Nu är jag hemma igen!

Väl hemma i Docksta så inser jag att våren är på gång, takdropp och bar asfalt - även på trottoaren! Det verkar som om vi endast kan träna/tävla på torsdag på grund utav denna enorma blia. Enligt rapporter från Ulf så är det mycket tunt lager snö nere vid klubbstugan, huvudsaken att vi kan få ner målpinnarna! Idag har jag inhandlat fina priser till KM och jag hoppas själv att jag lyckas med att vinna något. Just nu håller jag som bäst på med att slimma min fartdräkt en aning, den har fladdrat lite väl mycket runt benen tidigare. Alla detaljer måste vägas in inför en sådan viktig tävling som KM. Jag ser fram emot att alla föräldrar ställer upp, i fjol var vi 50 personer som deltog på ett eller annat sätt på tävlingen. Jag har i smyg tagit super vallan utav Tony - som för övrigt inte vågar ställa upp i år igen - och denna valla kommer att göra mina skidor superfarliga. Förmodligen kommer skidorna att åka för mig men huvudsaken är väl att dom är snabba!

Ni skall veta att det nya strykjärnet är vasst, lakanen blev släta bara jag höll i järnet, bra eller hur! Nu är det bara upp till Tony att göra ett bra jobb med gruppen, de kan inte klaga på städning och in bäddningen i alla fall.

Jag har inte lyckats med träningen den gångna veckan som jag planerat men nu har jag 3 veckor framför mig som bara är till för att fixa core-passen. Dels Extrem passet och ett nytt pass inför våren. Jag hoppas att alla barn kör lite träning för mage och rygg nu när vi inte tränar varken barmark eller skidor, det är dumt att ligga av sig musklerna - det vet jag allt om. Planen är att jag och webb-mastern skall knåpa ihop ett träningsprogram för alla som sedan kommer att finnas på hemsidan. då kan ingen skylla på att man glömt övningarna för det kommer att finnas utförliga beskrivningar bilder på alla dessa övningar. Seriöst så det förslår!

Lisa

Åhh vilken tävling.

Nu är det över, det första Mosebacke mästerskapet. Vilken tävling,alla kämpade som bara den. Banorna var i kanonskick och grillen grillade hamburgarna på ett utomordentligt sätt. Jag kan bara konstatera att denna tävling har kommit för att stanna. Alla deltagare var vinnare på olika sätt men framför allt så hade vi en kanonrolig dag tillsammans. Resultatlistan är ännu ej godkänd utav FIS, det lämnades in en del protester under dagen. Banchefen Tobbe J hade fullt upp med att försvara sina bandragningar, de flesta tyckte att de var tvungna att åka lite väl långt;) men banchefen vek inte en tum. Tävlingsledaren Tony var med om en rafflande spurt uppgörelse med Janne Andersson från Umeå SK, Tony han i kapp honom precis på mållinjen och i skrivande stund så har inte måldomaren kunnat avgör vem som vann. Målfotot granskas för fullt!

Efter att alla magar var fulla med hamburgare så dök det upp en gul helikopter. Den hämtade Isak och Emilia för en härlig färd över tävlingsområdet och vidare in mot Hemavan för att kolla in läget i byn. Väl hemma i Mose så berättade Emilia om äventyret. - Det var en riktig helikopter som hämtade mig och den bara startade och vips så var jag uppe i luften. Jag såg er där nere men jag såg er inte på riktigt, berättade Emilia. Enkelt förklarat eller hur?

Jag har nu än en gång insett vikten utav friåkning under den gångna veckan. Isak och Emilia har nött på i backen - främst i skogen - och vips så åker de på kant. Om än med lite halv plogstil och det är precis som det skall vara. Att behålla ett ben under kroppen som stöd är ett steg i rätt riktning, för det flesta barn så försvinner detta "stödben" inom kort. Inget att orda om alltså. Kul att se hur Clas arbete med Hopp och lek-barnen börjar ramla på plats! Att jag anser att antalet åk per år är viktigt är ingen nyhet, det har ni hört förut. Jag är övertygad om att de som åker mest skidor på olika underlag har den bästa möjligheten till god teknik.

