tisdag 30 december 2008

Årets sista blogg!

Så här i sista timman måste jag skriva några korta rader om läget i Tärnaby området. Här har det blåst och regnat om vart annat, med andra ord skitväder. De sista tre dagarna har det dock varit så pass att vi har kunnat träna med diverse klubbar. Här är det ordning och reda, var person har sin plats! Jag är förälder och plogar mest banan och det kan göras på flera sätt har jag upptäckt. Vissa personer kör en coolare stil och andra med mig kör den mer traditionella plogen. Det funkar rätt bra det också men jag börjar från och med den 1:a att träna in den mer coola stilen! Ni kommer att se skillnad när jag kommer hem till Skule backen, nu fattas bara den långa rocken;))

Jag vet att Johan är här uppe för att fira nyår med kompisar från Docksta, jag har koll på dem, de skall fira på hotellet i Hemavan. Jag tror nog att Johan vill vara där ensam med sina polare och ingen tränare så långt ögat kan nå. Tony och jag skall inte vakta honom men vem vet när vi får för oss att ta oss en dansrunda vid tolvtiden på natten - på hotellet i Hemavan!Där kan jag visa dem att jag är en dansant kärring.

Kvällen har tillbringats med trevligt sällskap, Ullis med familj och Axel med fam. från Östersund. Det har varit många och långa diskussioner angående vår idrott slalom. Det är bara att konstatera att vi alla är på olika nivå i vårt kunnande Framför allt så har vi olika ambitioner med vårt fritidsintresse, själv så har jag inte så hög ambitionsnivå då jag jämnför med många andra som befinner sig i området runt Ingemarbacken, men roligt har jag ändå!

Nyår kommer att firas på alla sätt och vis, men inga raketer har införskaffats ännu. Raketansvarig är som vanligt min bror, i år verkar han inte tagit denna syssla på allvar. Sent denna kväll har ännu inga raketer hamnat här i Mosekälla. Jag börjar bli en aningens orolig. Hoppas nu att han fixar allt det pyrotekniska i morgon!

Jag vet att backen där hemma är igång och ser fram emot att träna där vecka 2. Perra har planerat all träning för denna vecka redan så jag lutar mig lugnt tillbaka i soffan - som vanligt! Johan kommer att hinna med en och annan träning innan han flyttar upp till Lappmarken igen, då får vi se hur en slipsten skall dras!

Hoppas nu alla håller ordning på alla raketer i morgon natt så inga fingrar åker med upp i skyn! Snart så ses vi hemma i backen igen!

Ha en underbar nyårsafton med mycket god mat och härligt bubblig dryck!

Jag håller ställningarna här för vår klubbs räkning, jag missar inget nytt! Alla tekniska detaljer och nya uttryck kommer med mig hem till Skule. Vem vet, kanske har jag hittat en långrock också, det vore väl på tiden efter alla år av tjat!

Gott nytt år!
Lisa

måndag 15 december 2008

Backen öppnar!

Ni läste rätt, backen hemma i Skule öppnar på torsdag! Nu är det tyvärr så att det är skolavslutning för de flesta av våra barn men inte för alla! Jag vet att Lucky Miller kommer att testa Skulebackens underlag efter konstens alla regler.

Helgens läger har varit en trevlig historia med många långa skratt. Det har inte varit det mest avancerade läger vi har haft men absolut det roligaste! Vi har haft förmånen att låna en tjej ifrån Sollefteå och det gjorde att vi fick till ett vasst gäng av tjejer. De var inte att leka med, var så säker!

Tävlingen igår var en häftig variant av storslalom, lång och relativt snabb. Många innerskidor har det blivit under helgens gång och det är bara att konstatera att vår klubb producerar innerskida-åkare. Nu har vi en stor uppgift framför oss, nämligen att lära barnen att åka på ytterskidan;))

Att åka skidor i Skule under jullovet är hur roligt som helst, jag tror att jag stannar hemma från Hemavan och kollar in vår backe istället. Hur länge sedan var det vi kunde åka i backen innan jul? Det känns som om det vore en evighet sedan, men nu är det alltså dags för det igen. Jag bara ler när jag skriver detta och det finns många olika anledningar till det.

