret.
Jag hoppas att jag kan med hjälp av de andra tränarna, lämna dagliga rapporter från Tärnaby. Jag jobbar på att kunna lägga in en del filmsekvenser på bloggen, men hoppas inte för mycket. Det skall finnas ork också, jag brukar somna rätt snart efter att kvällens aktiviteter är genomförda. Clas kanske är den som får ta huvudansvaret för denna syssla, han är som i rätt ålder om ni förstår vad jag menar.
Vi hörs!
Lisa (som snart står på skidor)
Nu är det äntligen dags, snökanonerna sprutar snö för fullt sedan igår. Jag var borta vid klubbstugan vid 15-tiden och då var det en kanon som sprutade snö rakt emot klubbstugan. Det var underbart att gå under den nytillverkade snön, hoppas kylan stannar kvar i en vecka minst. Kanske kan vi träna på snö här hemma innan jul, det vore på tiden tycker jag.
Annars så packas det här hemma, nu är det inga jaktkläder som åker ner i väskan utan skidkläder. Som vanligt så är det ett mindre kaos när alla saker skall fram för första gången, vart är glasögonen och så vidare. Jag har saker här hemma och en del har jag lämnat i stugan, hoppas att bästhandskarna ligger där. Jag får väl köpa nya annars men det kostar en förmögenhet att köpa nytt så fort man inte har koll på grejorna. Det ser ut att bli rätt svalt uppe i norr, jag har tagit med tre par långkalsonger som vanligt och ett par fleeceshorts. Ett antal varma underställs tröjor och dunjackan i fall att det blir kallare än -20 grader. Det får inte vara så att tränaren måste gå in på grund utav kylan, därav packningslistan.
Vi kommer att äta Polarbröd dagarna i ända, så vi är super kolhydrat-laddade. Jag har sagt till Thomas att ta med deras (Polarbröd) top of the line-bröd, vi kommer utan tvekan att orka med att åka skidor i massor. Nu är det bara upp till oss som tränare att orka med, tur att vi också har kört barmarks träning i höst. Vi kanske inte har varit med på allt, men vi har varit där, och det räknas väl också?
Gårdagens tur till IKEA var en hård upplevelse. Det är bara så jobbigt att vara på shopping hela dagen. Jag var in på Apoteket redan klockan 11.30 för att införskaffa diverse preparat, för fortsatt överlevnad. Även om de bara hade en light-version av de tabletter jag var ute efter, så hjälpte de mej att genomföra denna dag, tack och lov för Apotek i Birsta gallerian. Jag har nu inhandlat lite småsaker - som förhoppningsvis - kommer att förgylla den nya klubbstugan. Jag längtar att få se resultatet av allt arbete när jag kommer hem från träningslägret.
Jag hoppas att jag kan med hjälp av de andra tränarna, lämna dagliga rapporter från Tärnaby. Jag jobbar på att kunna lägga in en del filmsekvenser på bloggen, men hoppas inte för mycket. Det skall finnas ork också, jag brukar somna rätt snart efter att kvällens aktiviteter är genomförda. Clas kanske är den som får ta huvudansvaret för denna syssla, han är som i rätt ålder om ni förstår vad jag menar.
Vi hörs!
Lisa (som snart står på skidor)
söndag 25 november 2007
Titta det snöar...
Tjoho, det snöar ute och det har snöat hela dagen lång! Hoppas att det fortsätter att vräka ner snö, så att vi kan åka slalom här hemma så snart som möjligt. Jag var ute på förmiddagen för att rasta hundarna i skogen. Jag är heligt förbannad på dem för de visade en sida som jag ej har eller vill se igen. När det inte fanns älg i området - vilket jag inte ville heller - så då bestämde de sej för att jaga rådjur. En gråhund ska definitivt inte jaga rådjur. Med hög svansföring och glatt springande efter dessa små älgar drog de iväg, jag blev vansinnig. Hur kan jag ha misslyckats så fatalt med jaktdressyren så att de väljer ett rådjur framför mej. Nu ringer jag Cecar Milan från Los Angeles och kräver att han kommer hit till Docksta för en rejäl lektion med mej. Här måste det tränas ännu mera dressyr och han verkar kunna det mesta om hur jag som ägare - som borde vara flockledare - skall agera för att bli flockledare. Jag är så arg så när jag skriver detta, skakar jag av ilska. Ena hunden har till och med sprängt sej av för hård ansträngning, så nu hostar han blodigt slem. Det gör det lite svårt att vara arg på honom, men han får faktiskt skylla sej själv, tänker jag i cirka 3 sekunder. Sedan är jag där och pjoskar med den lilla stackaren. Den äldre hunden får just nu inga snälla blickar av mej, hon borde veta bättre än att jaga dessa små rådjur. Jag ser fram emot när Cesar kliver in här och hjälper mej med att bli en Alfa-hona, då är det slut på detta tramsande i skogen. Efter vår kurs tillsammans så kommer jag bara att behöva vissla till lite, när jag vill att de skall sluta att skälla ståndskall. Det kommer aldrig mera att bli ensamma nätter ute i skogen med en envis hund som skäller på älg, nej allt kommer att bli perfekt, bara Cesar kommer.
Vi blir allt fler som åker till Tärnaby och det är hur kul som helst. I skrivande stund är vi nästan överbokade, vi får väl ligga skavfötters! Jag trimmar filmkameran för fullt så att den är helt ok inför helgen. Det är så roligt att se skillnaden mellan årets första åk och det sista, det brukar ha skett en hel del under säsongen. Ja inte för mej naturligtvis, jag är fullärd redan, hmm. Jag tittade lite på Anja och gänget igår och det verkar ha varit ett supersvårt underlag. Balkat en del utav backen och resten "vanlig" is. Sådana förhållanden ska inte vi bjuda på under vår tävling, nej vi skall ha det perfekta underlaget. Jag fick igår en fråga om hur en vanlig åkare skull stå sej emot Anja i en bana som gårdagens. Ja, det är en bra fråga men svår att svara på. Hur många av oss vanliga åkare har inte tyckt att det är lite väl isigt i backen ibland. Denna is är för mesig eller mjuk för WC-åkare, de skull skära sönder den direkt. Då är det bara att se framför sej hur någon av dej eller mej kommer att se ut när vi försöker att åka på deras is. Jag kan bara tala för mej själv, och jag vet att jag ser ut som en skadeskjuten kråka när jag åker på balkad snö eller riktigt isigt före. Jag tar också gärna några extrasvängar mellan varje port, för där de åker är det jä... brant. Jag uppskattar att jag tar tre gånger så lång tid på mej ner jämnfört med WC-gänget, då räknar jag till min fördel.
Har idag suttit och ringt runt till alla föräldrar i Hopp&lek-gruppen angående städningen av klubbstugan. Det kanske låter hårt när jag sagt att det är obligatorisk närvaro, men med tanke på hur lite vi föräldrar behöver göra för att våra barn skall få vara med i vår klubb, så tycker jag att det är på sin plats att vi alla ställer upp på söndag. Vi har inte många uppgifter att lösa under årets gång, så försök att se positivt på denna kallelse eller order. Vi väljer själva hur vi tänker runt detta!
Hej hopp!