Snart bär det iväg hemåt igen. Just idag är det förberedelser inför kommande grupp till veckan. Strykning av sängkläder då min mangel ej är vad den borde vara. Strykjärnet har jag svurit över så mycket att till och med Tony inser att det är dags att investera ett nytt. Han tror på fullaste alvar att strykjärn ej kan åldras - synd att han inte tror det om bilar - men jag vet att ett järn som har 22 år på nacken inte håller samma standard som ett nytt. Nu bär det iväg in till Hemavna för inköp utav rätt utrustning för denna verksamhet, skall det vara släta lakan så skall det vara ett bra strykjärn!

Jag har fått bannor utav Perra igen, jag skriver allt för många ord på denna blogg. Jag måste strama upp mig en aning;). Nästa veckas träningar hoppas jag blir utav, nu när sommartiden träder in blir det ljusa härliga kvällar i backen. Jag och Perra har funderat över årets klubbmästerskap ett antal gånger. Alltid har det varit någon utav oss som ej kan närvara när vi hittat ett nytt datum för KM. Nu funderar vi på att köra på kommande torsdagskväll, men inget är säkert ännu. Håll koll på hemsidan som vanligt!

Nu är det dags för inköpet med stort I!

Lisa

Mosebacke mästerskapen.

Jag sitter här i stugan och är full gång med planeringen inför det stora mästerskapet. I morgon klockan 15.00 startar detta spektakel, 4 stycken familjer gör upp om titeln som vinnare av Mosebacke trofén. Tävlingsledaren Tony och banchefen Tobbe sliter som hundar för att tävlingarna skall flyta så smärtfritt som möjligt. Priser och förtäring till alla deltagare, kan det bli bättre! Vätske depåerna är väl inplanerade för barn som vuxna, ingen kommer att sakna något.

Vädret har varit kalas, om än lite svalt på morgonsidan med temperaturer ner mot -30 men på eftermiddagen är det rena blian. Solen steker och alla är glada!

Jag återkommer med resultatlistan i morgon. Jag kan i
och för sig redan nu tala om hur det kommer att gå men jag håller er på halster.

Nu måste jag kasta mig i sängen så att jag är väl förberedd inför morgondagens drabbning!

Lisa

Mid Sweden race

Jag är nyss hemkommen från Sundsvall, det har tävlats i dagarna två. Ester som tyvärr var ensam från Skule har i två dagar försökt att försvara Skules färger på bästa sätt. Det har hon gjort med bravur, först en första placering i gårdagens GS i Nolby och i dagens tävling lyckades hon ta hem en 2:a plats. Tävlingarna har varit fantastiskt välordnade och enormt stort startfält. Jag såg redan igår på Ester att det var väldigt pirrigt i magen när det var hur mycket folk som helst i farten. I går blev jag imponerad av min egen dotter, efter första åket låg hon på en 3:e plast och hon var inte alls nöjd med sin egen insats. Tårarna var stora och många efter åket. Hon tog sig samman och bestämde sig för att göra ett så kallat fräsar åk, och det gjorde hon och lyckats med de ta hem segern. Glad och lycklig åkte hon hem med en fin pokal till Docksta. På prisutdelningen hyllades vår lilla klubb, speakern omnämnde Skule som den klubb som skickar en åkare och denna tar hem första platsen. Han menade på att vi valt en bra representant för klubben, kul att vi fick höra Skules namn nämnas än en gång! Under dagen så bestämdes det att Olivia från Sollefteå skulle åka hem till oss för övernattning och tävling dagen efter. Olivia och Ester har inte känt varandra speciellt länge men de kompar bra tillsammans och sagt och gjort så hade vi en flicka till med oss hem i bilen. Eftersom att hon inte tänkt tävla idag så hade inte hon några slalomskidor med sig men det fungerade bra med Esters gamla slalomskidor också, hon blev nämligen fyra idag. Två stycken åkare bland de fyra främsta kom ifrån Ångermanland. Amanda från Bjästa vann idag på ett övertygande sätt. Det är få som åker slalom som henne! Pris utdelare idag var ingen mindre än Maria PH, de mindra barnen blev alldeles rusiga. De lite äldre barnen försökte se coola ut men de ville inget hellre än att få en bild utav henne samt en autograf. Jag tyckte mig också se att en del pappor var lite väl intresserade utav prisutdelningen dagen till ära.