Nu skall jag vila upp mig under jul och nyårs helgen. Jag återkommer nästa år med ny energi och nya idéer, hur skall detta sluta? Tänk om alla börjar åka på ytterskidan? Konstigt att inte det redan är så, vi bedriver väl ändå slalomträning. Ja, det är lätt att tro att åka slalom det lär man sig väldigt snabbt men det finns alltid detaljer att träna på om man vill. Som vanligt så gäller det inte mig och Perra, men alla de andra där ute i den alpina världen!

Nej, nu är det bara att åka så många meter skidor som möjligt, endast så kan man komma tillrätta med de små detaljerna. Ingen tränare kan göra en åkare perfekt, åkaren själv måste vilja lära sig också.

God jul och gott nytt år!
Lisa

lördag 13 december 2008

Vilken dag!

Dagen till ära har vi haft rekord av antalet deltagare för Skule vid en tävling. Man skulle kunna säga att alla var där! Tilde, Isak, Max, Lova, Ester och Lucas har varit i farten idag. Som det har bränts idag, oj oj oj! Banorna har varit allt annat än lätta men med list och mod så har nästan all klarat av två hela åk! Jenny och Viktor har stöttat tävlingsåkarna på allra bästa sätt!De har peppat och tröstat!

För tillfället matas det in popcorn i munnarna och Perra fegbastar med Thomas. Nästan alla barn var inne i bastun för att sedan kasta sig raklånga ner i den iskalla snön, huvva!

Vi har haft perfekta förhållanden här uppe i Lappmarken, fina backar och lagom kallt. Gårdagens middag var en helt fantastisk tillställning, julbord uppe på Laisaliden. Jag trodde inte att jag behövde äta på tre veckor men av någon anledning så har ett och annat passerat matgluggen även idag! Gott var bara förnamnet, vi alla åt och njöt av den enormt goda maten. Tyvärr fanns det nästan igen plats för efterrätt, att jag aldrig lär mig!

Nu skall det snarkas, ny dag och nya utmaningar imorgon!

Vi för en ständig kampanj angående Olivias klubbadress. Skule är väl det enda alternativet men Olivia håller hårt i Sollefteå märket, helt rätt -men vi vill höra att vi är ganska bra!

Sov gott!

Tränarna

tisdag 9 december 2008

Johan är skadad..

Jag glömde att berätta om att Johan är skadad, pest och pina. Han har en spricka i båtbenet och alla som kan sin anatomi vet vad det innebär. Ja, en fasansfull konvalescenstid - upp emot 3 månader i bästa fall. Nu verkar det som om han inte är i byn när vi kommer upp, men jag hoppas att hans lusse bullar ligger hemma hos oss istället!

Jag hoppas att han peppar upp sig själv och får ut något gott av detta! Det ryktas om att friåkning är hans starka gren just nu!

Kör hårt Johan!

Nu är det snart dags...

Nu är det inte många dagar kvar tills vi åker iväg mot Tärnaby-Hemavan. Nu skall det åkas skidor som bara den! Årets resa blir en aningens annorlunda då några av barnen kommer att åka två tävlings åk vardera under lördag och söndag. Det är bara att bränna sina åk så snabbt som möjligt och sedan iväg tillbaka till resten av gänget för mera skidåkning - nu skall vallan nötas bort!

Det kan inte var så många dagar kvar tills Skule backen öppnar heller - om nu allt håller ihop så att de kan spruta för fullt. Kallt kommer det att vara under ett antal dagar så vi hoppas naturligtvis när vi väl är hemma igen - efter lägret - så kan vi inom kort träna i vår super backe!