Lisa
Vi blir allt fler som åker till Tärnaby och det är hur kul som helst. I skrivande stund är vi nästan överbokade, vi får väl ligga skavfötters! Jag trimmar filmkameran för fullt så att den är helt ok inför helgen. Det är så roligt att se skillnaden mellan årets första åk och det sista, det brukar ha skett en hel del under säsongen. Ja inte för mej naturligtvis, jag är fullärd redan, hmm. Jag tittade lite på Anja och gänget igår och det verkar ha varit ett supersvårt underlag. Balkat en del utav backen och resten "vanlig" is. Sådana förhållanden ska inte vi bjuda på under vår tävling, nej vi skall ha det perfekta underlaget. Jag fick igår en fråga om hur en vanlig åkare skull stå sej emot Anja i en bana som gårdagens. Ja, det är en bra fråga men svår att svara på. Hur många av oss vanliga åkare har inte tyckt att det är lite väl isigt i backen ibland. Denna is är för mesig eller mjuk för WC-åkare, de skull skära sönder den direkt. Då är det bara att se framför sej hur någon av dej eller mej kommer att se ut när vi försöker att åka på deras is. Jag kan bara tala för mej själv, och jag vet att jag ser ut som en skadeskjuten kråka när jag åker på balkad snö eller riktigt isigt före. Jag tar också gärna några extrasvängar mellan varje port, för där de åker är det jä... brant. Jag uppskattar att jag tar tre gånger så lång tid på mej ner jämnfört med WC-gänget, då räknar jag till min fördel.
Har idag suttit och ringt runt till alla föräldrar i Hopp&lek-gruppen angående städningen av klubbstugan. Det kanske låter hårt när jag sagt att det är obligatorisk närvaro, men med tanke på hur lite vi föräldrar behöver göra för att våra barn skall få vara med i vår klubb, så tycker jag att det är på sin plats att vi alla ställer upp på söndag. Vi har inte många uppgifter att lösa under årets gång, så försök att se positivt på denna kallelse eller order. Vi väljer själva hur vi tänker runt detta!
Hej hopp!
Lisa
lördag 24 november 2007
Klubbstugan.
Hej där igen!
Nu har jag äntligen varit med på en renoveringsdag vid klubbstugan. Det var ett tag sedan jag kunde vara med, det känns bra att ha kunnat hjälpa till med detta projekt.
Det är nu inte långt kvar till invigningsfesten av klubbstugan, nu är det bara lite målning och städ dvar. Denna aktivitet kommer att gå av stapeln nästa helg, klockan 08.00 på söndagsmorgonen. Då kommer det att putsas och grejas så att vi kommer att mötas av en såpalukt, när vi öppnar dörren till vår nya samlingspunkt. Sigge kommer att vara bas denna dag och jag vet att han är rätt person för detta, inte en råttlort kommer att ligga kvar någonstans. Jag har fått förtroendet att inhandla det sista pyntet på IKEA, hoppas att jag ror hem detta projekt!
Vi som var igång i morse hade en trevlig stund tillsammans. Det dracks kaffe och torkat renkött intogs för fullt. Per Inge hade bakat på morgonen, så vi fick även rykande färska kanelbullar dagen till ära! Roger var idag sopansvarig, och han forslade bort de gamla möblerna och en hel del annat rat, som överlevt tidigare rensningar. Jag såg ingen som grät när han bar ut 3 kartonger fyllda med kläder av en viss färg, gul nämligen. Perra han var som vanligt bas för dagen och det skötte han med bravur. Sedan var vi några underhuggare som gjorde det som befalldes, Tony, Sigge, Örjan och jag var allt från målare till hantlangare. Styrelsen visade också prov på flexibilitet under arbetspasset, de tog under pågående arbete en del beslut inför kommande säsong. Vi tränare tackar och tar emot klubbens bidarag till träningsresan och liftkort. Snabba ryck var det som gällde, jag är imponerad.
Sista träningen i Ullånger var en uppdelad historia. Jag tränade Lucas och Tony och Perra tränade resten av gruppen. Varför denna uppdelning kan man undra, och det med all rätt. Lucas har kommit så mycket längre i sin fysiska utveckling än någon annan i vår verksamhet så han behöver lite extraträning ibland. Han har tränat hela sommaren själv efter ett eget träningsprogramm och även under hösten kört ett extra pass i veckan, minst. Lucas har en fantastisk kroppskontroll och han har utvecklat en enorm muskelmassa på sin kropp. Han klarar av att köra lite tyngre och mer avancerade övningar, på grund utav detta. Att köra dessa övningar med hela gruppen vore ett ödesdigert misstag. Jag är helt övertygad om att skador skulle kunna uppstå, då inte allas kroppar är förberedda för så pass tuff träning. Lucas har under sommaren och hösten genomgått ett antal tester och jag anser att han nu är redo för dessa utmaningar han företog sej i torsdags.
Jag vill verkligen poängtera, att jag inte anser att någon är för dålig för att få träna som Lucas gör, utan allt handlar om vart varje individ står just nu. Varje person har olika förutsättningar och vi jobbar utifrån dem.
Resten av gänget kämpade på som galningar, hoppade, kröp, bar och sprang under hela träningen. Det verkar inte spela någon roll vad vi som tränare hittar på för övningar, det bara flyter på. Alla kämpar och testar dessa - inte allt för sällan - konstiga hinderbanor som byggs upp. Tur att vi har ett tufft gäng som är med, annars skulle ingen våga prova på allt som Perra hittar på.
Hoppas ni får en trevlig lördagskväll! Jag försöker att tvätta bort målarfärg från mej själv!
Lisa
Nu har jag äntligen varit med på en renoveringsdag vid klubbstugan. Det var ett tag sedan jag kunde vara med, det känns bra att ha kunnat hjälpa till med detta projekt.
Det är nu inte långt kvar till invigningsfesten av klubbstugan, nu är det bara lite målning och städ dvar. Denna aktivitet kommer att gå av stapeln nästa helg, klockan 08.00 på söndagsmorgonen. Då kommer det att putsas och grejas så att vi kommer att mötas av en såpalukt, när vi öppnar dörren till vår nya samlingspunkt. Sigge kommer att vara bas denna dag och jag vet att han är rätt person för detta, inte en råttlort kommer att ligga kvar någonstans. Jag har fått förtroendet att inhandla det sista pyntet på IKEA, hoppas att jag ror hem detta projekt!
Vi som var igång i morse hade en trevlig stund tillsammans. Det dracks kaffe och torkat renkött intogs för fullt. Per Inge hade bakat på morgonen, så vi fick även rykande färska kanelbullar dagen till ära! Roger var idag sopansvarig, och han forslade bort de gamla möblerna och en hel del annat rat, som överlevt tidigare rensningar. Jag såg ingen som grät när han bar ut 3 kartonger fyllda med kläder av en viss färg, gul nämligen. Perra han var som vanligt bas för dagen och det skötte han med bravur. Sedan var vi några underhuggare som gjorde det som befalldes, Tony, Sigge, Örjan och jag var allt från målare till hantlangare. Styrelsen visade också prov på flexibilitet under arbetspasset, de tog under pågående arbete en del beslut inför kommande säsong. Vi tränare tackar och tar emot klubbens bidarag till träningsresan och liftkort. Snabba ryck var det som gällde, jag är imponerad.