I morgon är det dags för parallellslalom och som tur är så vill Ester inte vara med. Hon valde att avstå sin plats i denna tävling och ingen är gladare än jag. Det är otroligt påfrestande att vara med på dessa tävlingar då det spelas musik ideligen och en massa spring hit och dit. Som tur är så finns det av trevliga människor som jag kan surra med när det blir allt för tråkigt att vänta.Solen har visats sig båda dagarna och det är aldrig fel, brännan är på G!

Jag har lärt mig något nytt idag igen från denna tävlingsvärld. Jag har insett att det är väldigt viktigt vilket hotell man bor på, dvs om man bor på hotell. Jag har hört frågor och kommentarer angående detta hela dagen. - Vilket hotell bor ni på då? -Ja vi bor på Scandic norra !(det billigaste) - Ja ha ja, det är ju också ett bra hotell. Vi valde att bo på Södra stadsberget vi, det är så härligt att bara gå ut i backen! Men det är väl rätt fint där på norra, eller? Så har tongångarna varit. Att man måste försvara sig på grund utav att man valt att bo på ett billigare hotell, det är väl ändå lite väl knasigt. Jag ser det som ett smart val så man tjänar pengar på att bara sova, de behövs till mycket annat kan jag lova.

Ha en fortsatt trevlig påsk!

Sov gott!
Lisa

Rapport från hemavan.

Perra har just ringt och avlagt en rapport från Hemavan, och det är inte bara positiva berättelser han har. Lucas har blivit beordrad av sin far att utföra ett avancerat hopp i Fun parken så att fadern skulle få filma. Mot Lucas egen vilja så skedde detta och Mr. Ingemar Bergman stod med sin kamera beredd när Lucas tog sig an det största hoppet. Vad händer, jo Lucas skadar ena handleden och ett besök på sjukstugan i Tärna var nödvändigt. Hmm, aldrig kan jag slappna av, att skicka Perra ensam med familj och vänner till Hemavan var ingen av mina bästa idéer. Nu har Lucas en gips skena på ena armen och en befarad spricka är resultatet av Perras film sejour. Vidare information säger att när herrarna befann sig på sjukstugan kommer Lucas kusin in med ambulans. Han har blivit på åkt utav en man som ej hade koll på grejorna. Kusinen klarade sig relativt bra med tanke på hur krocken hade sett ut, bindningen slets sönder och kusinen tuppade av utav smällen. Huva vad det händer saker, man kan aldrig vara nog försiktig verkar det som. Som tur är verkar alla inblandade vara vid gott mod och imorgon återvänder de hemåt. Det känns bra för då har jag koll på min tränarkollega som numera tar allt för många egna initiativ. Jag måste nog strama upp ramarna för Perra, inte nog med att det skall övas på bränder hela tiden, nu börjar han att vistas på sjukhus titt som tätt.

Påskstädningen är snart över och det är en enorm lättnad. Tony svingar moppen som om det vore ett samuraj svärd och golven blänker fint. Det tråkiga med städning är att det är en sådan enorm färskvara, i morgon är det inte ny städat längre. Hundhår kommer att ryka som vanligt och alltid droppar det kaffe eller nått annat skit ner på golvet. Det är som en enda ond cirkel, det är bara att börja om igen. Nu har jag bara den förhatliga damm torkningen kvar, dammet ligger så fint på hyllor och bänkarna när solen tittar in mitt på dagen. Jag har kommit på världens bästa idé, jag är inte hemma när solen skiner in genom fönstren och då ser jag inte vilket enormt behov det finns för att torka damm. Det bästa med november och december är att dammet liksom bara försvinner utav sig själv. Men det är nog det enda som är bra med dessa två månader också.

Nu när ljuset har återvänt till vår plats på jorden så känns allt mycket bättre - förutom dammet förstås - när vi startar träningen på kvällen är det ljust och härligt. Tänk då om en och en halv vecka till då behövs kanske inte lyset i backen. Det är så mycket lättare att ta sig iväg till backen när det fortfarande är ljust ute och träningen blir roligare när man ser alla krön och gropar väl.