Åter till det stundande lägret, hur kommer det att bli i år med alla barn som skall mula Perra? Perra kommer inte att ha en chans mot alla dessa små liv som verkligen har tränat hela hösten för att rå på vår egen Stålman! Det värsta är att jag måste erkänna att Perra är rätt hyfsad i sin fysiska status - trotts sin ålder;)) Man med list och mod löser vi nog det mesta! När Perra är på G ut för att snöbada under hans bastu session, det är då vi skall slå till. När bytet är som svagast då gäller det att vara på tårna, bara inte jag åker dit!

Det har varit ett mini läger för C-åkarna i helgen. Denna gång var vi i Sollefteå i dagarna två. Det har varit ett mycket bra läger med många barn, 15 stycken busar från Ångermanland! Storslalom har varit ämnet för helgen och Tony har drillat alla med konstens alla regler. Alla fick sitta ner för individuell utvärdering med Tony efter söndagen sista skidpass - det var otroligt uppskattat! Att få se sig själv inför grupp kan ibland vara en pina men att sitta ensam med tränaren är nog ett bättre alternativ. Hur som helst så har alla åkare klart för sig vad hon eller han skall träna på fram tills nästa träff!

Nu är det dags att inse att vår lilla Icey inte kommer att återvända hem till oss igen. Ingen har sett honom på över en månad så han har nog flyttat in i hundhimmelen för gott, tragiskt men förmodligen sant. Min tid som hundförare verkar vara över snart, nu dröjer det nog länge innan jag orkar med att skaffa en ny hundvalp.

Vi ses i backen!

Lisa

måndag 24 november 2008

C-läger..

Jag måste erkänna att Perra har rätt angående mitt påhopp, han var faktiskt i backen och åkte en del åk. Jag har i helgen varit tillsammans med våra 3 C-åkare i Hemavan för att slipa på formen inför de kommande utmaningarna. Vilka brudar vi har, de har kämpat och slitit hela helgen utan gnäll. Alla 3 har utvecklats enormt under dessa dagar, nu är det bara timmarna på skidor som fattas! Johan var med under lördagen som värsta experten, han fick åka före barnen och visa hur svängarna skulle se ut - som om inte jag kan det? Hur som helst var det ett mycket uppskattat inslag, alla små flickor såg upp till honom som tusan. Naturligtvis inte våra brudar, då de ser honom som "våran Johan", inte som den blivande stjärna han är!

Perra rapporterade igår från Klövsjö-lägret för A-åkarna och det har visst hänt en del med Lucas åkning också! Nu längtar jag tills vi får åka med vår klubb till Tärnaby för en massa bus i backarna. Vore jag i Perras kläder så skulle jag nog förbereda mig på det värsta tänkbara scenario, att mula tränaren är allas dröm!

Under helgens gång har många olika funderingar dryftats, olika åsikter har framkommit och alla har vi en klar bild om vad som är bäst för våra barn. Jag personligen tror att det är väldigt lätt att hamna i spinn då det gäller våra ambitioner för våra barn. Det är lätt att glömma bort att en 9-10 åring precis har börjat kunna ta emot och hantera information angående skidåkning - eller vad man nu håller på med. Alla vill vi att våra barn skall få utvecklas så snabbt som möjligt men det är flera parametrar som finns med i denna önskan. Hur mycket vill barnet själv utvecklas, var i utvecklingen är barnet just nu, mognad, fysiska och psykiska förmågan hos varje individ. Vidare så påverkas vi alla utav väder och vind på olika sätt, nya människor i sällskapet skapar också en viss osäkerhet och allt detta tillsammans medför vissa hinder för inlärning. Vi skall inte ha för höga förväntningar på barnens utveckling på så kort tid som en träningshelg, nej alla behöver många timmar i backen för att hitta den rätta känslan. Tyvärr är det inte lätt att skrapa ihop dessa skidtimmar då vi bor där vi bor, lite snö och ingen kyla att prata om.

Men positivt är att backarna i området är på gång med kanonsnö, snart tränar vi på skidor för fullt igen! Jag har hört via skvaller att Skules kanoner också varit igång, tänk om vi kan åka skidor i Skule under jullovet!