Sista träningen i Ullånger var en uppdelad historia. Jag tränade Lucas och Tony och Perra tränade resten av gruppen. Varför denna uppdelning kan man undra, och det med all rätt. Lucas har kommit så mycket längre i sin fysiska utveckling än någon annan i vår verksamhet så han behöver lite extraträning ibland. Han har tränat hela sommaren själv efter ett eget träningsprogramm och även under hösten kört ett extra pass i veckan, minst. Lucas har en fantastisk kroppskontroll och han har utvecklat en enorm muskelmassa på sin kropp. Han klarar av att köra lite tyngre och mer avancerade övningar, på grund utav detta. Att köra dessa övningar med hela gruppen vore ett ödesdigert misstag. Jag är helt övertygad om att skador skulle kunna uppstå, då inte allas kroppar är förberedda för så pass tuff träning. Lucas har under sommaren och hösten genomgått ett antal tester och jag anser att han nu är redo för dessa utmaningar han företog sej i torsdags.
Jag vill verkligen poängtera, att jag inte anser att någon är för dålig för att få träna som Lucas gör, utan allt handlar om vart varje individ står just nu. Varje person har olika förutsättningar och vi jobbar utifrån dem.
Resten av gänget kämpade på som galningar, hoppade, kröp, bar och sprang under hela träningen. Det verkar inte spela någon roll vad vi som tränare hittar på för övningar, det bara flyter på. Alla kämpar och testar dessa - inte allt för sällan - konstiga hinderbanor som byggs upp. Tur att vi har ett tufft gäng som är med, annars skulle ingen våga prova på allt som Perra hittar på.
Hoppas ni får en trevlig lördagskväll! Jag försöker att tvätta bort målarfärg från mej själv!
Lisa
onsdag 21 november 2007
What a morning!
Tjena mors!
Nu skall jag starta ett uppror i Docksta, det gäller sandningen av trottoarerna som är obefintlig. Vi var tvungna att träna inomhus med hela gruppen igår igen, tråkigt. Jag ser mej själv iförd protestkläder och plakat i händerna, utanför Ica på lördagsförmiddagen. Slut upp med mej, nu är det nog med detta halkande! Vi tränade så gott vi kunde inomhus och alla presterar lite mera än vad de själva tror att de klarar av. Detta är imponerande, alla ger järnet och ingen klagar. Under träningen igår blev jag uppkallad efter en stor man -eller vad han nu är- jag blev kallad Gud. Jo ni läste rätt. När alla barn var på väg att ge upp i en av övningarna höjde jag rösten lite och sa: -Kom igen ni orkar 3 till, det vet jag! Då fällde en av barnen en kommentar like this: -Hon är som Gud! Jag förstår vad som tänktes innan orden slapp ut ur munnen, alla gör som hon säger utan att ens knysta. Precis så är det för det mesta och, det är hur roligt som helst att träna ett sådant gäng som inte gnäller och piper hela tiden. Småttingarna kör på för fullt med Clas och han har en otroligt bra ordning på denna grupp. I honom har vi nästa stora tränare, inom den alpina världen.
Jag var ute på en kort promenad denna morgon och vilket fantastiskt väder det är idag. Jag fick åter julkänslor och väl hemma igen så åkte adventssakerna fram. Jag har också lyckats byta ett antal gardiner, vilken husmor jag är. Nu fattas det bara att jag får för mej att baka. Det kommer nog inte att hända, men man vet aldrig. Jag vet att jag är en vecka för tidig med julpyntandet, men vi åker ju bort till första advent. Jag tar för givet att Per-Inge står för advents fikat i år, han är en förstklassig bagare. Hembakade lussekatter och pepparkakor det är inte helt fel!
Jakten på sponsorer inför DM går bra. Hoppas att vi alla kan dra ett strå till stacken när det gäller att ragga in sponsorpengar. De behövs verkligen ett stort tillskott till kassan, vi har bränt en del på nya käppar och klubbstugans renovering. Tänk om vi någon gång skulle ha råd och möjlighet med en betald träningresa. En träningsresa där alla har möjlighet att åka med, det vore något det. Vi kanske skall sätta upp det som mål inom en snar framtid, varför inte!
Nu fortsätter städprojektet en stund till!
Lisa
Nu skall jag starta ett uppror i Docksta, det gäller sandningen av trottoarerna som är obefintlig. Vi var tvungna att träna inomhus med hela gruppen igår igen, tråkigt. Jag ser mej själv iförd protestkläder och plakat i händerna, utanför Ica på lördagsförmiddagen. Slut upp med mej, nu är det nog med detta halkande! Vi tränade så gott vi kunde inomhus och alla presterar lite mera än vad de själva tror att de klarar av. Detta är imponerande, alla ger järnet och ingen klagar. Under träningen igår blev jag uppkallad efter en stor man -eller vad han nu är- jag blev kallad Gud. Jo ni läste rätt. När alla barn var på väg att ge upp i en av övningarna höjde jag rösten lite och sa: -Kom igen ni orkar 3 till, det vet jag! Då fällde en av barnen en kommentar like this: -Hon är som Gud! Jag förstår vad som tänktes innan orden slapp ut ur munnen, alla gör som hon säger utan att ens knysta. Precis så är det för det mesta och, det är hur roligt som helst att träna ett sådant gäng som inte gnäller och piper hela tiden. Småttingarna kör på för fullt med Clas och han har en otroligt bra ordning på denna grupp. I honom har vi nästa stora tränare, inom den alpina världen.
Jag var ute på en kort promenad denna morgon och vilket fantastiskt väder det är idag. Jag fick åter julkänslor och väl hemma igen så åkte adventssakerna fram. Jag har också lyckats byta ett antal gardiner, vilken husmor jag är. Nu fattas det bara att jag får för mej att baka. Det kommer nog inte att hända, men man vet aldrig. Jag vet att jag är en vecka för tidig med julpyntandet, men vi åker ju bort till första advent. Jag tar för givet att Per-Inge står för advents fikat i år, han är en förstklassig bagare. Hembakade lussekatter och pepparkakor det är inte helt fel!
Jakten på sponsorer inför DM går bra. Hoppas att vi alla kan dra ett strå till stacken när det gäller att ragga in sponsorpengar. De behövs verkligen ett stort tillskott till kassan, vi har bränt en del på nya käppar och klubbstugans renovering. Tänk om vi någon gång skulle ha råd och möjlighet med en betald träningresa. En träningsresa där alla har möjlighet att åka med, det vore något det. Vi kanske skall sätta upp det som mål inom en snar framtid, varför inte!
Nu fortsätter städprojektet en stund till!
Lisa
måndag 19 november 2007
Vilket jobb..
Good evening!
Det var DM-möte igår kväll i klubbstugan. Den är ännu inte helt färdigrenoverad men vilken skillnad sedan jag var där sist. Där har flitens lampa lyst ett antal timmar vill jag lova. Det har målats och spikats så när väl invigningsfesten äger rum kommer barnen inte att känna igen sej. Mötet beslutade en hel del och det känns som att vi är väl förberedda inför detta DM. Tero från High coast center var med och han har blivit tillfrågad om att sköta kringarrangemangen under tävlingsdagarna. Han kommer med all säkerhet att fixa detta på bästa sätt, vi ser fram emot att ta del utav hans idéer! På lördag är det dags att ta på sej snickarbyxan, för då har jag min chans att delta i det enorma renoverings arbetet. Jag ser fram emot att någon av er föräldrar kommer med överrasknings-fika, vid 10-snåret kommer att passa utmärkt.