Jag kör Core imorgon och det blir sedan en veckas uppehåll. Detta är inte bra med tanke på att det är snart dags för Core extreme igen. Jag måste träna i Hemavan men det är så himla lätt att ta sig an något annat. En personlig tränare vore inte helt fel vid dessa resor till stugan, en sådan där som verkligen ser till att jag tränar likt någonting. Det blir kanske en och annan tur på längdskidorna men med tanke på mitt tempo i spåret så kan det inte kallas träning, än hur mycket jag vill. Vi kommer att ha Mosebacke mästerskapen under påsklovet. Tony är tävlingsledare och min bror Tobbe är banchef. Vi har ett spår som är 1,8 km och ett annat - som passar mig bäst på 500m. Här kommer rafflande strider att ut spelas, synd att inte Ingemar Bergman är kvar i området så att han kunde föreviga denna tävling. Jag kanske måste slipa på formen en aning innan det är dags, men jag inser att det är försent så jag kör på rutin!

Nu är det bara att ladda inför helgens tävlingar i Sundsvall. Jag inser att det vore bäst om jag hade stannat hemma och vilat, det är bara det att jag tycker det är rätt kul att titta på dessa tävlingar. Tony tycker att vi borde bädda åt mig i Volvosen så att jag kan ta min dagliga tupplur. Det vore något det när "eliten" ser hur Skules tränare ligger avsmullen bak i en Volvo. Gärna med en flaska liggandes bredvid, då skulle skvallret verkligen ta fart.


Bilden är på Esters farfar Hasse när han var aktiv. Farmor Asta - som börjar bli en aningens senil - har hittat Hasses blå slalombyxor från 1956 då han åkte OS i Cortina. Asta undrar om inte Ester borde ha dem nu, Asta tror nog att Ester är större än vad hon är! Kanske dessa byxor passar mig, det är snart dags för klubbmästerskap och jag har länge velat ha en fartdräkt på mig. Bara en slimmad topp och jag är hetast av alla åkare!
Nej kära vänner nu är det dags för sängen och förhoppningsvis en hel natt sömn.

Glad påsk på er alla!
Lisa

Vilka träningar!

Jag vill bara kort summera veckans fantastiska träningar. Vi har kunnat genomföra två mycket bra träningskvällar här hemma i Skule och det känns som att det var på tiden.

Gårdagens träning var en intressant historia. Det var dags för tidtagning och alla var super taggade inför denna kväll. Andreas var som vanligt där tidigt och riggade utrustningen nere i målområdet och Clas fixade med startgrinden. nu visade det sig att tidtagningssystemet inte ville vara med på noterna under kvällen. Startgrinden fungerade ej och målfoto cellerna var lite ur form - detta gjorde att Andreas blev en aningens stressad. Efter cirka en halvtimmas strul kom Andreas ut ur klubbstugan och ropade: -Lisa, har vi någon dunk med vatten någonstans? Jag anade då en viss frustration hos honom och jag fårstår också detta. Hade det varit jag som suttit där inne med en dator som ej ville vara med på tidtagning så skulle nog alla fula ord som finns i svenskan ha haglat ur min mun. Hur som helst så tränade vi ändå, Hopp och lek-gruppen var den som höll uppe deltagar antalet, vi var 9 stycken barn på träningen. Ester var ensam från Rövargänget och hon tyckte att det var roligt att få träna med sina kompisar från Docksta. Småttingarna har utvecklats enormt under denna vinter, de bara kastar sig utför backen. Kul att se dem tillsammans, de åker hela tiden i samlad trupp, åker en i ett hopp åker alla andra efter.