Det är hög tid att plocka fram skidorna och jag hoppas att vi snart har klart med ett datum för skidvårds kväll. Hur som helst så är det ingen dum idé att börja med att torka bort damm och rost redan nu!

Snart är det första advent och Tony fasar för mitt ljuständande redan nu - hur blir det då när jag kommer igång på allvar? Själv fasar jag inför kommande Core extreme, jag kan meddela att formen är inte vad den borde vara.

tisdag 18 november 2008

Snökontakt

Jag känner att jag måste försvara mej mot Lisas påhopp om att jag bara sitter och fikar. Det gjorde jag inte alls ,bara lite.Det var faktist ganska skönt att stå där nere för en gångs skull och veta att Lucke och de andra i gänget blev omhändertagna av en superbra tränare som både kunde ta ungdomarna på ett bra sätt och som själv varit i samma situation för inte så länge sedan.Vi började på fredagen i Ingemarbacken och där var det fullmatat med banor men det fanns en korridor kvar för a-gänget att åka i .Dom körde friåkningsövningar från 9,00-15,30 och det var roligt att se hur dom utvecklades bara under den första dagen
Vi bodde i tre stugor och på kvällen samlades alla i grabbstugan där en massa roliga saker hände bla. spelades ett kortspel där förloraren som straff bla. fick gå ner till tullstationen och fråga om hon behövde förtulla en ketchsupflaska, det behövdes inte men dom använde ketchupen till sin mat!
Lördagen tillbringade vi i Hemavans sköna backe där det tränades på skidvaneövningar och där gänget fick pröva på att bedömma varandras skidåkning.
Trots att det blåste ganska bra på toppen så hördes ingen klagan av någon, dom
ville knappt gå in när vi skulle luncha . Det är härligt att se att dom alla tycker det är det bästa som finns att komma på snö för första gången.
Helgen avslutades i Tärnaby vi var i backen kl. 8.oo och sedan kördes det stenhårt till halv ett med avbrott för lite tv slalom.Innan vi Lunchade så fick Lukas hjälp med att trycka ut pjäxorna så nu behöver han aldrig ta av sig dom något mer.
Nu hoppas jag att det kommer lite mer snö till nästa sväng till Tärna då blir det riktigt kuul.
Vi syns på träningen! PI

Nybakat hos Johan...

Under den gångna helgen har både Johan och Perra visat upp sig i backen. Ja, kanske mest Johan - Perra satt mest inomhus och fikade. Han passade på när inte frugan var med;)Johan visade upp en mycket god form, mycket stabil grundposition och ett härligt driv i svängarna. Hans syster Emelie var på plats och även hon var på G.

Tack vare Emelies besök kunde han i helgen glatt bjuda in oss på fika -nybakade lussebullar, goda som tusan. Jag tar för givet att när vi hälsar på honom nästa gång så blir det go´fika igen. Tyvärr verkar det som att Johan inte är i byn då vi åker upp med klubben, men han vet var han skall lämna baket för att vi skall kunna ta del utav det!

Många iakttagelser gjordes under helgen, allt från hysterika tränare till mycket duktiga åkare. Kul att bara sitta ner och kolla in alla galningar i vår lilla bubbla - den alpina ungdomsverksamheten. Att det är just barn vi tränar är något som vi alla glömmer bort ibland, vi kan behöva en påminnelse mitt i alltihopa!

Lucas var på stålande humör under helgens A-läger. Massor av brudar och härlig skidåkning. Det verkar som att A-gänget har en mycket bra tränare som har en hög ambitionsnivå! Roligt att Lucas får träna med jämnåriga kompisar!

På torsdag lämnar våra C-åkare Docksta för att åka på sitt första snöläger, det kommer att bli roligt och en aningens jobbigt! Man våra åkare är väl förberedda inför denna uppgift - vem är inte det om man har plågat sig igenom Perras hinderbanor? Att testa sina nya skidor på riktigt för första gången är spännande, hoppas nu att allt är som det skall vara. Det brukar alltid vara en eller annan bindning som fallerar.