Helgens jakt var en lång föreställning på första parkett, vid första delen av dagen. Jag var runt Globerget i Sjöland och smög som en indian i klabbsnö -hmm- i ett antal timmar. Sedan hände både det ena och det andra, så kon lämnade kalven "hemma" på Globerget och drog själv in på Nätrafjället. Vid 02.00 skällde Pixi för fullt inne vid Skrikebodarna och hon tyckte att det var hur bra som helst. Ingen annan tyckte det, jag blir vansinnig när hon inte kommer på inkallning utan bara skäller ännu mera. Brist på dressyr - ja så är det naturligtvis - men samtidigt så är hon en jaktidiot! På söndagsmorgonen klockan 08.00 behagade damen att komma hem till Docksta, rätt imponerande av henne att hitta hem från så pass okända marker. Kan det vara så att hundar har bättre lokaliserings förmåga än oss människor?
Lova och Caisa har åkt skidor i helgen, vilket lyx! Jag är väldigt sugen att åka skidor själv också, jag tror inte jag är ensam om denna längtan. Just idag har jag superont i min höft så jag kan bärga mej fram tills vår skidresa.
Jag kommer att sköta träningen ensam i morgon, Perra jobbar över för att kunna åka med till Tärnaby. Jag hoppas att vägföreningen kan kosta på trottoarerna ett och annat gruskorn tills imorgon, annars får vi lösa träningen som vi gjorde förra veckan. Jag har funderat på varför de inte sandar gångstråken här i Docksta, har tanterna med spark klagat? De vill naturligtvis inte ha sandat på sina sparkstråk, de vill kunna susa fram med sina farkoster här i Docksta. Jag måste kolla upp detta inom kort, kan deras önskemål gå före Skules träning? Träningen imorgon kommer att inehålla många par-övningar och mycket styrka. Ett tips är att, tvätta fötterna så att inte er träningskompis hamnar i koma, på grund av lukten!
Vi ses!
Lisa
Det var DM-möte igår kväll i klubbstugan. Den är ännu inte helt färdigrenoverad men vilken skillnad sedan jag var där sist. Där har flitens lampa lyst ett antal timmar vill jag lova. Det har målats och spikats så när väl invigningsfesten äger rum kommer barnen inte att känna igen sej. Mötet beslutade en hel del och det känns som att vi är väl förberedda inför detta DM. Tero från High coast center var med och han har blivit tillfrågad om att sköta kringarrangemangen under tävlingsdagarna. Han kommer med all säkerhet att fixa detta på bästa sätt, vi ser fram emot att ta del utav hans idéer! På lördag är det dags att ta på sej snickarbyxan, för då har jag min chans att delta i det enorma renoverings arbetet. Jag ser fram emot att någon av er föräldrar kommer med överrasknings-fika, vid 10-snåret kommer att passa utmärkt.
Helgens jakt var en lång föreställning på första parkett, vid första delen av dagen. Jag var runt Globerget i Sjöland och smög som en indian i klabbsnö -hmm- i ett antal timmar. Sedan hände både det ena och det andra, så kon lämnade kalven "hemma" på Globerget och drog själv in på Nätrafjället. Vid 02.00 skällde Pixi för fullt inne vid Skrikebodarna och hon tyckte att det var hur bra som helst. Ingen annan tyckte det, jag blir vansinnig när hon inte kommer på inkallning utan bara skäller ännu mera. Brist på dressyr - ja så är det naturligtvis - men samtidigt så är hon en jaktidiot! På söndagsmorgonen klockan 08.00 behagade damen att komma hem till Docksta, rätt imponerande av henne att hitta hem från så pass okända marker. Kan det vara så att hundar har bättre lokaliserings förmåga än oss människor?
Lova och Caisa har åkt skidor i helgen, vilket lyx! Jag är väldigt sugen att åka skidor själv också, jag tror inte jag är ensam om denna längtan. Just idag har jag superont i min höft så jag kan bärga mej fram tills vår skidresa.
Jag kommer att sköta träningen ensam i morgon, Perra jobbar över för att kunna åka med till Tärnaby. Jag hoppas att vägföreningen kan kosta på trottoarerna ett och annat gruskorn tills imorgon, annars får vi lösa träningen som vi gjorde förra veckan. Jag har funderat på varför de inte sandar gångstråken här i Docksta, har tanterna med spark klagat? De vill naturligtvis inte ha sandat på sina sparkstråk, de vill kunna susa fram med sina farkoster här i Docksta. Jag måste kolla upp detta inom kort, kan deras önskemål gå före Skules träning? Träningen imorgon kommer att inehålla många par-övningar och mycket styrka. Ett tips är att, tvätta fötterna så att inte er träningskompis hamnar i koma, på grund av lukten!
Vi ses!
Lisa
fredag 16 november 2007
Fredagsmys!
Sitter här hemma och kollar på gamla videosnuttar från det att Ester var liten. Där var det har varit en annorlunda myskväll med tillbaka blickar. Ester på skidor när hon var 5 år och där fanns också bilder på Lova. Det har hänt en hel del med deras skidåkning. Lova åkte mest rakt fram och, Ester körde med en egenhändigt påkommen plogstil. Glada var de i alla fall, inga sura miner utan full fart framåt.
Jag har på senare tid funderat på hur Ester och Lova hängt med på alla sorters träningar under åren. De är faktiskt födda -99 men de har varit med i alla sammanhang ändå. Kanske beror det på att jag är tränare och Ester har inte haft något val när pappa Tony varit i Hemavan. Jag glömmer aldrig när jag hade en träning i backen, för cirka 5 år sedan. Ester var tvungen att haka på till backen, för ingen barnvakt hade anmält sej till oss. Det var dimma ute, och jag höll ett förmanings tal till henne före, under och efter träningen. Jag sa till henne: -Ester du får absolut inte åka i banan, det är till för storbarnen. Mmm, sa Ester -jag förstår mamma! Vad händer, jo ur dimman i branten kommer en röd liten varelse, i halvplog åkande i banan. Jag skriker allt vad jag kan till henne att åka ur, men ingen reaktion. Direkt efter henne kommer Daniel Hägglund fräsande, och håller naturligtvis på att köra över Ester. Han skriker ett antal ord -som ej skall skrivas här- och slår med stavarna i snön. Jag förstår honom, uppe vid starten såg de bara denna lilla snorunge åka förbi utanför banan. De var helt övertygad om att hon ej åkte in bland portarna senare. Det gjorde hon flera gånger tills hon ramlade och ej fick på sej skidorna igen. Då kom Johan Wiberg, som då var halv liten och räddade henne. Han talade också om för Ester, att hon absolut inte fick åka in i banan, och då genast förstod hon allvaret i mina ord. Jag frågade henne senare om hon inte hört mej när jag skrek åt henne. -Joda, men jag trodde att du hejade på mej, som på TV! Att ha henne med sej på träningen var inte så lätt alla gånger men hon älskade att vara där och bara åka runt, runt i liften. Detta är inte lika roligt längre verkar det som, det måste hända något mer än bara att åka. Just detta är ett typiskt problem som jag som tränare stöter på ganska ofta. Det förväntas av mej som tränare, att jag skall göra åkaren, men jag kan bara ge vissa förutsättningar till barnen, så att de kan utvecklas. Denna rundåkning är ett bra sätt för att utvecklas, att åka så mycket skidor det bara går, då händer det saker. Det behöver inte alltid vara en massa käppar i backen och feedback efter varje åk, ingen kan förändra sin åkning på ett eller två åk. Det krävs massor av skidmeter för att det skall sätta sej i ryggmärgen.