Kvällens storslalom träning har varit lyckad, alla var som vanligt på hugget men jag tycker nog att en extra skärpa infann sig hos åkarna ikväll. Hopp och lek var med ikväll igen och de har inga som helst problem med att hänga med på de "storas" träningar, tvärtom de är där de hör hemma. Clas och Ulrika har gjort ett fantastiskt arbete med dessa barn! jag hoppas inte ni föräldrar tar illa upp när jag påpekar att en del utav utrustningen gör att era barn inte kan utvecklas vidare. Det jag tänker på främst är pjäxornas utseende, hur är de vinklade och hur sitter de på foten. Vi tränare pratar ofta om att vi skall stå mitt på foten och gärna lite fram på tårna. Att vi vill att barnen skall trycka fram knäna osv, detta är omöjligt om pjäxan inte har rätt form. Många barn pjäxor är alldeles för raka eller ändå värre om de lutar lite bakåt, då är det mycket svårt att åka på rätt sätt. Tänk er själva om ni skall åka skridskor och skridskon lutar lite bakåt, så drattar ni på ändan direkt. Nu ramlar inte barnen på grund utav att skidorna är längre än en skridsko men det är samma känsla vi skall ha under foten. Att kunna stå mitt i pjäxan/skridskon med lätt böjda knän framåt. Med framåt menas att knät skall vara ovanför tårna, det är där vi har bäst balans. Invecklat kan det tyckas men tänk efter hur ni själva står i pjäxan/skridskon så är det rätt logiskt. Nu börjar jag likna Ylva Nowén, en massa surr som jag knappt själv förstår;)

Nu är det snart dags för påsklov för de flesta. Jag har ingen koll på Perra längre, han flyger och far över allt. Just nu ligger han väl i Hemavan med ett allt för solbränt ansikte. Hur han kommer att göra under lovet med träningar vet jag inte i skrivande stund, men det är bara att hålla koll på hemsidan, som vanligt. Ester kommer att åka till Sundsvall för tävling i dagarna två. Jag hoppas att det blir kortare dagar än i fjol, då var det hysteriskt dryg tävling i Sundsvall. Start klockan 8.00 med besiktning och prisutdelningen startade 20.00, då var inte fröken Jacobsson speciellt uppåt ska ni veta. Nu är det nya tag som gäller och Ester ser fram i mot dessa tävlingar, då det kommer åkare ifrån flera andra distrikt än vad det brukar göra på våra vanliga tävlingar här hemma i Ångermanland. Förra året gick det väldigt bra ena dagen men när det bar iväg ner till Kvissleby för GS så var energin slut och modet likaså. 16:e platsen blev hennes den dagen och besvikelsen var stor, nu har hon som målsättning att hamna minst på 15:e plats. Jag tycker inte att det är så himla viktigt med pallplacering hela tiden, hon har en enorm press på sig själv att lyckas. Jag och Tony försöker att tona ner denna press så gott vi kan men vi lyckas inte alltid så bra. Huvudsaken att hon känner att hon gjort sitt bästa och mera kan man inte begära av sig själv eller någon annan. Det blir vad det blir, hoppas bara solen skiner för då kan jag bättra på brännan en aning!

Jag var idag och uppvaktade min favorit faster Tekla, hon blev igår 70 år. Vi pratade om när hon följde mig och min bror till slalombacken för första gången för 31 år sedan. Då var inte underlaget som det är idag, nej det var mera som en puckelpist i hela backen än en vanlig pist. Numera så klagar jag på en liten snövall men då var det stort att få åka i en riktig slalombacke, inte i en egenhändigt trampad backe hemma på gården. Så det kan bli här i livet.

Sov gott!

Lisa

Så skall en slipsten dras!

Dagens tävling i Kramfors har varit en nervpers för såväl åkare som förälder. Det är väldigt speciell tävlingsform denna parallell slalom, när skall jag starta, mot vem kör jag och kommer jag vidare. Det är några utav frågorna som snurrar i barnens huvud och för att inte tala om de frågor som snurrar i mitt huvud när det är dags för första match, som det så fint heter i denna tävlingsform. Jag är helt slut efter denna dag i backen och för att inte tala om Ester som har varit den i familjen som verkligen har varit aktiv i dag, hon har däckat i säng för länge sedan.

Båda brudarna var taggade inför dagens batalj. Lova var verkligen på hugget och hon var egentligen närmare en finalplats än en plats i lilla finalen. Det var ynka 48 tusendelar som skillde henne ifrån att åka final tillsammans med Ester. Ester lyckades med att ta sig till final och där visade hon vart skåpet skall stå, en Skule åkare knäpper man inte på näsan bara sådär. Nej hon pallade trycket och tog hem en ny första placering till Docksta. I lilla finalen var Lova än en gång mycket nära att slå sin motståndare men hon hade inte turen med sig. Lova fastnade i en grop med ena skidan på helt fel ställe. Hon tappade all fart och där rök chansen till ännu en pallplacering. Jag som tränare är jättenöjd med tjejernas prestationer, de har en underbar inställning och det verkar som om de har hur mycket energi som helst. Hur som helst så har helgens tävlingar varit kanonroliga för våra småttingar.