Kvällens träning kommer att bjuda på en del överraskningar!

Vi ses!
Lisa

fredag 14 november 2008

Nysnö i byn..

Nu är årets första åk överstökat! Inte nog med att underlaget var super, det kom en decimeter ny snö på det också. En bra start på säsongen!

Hör och häpna, vår egen Perra har haft en stugdag idag. Hur kan detta komma sig? Förmodligen laddar han inför morgondagens puder som är utlovat. Alla vet vi att Perra älskar fluff-snö, då ser nämligen ingen hans tätt ihop klistrade skidor;) På något underligt sätt har inte mina skidor blivit vassa under sommaren, vad är det som händer egentligen? Kan det vara så att min serviceman har tagit en lång semester, en riktigt lång dessutom. Annars var det som om det aldrig har varit något uppehåll från skidåkningen, svängarna var perfekta som vanligt! Hmm, detta kan tas som skryt men när ingen ser mig så kan jag väl få åka i tron att det är perfekt!

Johan har idag visat livstecken igen, imorgon kommer han och åker med oss i Hemavan. Tärnaby har haft storfrämmande, Bode Miller med flera. Jag kan se på deras spår att de hade behövt några kloka ord från Skules tränare, svängrytmen verkar helt satt ur spel. De har balkat halva Ingemarbacken och där vill ingen vistas, is och åter is. Hur kan man förstöra för oss amatörer på detta vis. Jag tror att det var största anledningen till att Perra valde att sköta markservicen idag. När vi är här på träningsläger med klubben skall vi alla visa honom hur en slipsten skall dras.

Ingen Icey så långt ögat kan nå, och ingen Pixi heller för den delen. När vi kom hem i eftermiddag till stugan var hon som bortblåst Det behövdes bara ett halv varv runt hundburet för att inse att den rackaren har krupit ut genom ett litet hål i staketet. Spåren i snön visar tydligt hur det har gått till, hon har letat sig fram till detta metodiskt och sedan rakt ut i skogen, för att sedan skälla på älgarna som snällt går här borta på myren. Nu är inta matte glad.

Städa borde jag göra i stället för att sitta vid denna dator. Snart kommer "finfrämmande" från klubben och då måste det till en städ insats i stugan. Alla som varit in i denna lilla timmerstuga vet att det är ett antal ställen som damm kan samlas på. Tyvärr även väldigt högt upp och på de mest krävande ställen som finns, det är inte bara att plocka fram dammtrasan och dra ett varv på fönsterbrädan. Nej nu skall stegen in och jag skall hissas upp mot taket, nästan som cirkus. Det är väl så jag får se på det hela, att det är en rolig grej istället för vad det faktiskt är. Ja, ja, om det inte är helt kliniskt - vilket det aldrig är här - så får väl gästerna städa om det upplevs för oländigt!

Till veckan som kommer verkar kylan göra sig påmind. Hoppas det blir tillräckligt kallat så att de kan spruta i Skule, det är ändå den bästa backen i Högakusten!


Nu skall jag passa på att tända massor av ljus, Tony är borta på ett möte och då kan han inte gnälla över att jag slösar med ljus. IKEA´s värmeljus är dyrgripar enligt Tony. Alla vet vi vad en påse värmeljus kostar på IKEA. Tony verkar vara den enda på detta jordklot som inte har koll på den kostnaden. Annat är det med bilar, de har han järnkoll på.

Ha en underbar kväll!

Lisa

onsdag 12 november 2008

Team övningar...