Att själv börja fundera på vad som händer under åkningen är också ett bra sätt, att analysera helt enkelt. Vad sa Lisa till mej, hur skall jag lösa detta problem, vad händer om jag kantar skidan och så vidare. Jag kan inte utföra förändring hos någon annan än mej själv, men jag kan hjälpa en åkare på traven.
I morgon blir det jakt igen, jag hoppas att det är rätt älg som visar sej. Vi har bara kalvar kvar att skjuta här hemma i Docksta, det är inte allt för enkelt att tala om detta för hundarna. Det blir skönt att få komma sej ut i skogen en stund, det känns lite bättre när jag sedan lägger mej i soffan framför TV´n. Jag pratade precis med Ulf från Skule personalen och de har haft lite problem med snökanonsystemet. Detta har åtgärdats idag och, om det nu blir tillräckligt kallt, så trycker de på knappen där borta i backen. Hoppas hoppas kylan kommer hit till Docksta inom den närmsta tiden. Jag vill träna hemma i vår superbacke!
See you!
Lisa
torsdag 15 november 2007
Vilket gäng!
Tjena mors!
Vilket gäng som var med på årets värsting-träning, de gav sej aldrig. Jag, Per Inge och Tony var tvungna att klia oss i huvudet, för att hitta på nya jobbiga övningar, så att barnen skulle bli nöjda. De ville verkligen ge järnet i kväll. Tony och Perra gjorde en hinderbana som heter duga. Den kördes 5 gånger varav 4 gånger på tid. Alla slet som djur för att förbättra sin tid, men vi vet ju alla hur det är när man maxpresterar gång efter gång. Tiden vill liksom inte bli bättre utan snarare tvärt om, den blir bara sämre och sämre. I kväll slog vi hål på den myten, alla förbättrade sin första tid med ett antal sekunder! Vi har noterat allas tider och hur banan såg ut. Vi kommer att köra detta race igen - för att se hur mycket vi har förbättrat oss - om en månad. Perra gjorde även han en maxprestation och, den behöver jag inte nämna så mycket om, han blev i alla fall trött!
Nu är det dags för skönhetssömnen! I morgon tror jag att det kan vara en del trötta barn som skall väckas, ha överseende med dem, för de har kört stenhårt i kväll!
Sov gott!
Lisa
Snart är det dags...
Hello!
Nu är den cirka en timma innan eld dopet går utav stapeln. Jag själv hade ett litet eld dop idag, nytt core-pass som var katastrof. Phhuu, vad knasigt det kan bli i bland, jag får analysera detta och gå vidare. Jag har redan i tankarna ändrat hela passet, men jag har nog lugnat ner mej i morgon när jag vaknar. Inför kvällens träning har Per-Inge klurat ut de mest avancerade övningar, som någon har skådat. Han har gjort slut på allt papper som fanns i Ullånger när han skrev ut alla dessa super-övningar. Jag hoppas att det blir en rolig värsting träning och, att alla kommer att åka hem nöjda och trötta.
Jag och Caroline var i Sollefteå i går på det beryktade AK-mötet, där surrades det om allt möjligt och, endast 4 minuter om punkter och FIS-poäng. Vi hann bara börja att bli lite less så var diskussionen över, ingen var gladare än vi! Där i backen dundrade snökanonerna för fullt och de hoppas att kunna öppna inom kort. Jag hade fått order från Per-Inge, att kolla käpp-djupet men tid fanns ej till detta. Alla klubbar är sugna på att tävla i Skule igen och, jag hoppas att det kommer att fungerar med snökanonerna i år.
Nu gäller det att välja rätt kläder inför träningen, de skall vara lätta och välventilerade! Jag har laddat med kolhydrater hela dagen för att orka denna träning, vatten i massor och naturligtvis en massa vatten. Allt enligt Gundes rekommendationer!
Lisa
Nu är den cirka en timma innan eld dopet går utav stapeln. Jag själv hade ett litet eld dop idag, nytt core-pass som var katastrof. Phhuu, vad knasigt det kan bli i bland, jag får analysera detta och gå vidare. Jag har redan i tankarna ändrat hela passet, men jag har nog lugnat ner mej i morgon när jag vaknar. Inför kvällens träning har Per-Inge klurat ut de mest avancerade övningar, som någon har skådat. Han har gjort slut på allt papper som fanns i Ullånger när han skrev ut alla dessa super-övningar. Jag hoppas att det blir en rolig värsting träning och, att alla kommer att åka hem nöjda och trötta.
Jag och Caroline var i Sollefteå i går på det beryktade AK-mötet, där surrades det om allt möjligt och, endast 4 minuter om punkter och FIS-poäng. Vi hann bara börja att bli lite less så var diskussionen över, ingen var gladare än vi! Där i backen dundrade snökanonerna för fullt och de hoppas att kunna öppna inom kort. Jag hade fått order från Per-Inge, att kolla käpp-djupet men tid fanns ej till detta. Alla klubbar är sugna på att tävla i Skule igen och, jag hoppas att det kommer att fungerar med snökanonerna i år.
Nu gäller det att välja rätt kläder inför träningen, de skall vara lätta och välventilerade! Jag har laddat med kolhydrater hela dagen för att orka denna träning, vatten i massor och naturligtvis en massa vatten. Allt enligt Gundes rekommendationer!
Lisa
tisdag 13 november 2007
Inomhusträning!
Tjena mors!
Kvällens träning bedrevs inomhus tillsammans med Hopp&lek-gruppen för första gången i år. Det var för halt och slaskigt så jag valde att stanna inne med "storbar´na". De små verkade uppskatta detta tilltag och de äldre tog väl hand om småttingarna. De är kul att se hur de mindre barnen, tittar med stora ögon på de äldsta barnen, under träningen. Jag frågade gruppen om vad de ville göra nästa träning och svaret blev ej det jag väntat mej. De vill köra stenhårt och köra skiten ur sej. Nu är det bäst att jag och Perra slår våra kloka huvuden ihop, för att få till denna träning. Jag tycker att vi redan nu kör hårt men jag gillar att barnen vill utmana sej själva ännu mera, vart kommer detta att sluta. Vi kommer att ha de absolut bäst tränade barn som finns i vår klubb, nu gäller det att det kommer snö, så vi får använda alla muskler!Jag läste just Johans blogg, han verkar vara på G när det gäller skidåkningen. Jag ser fram emot att se honom träna med oss i vinter, hoppas han har tid att vara med här hemma någon gång. Jag har hört på omvägar att Johans tränare har berömt honom enormt under de första skidpassen - detta är han väl värd, vår stor Johan.