Tony som idag har varit valla och foto ansvarig har skött sig rätt bra. Han har lyckats se till att skidorna faktiskt varit i bra skick under hela dagen. Hans super valla verkar vara rätt OK, men vi har under dagen försökt att få ta del utav hans recept på denna beryktade valla men hela sanningen har ej kommit fram. Lova knäckte en utav ingredienserna, draksnor! Nu innehåller vallan mera än så, det framkom även att en viss mängd vargpiss och råttrap förekommer i denna hemliga lilla valla kloss, men sedan var det tvärstopp på information från Tony. Jag återkommer snart i detta ärende när mera information har läckt ut.

Solen har lyst idag och det känns som om ansiktet har fått sig en duvning. Det skadar inte med tanke på den grå-vita nyansen som tidigare har funnits i ansiktet. Jag och Caroline försökte tidigt i morse att hitta en bra solplats och det lyckades vi med. Det dumma var att vi var tvugna att hjälpa våra barn vid starten och då exponerades endast ena sidan utav ansiktet i solnings hänseende. Detta bör arrangörerna tänka på i framtiden, se till att starten ligger så till att hela ansiktet blir solbränt! Jag tror att vi alla har haft en trevlig dag om än lite lång och jobbig men i överlag en fin tävling.

Veckans träningar vet jag inte ett skvatt om just i skrivande stund. Kommer vi att ha tillgång till vår backe eller är det Bjästa som gäller. Perra har dragit till Hemavan på semester så då kan vi hitta på lite vad som helst. Äntligen lite frihet!



Lisa

Vilka brudar vi har!

Vilken dag vi har haft i Kramfors idag. Ester och Lova på pallen tillsammans - 1:a respektive 3:a - och sedan brände Josefin nedför backen som en komet. Stort GRATTIS på er alla tre! Alla tre tjejer var på topp idag trotts att vi inte har kunnat träna på länge. Just detta med lite träning tycker jag mig ha kunnat ana idag. Det var en mycket försiktig Ester i första åket med allt för många fjärilar i magen. Det är kanske inte så konstigt med tanke på hur länge sedan det var tävling och att vi inte kunnat åka bana på jättelänge. Trotts detta så fixade våra 2 småbrudar tävlingen med bravur. Jossan som inte tävlat med oss tidigare var också väldigt nervös men hon gjorde 2 fantastiska åk i Latberget´s backe. Fina rena skär nästan i varje sväng, det är inte illa med tanke på att det var saltat i banan idag. Det är lite annorlunda att åka på saltat underlag jämnfört med den "vanliga" isen. Lova fräste in på en fin 3:e plats med Tony´s supervalla under skidorna. Han - Tony - går omkring här hemma och tror på fullast alvar att det är tack vare hans valla som Lova åkte så himla bra. Vi andra vet bättre, Lova har kommit på hur man svänger i tid och då går det undan i backen.

Det är ny tävling i morgon och jag hoppas att brudarna är taggade. Tony kokar just nu ihop en ny parallell-slalom valla, speciellt komponerad för saltade underlag med lite fukt i. Det kan inte bli annat än succé, för det är väl ändock materialet som gör åkaren. Det har varit en hel del diskussioner angående just materialet idag, kan det vara så att vi föräldrar glömmer bort personen som står i pjäxorna och på skidorna ibland? Barnen gör så gott de kan och mera ska vi inte begära, lätt att säga men allt för lätt att glömma bort!

Vann rätt låt? Nja, jag tycker inte det. Jag tycker nog att bröderna i röda kostymer var bäst. Ja jag vet att det är lite tönt varning på dem men jag blir glad utav att lyssna på deras låt. Nu är det bara att gilla läget och kasta sig i säng. I morgon är det Kramfors som gäller igen, vilken dag det kommer att bli. Hoppas solen tittar fram en stund, idag var det lite väl grå kallt i backen.

Sov gott och än en gång grattis till våra super brudar som genomförde en otroligt bra tävling idag!

Lisa

Kräääkssss!

Jag blir galen! Vädret idag slår alla rekord som gäller skitväder. Hoppas nu att Latbergstrofe´n kommer att kunna genomföras.

Hej å hå!

Glaset är halvfullt!

Nu gäller det att tänka positivt. Att se fördelarna i stället för nackdelarna. Jag tycker inte det är speciellt roligt med inställda träningar men det är åtminstone ljust på morgonen och det är inte illa det. I morse när jag åkte från Docksta vid 05.30 så var det tillräckligt ljust för att köra utan helljus. Jag försökte tänka att det var dagens behållning när det bara plaskade under bilen. Vad är detta för typ utav väder? Hällande regn som om det vore en värsta höststorm vecka 11. Nu gäller det att bita ihop och se möjligheterna, vi kanske kan få träna i Bjästa i morgonkväll och förhoppningsvis kommer vi att kunna träna hemma - på tid - på torsdag. Vem vet vad som händer med vädret, men det är bara att hålla tummarna och det stenhårt.

Kul att läsa om Lucas äventyr i Piteå. Jag visste inte att deras backe är så kort och dessutom väldigt flack. Perras önskan om att träna på att bygga upp fart ur svängen kan infrias, men det krävs att vi får tillgång till en slalombacke först. Att åka fort på flack terräng kan tyckas vara enkelt men det krävs en viss teknik för det också. Vissa åkare är bra på brant terräng och andra fixar flacken bäst. Sedan finns det åkare som mig och Perra, vi åker bra i hela backen, brant som flackt har ingen som helst betydelse för oss. Anledningen till att ni aldrig sett oss åka bra är för att vi inte vill visa våra färdigheter för vem som helst. Vi brukar plocka fram den bästa åkningen när den som mest behövs, till exempel när Stenis och gänget har en återträff;)

Kvällen kommer jag att tillbringa med att slöa på soffan, inte deppa men just bara att inte göra någonting och se det som en positiv grej. Hmm, hur skall detta gå till nu då, då jag ingenting hellre vill, än att få se barnen åka en GS bana på tid! nej Lisa, glaset är halv fullt och då är det härligt att inte göra någonting! Kom ihåg att det skrivna ordet är starkt.

Svaret på sista gåtan är naturligtvis foten!

Jag tror att Icey börjar bli frisk, han hittar på bus som aldrig han tidigare ens ha varit i närheten utav. Han har en förkärlek för påsk-vippor, det verkar vara hans nya mumsisar. Han klättrar upp på soffan och sedan drar han ner alla kvistar på golvet och käkar på påskdunen. Gott, verkar han tycka att det är, men matte gillar inte hans tilltag. Jag hoppas verkligen att han blir riktigt frisk nu, han har varit sjuk sedan i mitten av augusti. Han har ätit piller i 4 månader och nu vill veterinären ge honom Cortison men jag är tveksam till detta. Om han nu får en chans att repa sig själv utan medicamentus så kanske det är det bästa för honom. Nu har jag plötsligt blivit veterinär också, oj hur det kan bli!

Nya tag i morgon. Jag kollar upp läget i Bjästa och sedan så kommer information på hemsidan!

Tjo hej!