I morgonkväll åker jag och webbmastern på möte med alpina kommittén, det håll uppe i Sollefteå. Där får vi höra om allt är under kontroll inför vinterns alla tävlingar och hur det blir med gemensamma läger, får våra åkare. Vi i från Skule är ännu inte så erfarna som många andra som sitter med i denna samling, men vi lär oss snabbt! Förra mötet diskuterades FIS-poäng och punkter hit och dit - detta har vi inte kommit i kontakt med ännu - och vi satt som två gökungar och bara gapade. Lucas och Jonathan är på gång mot att räkna punkter och poäng, men som tur är så är det ett par är innan dess! Jag och Carro kommer att lugna kommittén med att vi är långt gångna i planeringen, inför vår stora tävling i februari. Jag har en känsla utav att vår tävling kommer att bli proffsig och välordnad, Skule är numera en klubb att räkna med!
Nu skall jag ta en kopp te och fundera på den hårda träning som barnen efterlyst tills på torsdag. Vad skall vi lägga tyngdpunkten på - ben, axlar, rygg, mage eller kondition? Det blir nog en buffé av alla möjliga övningar, trötta kommer nog alla att bli, det är jag helt övertygad om!
Sov gott!
Lisa
Kvällens träning bedrevs inomhus tillsammans med Hopp&lek-gruppen för första gången i år. Det var för halt och slaskigt så jag valde att stanna inne med "storbar´na". De små verkade uppskatta detta tilltag och de äldre tog väl hand om småttingarna. De är kul att se hur de mindre barnen, tittar med stora ögon på de äldsta barnen, under träningen. Jag frågade gruppen om vad de ville göra nästa träning och svaret blev ej det jag väntat mej. De vill köra stenhårt och köra skiten ur sej. Nu är det bäst att jag och Perra slår våra kloka huvuden ihop, för att få till denna träning. Jag tycker att vi redan nu kör hårt men jag gillar att barnen vill utmana sej själva ännu mera, vart kommer detta att sluta. Vi kommer att ha de absolut bäst tränade barn som finns i vår klubb, nu gäller det att det kommer snö, så vi får använda alla muskler!Jag läste just Johans blogg, han verkar vara på G när det gäller skidåkningen. Jag ser fram emot att se honom träna med oss i vinter, hoppas han har tid att vara med här hemma någon gång. Jag har hört på omvägar att Johans tränare har berömt honom enormt under de första skidpassen - detta är han väl värd, vår stor Johan.
I morgonkväll åker jag och webbmastern på möte med alpina kommittén, det håll uppe i Sollefteå. Där får vi höra om allt är under kontroll inför vinterns alla tävlingar och hur det blir med gemensamma läger, får våra åkare. Vi i från Skule är ännu inte så erfarna som många andra som sitter med i denna samling, men vi lär oss snabbt! Förra mötet diskuterades FIS-poäng och punkter hit och dit - detta har vi inte kommit i kontakt med ännu - och vi satt som två gökungar och bara gapade. Lucas och Jonathan är på gång mot att räkna punkter och poäng, men som tur är så är det ett par är innan dess! Jag och Carro kommer att lugna kommittén med att vi är långt gångna i planeringen, inför vår stora tävling i februari. Jag har en känsla utav att vår tävling kommer att bli proffsig och välordnad, Skule är numera en klubb att räkna med!
Nu skall jag ta en kopp te och fundera på den hårda träning som barnen efterlyst tills på torsdag. Vad skall vi lägga tyngdpunkten på - ben, axlar, rygg, mage eller kondition? Det blir nog en buffé av alla möjliga övningar, trötta kommer nog alla att bli, det är jag helt övertygad om!
Sov gott!
Lisa
måndag 12 november 2007
Julstämning...
Go`kväll!
Vilken julstämning jag fick i går när det snöade lapphandskar för fullt. Synd att det inte har varit kallare så att all snö kvar. Jag var ute i skogen och vandrade i går och det var så vackert med all snö. Det var nästan så att jag såg tomtar över allt, jag har inte givit upp tanken på att dessa nissar faktiskt finns. Rapporter om att det kommer mera snö låter som härlig musik för oss slalomfantaster - hoppas att metrologerna har rätt denna gång. Johan har tappat stinget när det gäller bloggen men jag vet att han har varit på snö och tränat, jag ser fram emot en utförlig rapport gällande träningarna i backen.
Fredagens bestyr är över och allt gick bra för mej som bartender. Jag fick inte vila många minuter när det gällde denna syssla, men det var kanonkul. Jag diskade och städade upp i bland glasen och sedan skjutsade jag hem de sista gästerna vid 01.30, och tur var det att de inte ville vara kvar längre, jag var supertrött. Det var ett antal föräldrar där som är aktuella inför DM och de var naturligtvis på hugget denna kväll, jag borde ha signat dem där och då. Det verkar vara så att de flesta tycker att det är roligt att vår klubb skall anordna ett DM. Alla verkar vara införstådda med att det krävs en insats av oss föräldrar för att ro detta projekt i land. Vi i tävlings-kommitén jobbar för fullt för att så snart som möjligt få klart med uppgifter till alla. Listor kommer att anlända inom kort så var beredda.
Träningen i morgon kommer att bedrivas utomhus om möjlighet ges. Annars får vi trängas inomhus med Hopp och lekgruppen. Det är lite slaskigt ute på vägarna och fryser det på så blir det svårt att göra något vettigt där ute. Vi gör det bästa av situationen!
See you!
Lisa
Vilken julstämning jag fick i går när det snöade lapphandskar för fullt. Synd att det inte har varit kallare så att all snö kvar. Jag var ute i skogen och vandrade i går och det var så vackert med all snö. Det var nästan så att jag såg tomtar över allt, jag har inte givit upp tanken på att dessa nissar faktiskt finns. Rapporter om att det kommer mera snö låter som härlig musik för oss slalomfantaster - hoppas att metrologerna har rätt denna gång. Johan har tappat stinget när det gäller bloggen men jag vet att han har varit på snö och tränat, jag ser fram emot en utförlig rapport gällande träningarna i backen.
Fredagens bestyr är över och allt gick bra för mej som bartender. Jag fick inte vila många minuter när det gällde denna syssla, men det var kanonkul. Jag diskade och städade upp i bland glasen och sedan skjutsade jag hem de sista gästerna vid 01.30, och tur var det att de inte ville vara kvar längre, jag var supertrött. Det var ett antal föräldrar där som är aktuella inför DM och de var naturligtvis på hugget denna kväll, jag borde ha signat dem där och då. Det verkar vara så att de flesta tycker att det är roligt att vår klubb skall anordna ett DM. Alla verkar vara införstådda med att det krävs en insats av oss föräldrar för att ro detta projekt i land. Vi i tävlings-kommitén jobbar för fullt för att så snart som möjligt få klart med uppgifter till alla. Listor kommer att anlända inom kort så var beredda.
Träningen i morgon kommer att bedrivas utomhus om möjlighet ges. Annars får vi trängas inomhus med Hopp och lekgruppen. Det är lite slaskigt ute på vägarna och fryser det på så blir det svårt att göra något vettigt där ute. Vi gör det bästa av situationen!
See you!
Lisa
torsdag 8 november 2007
Hå hå ja ja!
Hallå där1
Jag har i dag kört mitt core-pass, det var en pina ska ni veta. Vem kan göra så jobbiga och outhärdliga träningspass, det måste vara en galning. Denna galning är naturligtvis jag, och när jag gör dessa pass så brukar jag vara fullt ut frisk. Jag har inte feber längre men det känns att jag varit sjuk länge, efter 2:a låten tyckte jag att det var nog. Det var bara att dra på sej Jane Fonda leendet och köra vidare, hoppas att ingen av deltagarna märkte hur ledaren tjuvvilade lite ibland. Jag talade precis med en träningskompis i Ö-vik och hon har varit sjuk i nästan 3 veckor - ätit 2 tuffa penicillin-kurer - och funderar nu på att smyga igång träningen. Jag kan bara skratta mej lycklig över att jag ej är i hennes sits, snacka om drygt att börja om från noll. Hon är en kämpe så det kommer att gå bra, det är jag övertygad om.
Tisdagens träning var ett enda buller, Bygget är inte direkt gjord för skrikande barn. Alla var på hugget och vi hade äran att se en ny deltagare på träningen. Hon verkar vara ett innebandyfreak, det märktes att hon spelat hockey tidigare. Hon behärskade klubban och bollen helt perfekt och tog burskydd som en värsta MODO spelare. Jag hoppas hon kommer på flera träningar. Många barn är fortfarande sjuka så vi är inte full styrka på träningen, det är bara att ge sej till tåls med dessa bassilusker. Jag noterade igår att de börjat spruta i Bjästabacken - de är alltid först - hoppas kylan håller i sej! Rapporter från Tärnaby gällande att backen öppnat idag, jag är övertygad om att Johan har varit på skidor under denna dagen. Det är bra att han får lite försprång tills vi kommer upp till Tärna, det kan han behöva! Nu är vi så taggade och sugna på snö så ingen kan mäta sej med oss i Skule.
Vad kommer då att hända i kväll på träningen? Lucas kommer att få gå igenom MAQ - muscle action quality - det är en träningsmetod som ger en rätt teknik inför st yrketräning. Han är som en krutdurk, snabb, spänstig och otroligt stark. Han har tränat hårt under sommaren och det har naturligtvis givit resultat. Alla andra barn skall köra på med Per Inge som tränare, kan tänkas att det blir en och annan styrkeövning med betoning på ben. Killerboll är en favorit bland barnen, detta har jag ingen förståelse för, att kasta en boll på varandra så att man blir tagen, kan det vara kul, Ja, det verkar så, alla vill spela det varje gång, själv gillar jag fotboll bättre. När jag tränade barmark med Skule då stod vi mest i 90 grader mot väggen och tränaren tog tid. Det var aldrig tal om att ha "kul" - nej det skulle bara bränna i låren. Vi gjorde också sit ups med benen fast under ribbstolarna och snabbt skulle det gå, desto snabbare desto bättre. Tiderna har förändrats och vi tror att vi har den bästa träningen, så kanske det är men vi lär oss något nytt hela tiden. Barnen har en enorm uppfinningsrikedom, de kommer på än det en och än det andra. Det vanligaste förslaget jag får när jag frågar vad vi skall hitta på det är - förutom killerboll - vi kör hårt Lisa! Det måste ändå betyda att dessa ungdomar som går på våra träningar, har insett, att det är skönt att använda kroppens alla muskler. Jag kan tycka att det ibland är lite slöa barn som kommer på träningen men efter en stund så är alla på G. Det är helt naturligt att barnen är trötta, vilka dagar de har på skolan och fritids. Phhuu, jag skulle aldrig palla deras miljö, hög ljudvolym och mycket spring hit och dit. De är helt fantastiska som orkar denna tuffa träning utan pip och gnäll!
I morgon fyller min bror 40 år! Jag har blivit inkallad som bartender/toastmasters. Bartender är väl en sak men att hålla i festen när jag själv är bartender, det vet man aldrig hur det slutar. Jag hoppas att jag inte börjar smaka på alla fina drinkar som jag blandar, för då kan det bli lite väl pinsamt för min bror. Jag har i dag inhandlad dryck och diverse materiel till denna tillställning och hoppas nu att jag har tänkt rätt när det gäller val av dricka. Karlar i 40-50 års ålder verkar inte dela min uppfattning, om vad som är gott. Jag är nog lite för mycket av en Piggelin-fantast för detta jobb. Hur som helst så ser jag i fram emot denna fest, kanske jag kan ragga några nya barn och föräldrar till klubben. Vi kommer att behöva ett stort antal föräldrar till vår tävling i februari.
Nu vill jag bara att det skall falla ner en hel drös med snö, så vi kan börja träna på "riktigt", det är bara så kul att vara ute i backen! Bilden ovan är från Hemavan vintern -05, hoppas vi kan få åtminstone hälften av denna snömängd här hemma!
tisdag 6 november 2007
Trista november
Tjena mors!
Då har vi lämnat oktober bakom oss och raskt kastat oss in i årets värsta månad, november. Jag hoppas verkligen att det kommer snö snart så att det blir lite ljusare, för nu är det lite väl grått och trist. Tur är väl ändå att vi snart kommer att åka iväg på snöläger i Tärnaby - då får vi kasta oss ner för pisten och ha det trevligt tillsammans. Har ni hört Peter LeMarc´s nya låt - Där blått möter blått - lyssna på den, han sjunger om november som är blek och förbannat skitigt och matt. Han har också tankar om november.
Jag ser fram emot träningen i kväll, det var länge sedan jag kunde vara med. Jag skall se till att Lucas och de andra i Vrålåkarna blir trötta i kväll, Per Inge kan vara lugn. Vi kommer mestadels att spela innebandy men där i mellan kommer jag att lägga in en del styrke övningar, så var på hugget när ni kommer! Jag själv har alldeles nyss kommit hem i från Ö-vik och jag har gjort mitt första träningspass efter förkylningen. Träning och träning, jag var lite mera aktiv än sängliggande. Det är inte klokt hur musklerna har legat av sej under denna förkylning. Jag kan bara konstatera att nu är det bara att bita i det sura äpplet, och köra på från början igen. Kul är det inte att inse att jag får plocka bort 10 kg från skivstången, men snart är jag på topp igen. Jag har gott om tid att komma i form, jag har ingen dead line som till exempel Anja p och gänget.
Det är nu dags att börja använda slalompjäxorna framför TV´n, bra att vänja fötterna vid dessa tortyrredskap. Alla vet vi hur det brukar kännas i fötterna de första dagarna i backen. Då är det bättre att påbörja härdandet här hemma i soffan, allt för att det skall bli så många åk som möjligt, när vi väl kommer till backen. När jag fick mina första plastpjäxor så blev jag förmanad att inte gå i dessa som jag hade gjort med mina läderkängor. Jag fick absolut inte gå häl-tå gång för då skulle dessa San Marco pjäxor bli runda under. När jag väl hade fått mej ett par riktiga plastpjuck så vågade jag inget annat än att gå "platt" mot marken med dessa fantastiska skor. Snacka om töntig gång, men expertis hade sagt att så här skulle det vara. Tur att utvecklingen har gått lite framåt i alla fall, för hur skall det se ut om vi alla går inne på parketten med så kallad platt-gång. Nu när jag skriver detta så inser jag att tiden har rusat iväg, jag har alltså levt ganska länge ändå. Jag menar när jag nu kan sitta här och beskriva mitt första möte med ett par plast pjäxor, det som är så självklart i dagens läge. Huvva, jag stoppar huvudet i sanden och tror fortfarande att jag är 22 år!