A-final

Hej! alla skidvänner. Är nu hemma efter en intensiv helg i Piteå, det började på Torsdag med `dåligtplogatföre´ hela vägen , det gick bra ända till infarten till Piteå då körde en bil som låg strax före oss av vägen och fasnade i vägräcket.Som tur var gick allt bra med föraren och hennes lilla bäbis , som vi fick skjutsa en bit tills ambulansen kom.
Väl i backen blev vi inte så imponerade av längden på 500m
och fallhöjden tror jag var mindre än vårkasen i Härnösand.Det ställde krav på åkarna att köra taktist i utgången av den enda branten för att inte förlora fart ut på flacken.
Fredag kom med halvsoligt väder och 5 minus, Lukas var laddad och läste banan med Dennis från H-sand banan bjöd inte på några överraskningar utan det var bara att tuta o köra . Lukas startade och jag skulle filma åket men som vanligt filmade jag mer uppe i trädtopparna än på åkaren (jag får aldrig något jobb på TV sporten)Lucke gjorde två hyfsade åk och blev 13de, vi måste träna på att bygga fart ur svängen jag skall tala med huvudtränaren om den saken.
Slalomen på lördag kunde gått hyfsat också, för efter första åket efter en fenomenal räddning från Lukas från att köra ur låg han 22 då hade han nog förlorat 1 sek på strulet, men i andra körde han ur i en trippel kombination, det var inte så kul.
Paralellen på söndag slutade i andra matchen efter att Lukas ´nuddade´grinden i starten annars hade han klart grepp på åken.Så var det med det inget att hänga läpp för vi hade kul ändå nu är det bara att komma igen nästa säsong då blir vi farliga.
Hoppas alla som kan kommer i kväll på träningen då kör vi så det ryker igen.
Hej från PI

Nu kör vi så det ryker!

Hej och hå, nu är det inte länge kvar utav säsongen. Jag håller helt och fullt med Perra att det är så mycket roligare att träna när vi är många. Nu är det bara att bita ihop och träna in i det sista. Jag har nyss kommit hem till Docksta och kan konstatera att det är mera snö nu än när jag lämnade byn. Jag hoppas att ni inser att det är nu det börjar bli riktigt roligt att träna i backen. Det är ljust när träningen börjar och vi har kommit en bit på väg då det gäller tekniken i skidåkningen.

Själv så har jag varit rätt lugn denna vecka. Jag har inte åkt många åk i backarna med de jag har åkt har varit perfekta i alla avseenden. Underlaget har bara varit hur bra som helst, jag har egentligen bara behövt köra med inåtlutning och skidorna har gått som på en räls. Temperaturen har ej överstigit -10 och det passar mig perfekt och tekniken den är som vanligt felfri, jag åker med morgondagens teknik redan igår!

Det har pågått ett värsta städprojekt uppe i vår lilla anläggning. Golven har skurats med lutsåpa och Tony har skött detta hantverk med kraft och frenesi. Jag har varit kontrollant, sett till att ingen fläck utav detta trägolv har undansluppit hans behandling. Flisor från skurborsten har jag bemödat mig att plocka upp. Jag har till och med skurat efter Mr. Olofsson, någon nytta måste även jag göra ibland. Gardinerna har bytts och diverse om möblering har utförts, allt för att kommande grupper skall ha det så bra som möjligt. Jag undrar om alla dessa karlar ser att jag har bytt gardiner och pyntat inför kommande påskhelg. Huvudsaken att jag gör det och att jag vet att allt är helt och rent just nu!

Lucas verkar ha kört både bra och halv bra i helgen. Han har haft lite strul med sitt matreal denna säsong och det har nog inverkat en del på hans åkning. Det är så viktigt att en åkare i hans ålder kan lite på sina skidor. Jag hoppas vi kan få till ett antal träningar i veckan och att det blir många barn som dyker upp. Till helgen körs den sista tävlingen i vårt distrikt, Latbergs trofén. Det är en härlig tävling med lagom svår backe så nu är det upp till Hopp och lek-gruppen att anmäla sig till denna tävling.

Jag ser ej fram emot kommande veckas core-pass då jag verkligen har tagit semester från allt vad träning heter den gångna veckan. Hoppas att tidigare träning ligger kvar och lurar i musklerna!

Hej svejs!

Lisa

Barnfritt

Hej på er! Tänkte jag skulle efterlysa lite åksugna skidåkare det har varit väldigt tunnt i backen den här veckan .I Måndags var det Johan och Lukas av de äldre och i H&L gruppen var 5-6 st som var i backen .H-L verkade ha jättekul med Klasse och Johan Och Lucke körde på bra i banan men under laget var lite mjukt.Det är mycket roligare att träna om man är flera i backen, även om man är på olika nivåer i skidåkningen har man roligt tillsammans. Ha ett fint sportlov på er,i morgon kl7.00 åker Lucke och jag upp till Pite på A final håll tummarna att innerskidan stannar hemma.
Auf wiederseen eder Hainz Hinterzeer