Per Inge och jag hoppas verkligen att så många barn som möjlig kan följa med till Tärnaby. Där kommer vi att nöta grunderna inför kommande säsong. Så när väl vi får snö här hemma kan vi kasta oss in i port åkandet så snart som möjligt. Sedan är det så otroligt bra för gruppen att åka i väg tillsammans, vi kommer varandra mycket närmare. Nu när alla barn inte är i från Docksta så är det ett ypperligt tillfälle att lära känna varandra, plus att vi får göra annat roligt med denna grupp än att träna. För det kommer att bli en hel del bus på denna resa - var så säker!
Helgen som varit har förflutit utan norrmän, däremot så har jag haft att göra med skåningar. Det var snö uppe i Srotuman så vi åkte ut varje morgon för att kolla av spår efter vägarna. Skåningarna de kastade sej iväg för att spåra, väl tillbaka i jaktkojan så rapporterade de om 2 färska älgspår. Dessa spår visade sej senare komma ifrån en ekorre som hoppat i snön. De gav sej inte det var minsann älgspår och inget annat. Då vi sedan samlades runt detta spår, så ser vi hur spåret kommer fram under en gran. Till dags dato så har jag aldrig sett en sådan liten älg, som kan krypa under en gran och sedan skutta i väg i ett rakt spår. Skåningarnas ansikten blev långa så vi till sist kunde övertyga dem om att de faktiskt hade tagit fel på just dessa spår. Nästa dag så var de skärpta till tusen, nu skulle ingen kunna göra narr utav dem. Vi sköt en älg efter Pixi och när vi då samlades runt denna älg så kommer en av sörlänningarna och pekar på hundspåret och säger:- Här syns det att älgen är skadad, han har gått tätt mellan klövarna! Hmm, sade jag och funderade med honom om han inte kunde tänka sej att det var hunden som sprungit där? Ja det är inte lätt alla gånger att se vad som gått i snön, men i vinter så kommer vi att kunna se vart Skule´s åkare har åkt. Det kommer att vara 2 spår i snön och absolut inga sladdmärken efter dessa spår.
See you!
Lisa
Då har vi lämnat oktober bakom oss och raskt kastat oss in i årets värsta månad, november. Jag hoppas verkligen att det kommer snö snart så att det blir lite ljusare, för nu är det lite väl grått och trist. Tur är väl ändå att vi snart kommer att åka iväg på snöläger i Tärnaby - då får vi kasta oss ner för pisten och ha det trevligt tillsammans. Har ni hört Peter LeMarc´s nya låt - Där blått möter blått - lyssna på den, han sjunger om november som är blek och förbannat skitigt och matt. Han har också tankar om november.
Jag ser fram emot träningen i kväll, det var länge sedan jag kunde vara med. Jag skall se till att Lucas och de andra i Vrålåkarna blir trötta i kväll, Per Inge kan vara lugn. Vi kommer mestadels att spela innebandy men där i mellan kommer jag att lägga in en del styrke övningar, så var på hugget när ni kommer! Jag själv har alldeles nyss kommit hem i från Ö-vik och jag har gjort mitt första träningspass efter förkylningen. Träning och träning, jag var lite mera aktiv än sängliggande. Det är inte klokt hur musklerna har legat av sej under denna förkylning. Jag kan bara konstatera att nu är det bara att bita i det sura äpplet, och köra på från början igen. Kul är det inte att inse att jag får plocka bort 10 kg från skivstången, men snart är jag på topp igen. Jag har gott om tid att komma i form, jag har ingen dead line som till exempel Anja p och gänget.
Det är nu dags att börja använda slalompjäxorna framför TV´n, bra att vänja fötterna vid dessa tortyrredskap. Alla vet vi hur det brukar kännas i fötterna de första dagarna i backen. Då är det bättre att påbörja härdandet här hemma i soffan, allt för att det skall bli så många åk som möjligt, när vi väl kommer till backen. När jag fick mina första plastpjäxor så blev jag förmanad att inte gå i dessa som jag hade gjort med mina läderkängor. Jag fick absolut inte gå häl-tå gång för då skulle dessa San Marco pjäxor bli runda under. När jag väl hade fått mej ett par riktiga plastpjuck så vågade jag inget annat än att gå "platt" mot marken med dessa fantastiska skor. Snacka om töntig gång, men expertis hade sagt att så här skulle det vara. Tur att utvecklingen har gått lite framåt i alla fall, för hur skall det se ut om vi alla går inne på parketten med så kallad platt-gång. Nu när jag skriver detta så inser jag att tiden har rusat iväg, jag har alltså levt ganska länge ändå. Jag menar när jag nu kan sitta här och beskriva mitt första möte med ett par plast pjäxor, det som är så självklart i dagens läge. Huvva, jag stoppar huvudet i sanden och tror fortfarande att jag är 22 år!
Per Inge och jag hoppas verkligen att så många barn som möjlig kan följa med till Tärnaby. Där kommer vi att nöta grunderna inför kommande säsong. Så när väl vi får snö här hemma kan vi kasta oss in i port åkandet så snart som möjligt. Sedan är det så otroligt bra för gruppen att åka i väg tillsammans, vi kommer varandra mycket närmare. Nu när alla barn inte är i från Docksta så är det ett ypperligt tillfälle att lära känna varandra, plus att vi får göra annat roligt med denna grupp än att träna. För det kommer att bli en hel del bus på denna resa - var så säker!
Helgen som varit har förflutit utan norrmän, däremot så har jag haft att göra med skåningar. Det var snö uppe i Srotuman så vi åkte ut varje morgon för att kolla av spår efter vägarna. Skåningarna de kastade sej iväg för att spåra, väl tillbaka i jaktkojan så rapporterade de om 2 färska älgspår. Dessa spår visade sej senare komma ifrån en ekorre som hoppat i snön. De gav sej inte det var minsann älgspår och inget annat. Då vi sedan samlades runt detta spår, så ser vi hur spåret kommer fram under en gran. Till dags dato så har jag aldrig sett en sådan liten älg, som kan krypa under en gran och sedan skutta i väg i ett rakt spår. Skåningarnas ansikten blev långa så vi till sist kunde övertyga dem om att de faktiskt hade tagit fel på just dessa spår. Nästa dag så var de skärpta till tusen, nu skulle ingen kunna göra narr utav dem. Vi sköt en älg efter Pixi och när vi då samlades runt denna älg så kommer en av sörlänningarna och pekar på hundspåret och säger:- Här syns det att älgen är skadad, han har gått tätt mellan klövarna! Hmm, sade jag och funderade med honom om han inte kunde tänka sej att det var hunden som sprungit där? Ja det är inte lätt alla gånger att se vad som gått i snön, men i vinter så kommer vi att kunna se vart Skule´s åkare har åkt. Det kommer att vara 2 spår i snön och absolut inga sladdmärken efter dessa spår.
See you!
Lisa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