När gårdagens träning var över så det ingen energi kvar i barnens muskler. Det var en otroligt utmanade träning igår, team övningar som inte var till för dagis verksamhet. Nej här krävdes samarbete och en hel del styrka och list. Dessa kvalitéer besitter våra barn, mer eller mindre. Under gårdagens träning gnälldes det några gånger men inom kort så var dessa negativa tankar bortblåsta. Clas och jag var faktiskt för första gången i år tvugna att riva i på skarpen. Jag tror att nu är det snart dags för att hitta på något helt annat än att träna. Kanske är det dags för skidåkning!

Team övningarna var en höjdare. Som alla kämpade med att få till hjulet, två personer som gör en kullerbytta tillsammans. Prova där hemma får ni se hur enkelt det är! Många skratt och en del uppgivna ansikten, men innan träningen var över så var alla nöjda och trötta, precis som det skall vara!

Jag har ikväll sett att det sprutas snö i Bjästabacken, nu är det nära! Vecka 47 åker C-gänget till Tärnaby-Hemavan för att åka skidor som bara den. Jag vet att Kramfors är på plats samt att Lucas och Perra är där uppe med A-åkarna. Jag skall åka runt och spionera på dem, det är naturligtvis så att de har en massa hemligheter för sig. Alltid kan man lära sig något nytt! Perra kanske jag hittar i baren, vem vet? Då skall jag filma honom och visa er alla sanningen;))

Icey lyser med sin frånvaro. Senast han visade sig var i onsdags förra veckan, då skällde han ståndskall på samma ställe som för exakt en vecka tidigare. När Tony visslar på honom så drar han direkt, han är rätt vild nu, tyvärr!
Vi åker upp i morgon vid lunch för att göra nya försök att locka in denna lilla krabat, hoppas han tar sitt förnuft till fånga!

Det kan hända att jag tar ett eller annat åk i backen men Ester få stå för den varan!


Jag hade date med min träningspolare - eller före detta träningspolare - igår. Vi åt lunch och skvallrade en timma, helt underbart roligt. God mat och en massa ny information, kan det bli bättre! Nej det kan det inte!

Tjing tjong!
Lisa

onsdag 5 november 2008

Snabbhet, spänst och styrka.

Efter ett antal veckor med diverse hinderbanor på schemat så tränade vi igår på ovannämnda egenskaper. Det blev en massa trampande i trapporna, korta snabba ryck och sedan bar det av med övningar för att träna upp styrkan. Jag har nämnt det förut och jag nämner det igen, att vara stark i magen och ryggen är A och O! Vi tränade dessa muskler lite extra igår kväll! Kroppen är till för att användas och då mår den som bäst. Om vi är riktigt ärliga med oss själva och tänker efter hur många timmar per dag är jag fysiskt aktiv? Då menar jag inte att vi skall vara ombytta för träning och utöva någon typ av sport, nej bara vanligt aktiv. Jag är tyvärr inget gott exempel själv på att vara fysiskt aktiv, jag sitter gärna framför TV apparaten och glor istället för att ta mig en kvällspromenix. Jag inser självklart att jag inte tillhör soffpotatisarnas division 1 men jag önskar att det kommer att infinna sig mera vardags motion i mitt liv!

Att träna barn som nästan är helt utan kontakt med sina mage och ryggmuskler är lite knepigt Alla övningar vi gör involverar dessa muskelgrupper och då behöver man inte vara speciellt bright för att förstå hur det blir med kvaliteten på träningen. Om kroppen inte håller ihop på mitten är det svårt att genomföra tex en armhävning om så den utförs på knä.

Nu vill jag snarast påpeka att i vår klubb så har vi under många år jobbat med just detta och därför tycker jag att vi är på god väg att utbilda våra barn hur man får kontakt med rätt muskel vid rätt tillfälle! Det jag vill ha sagt är att om vi går med tron att det räcker med en eller två träningstillfällen per vecka så är vi nog uppe i det blå! Åter igen får vi rannsaka oss själva och fundera på vardagsmotionen, hur är det med den egentligen? Är våra barn ute i skogen och kryper och klättrar i träden eller är det datorn och TV programmen som hägrar. Jag kan bara svara för mig själv och då inser jag att Ester naturligtvis inte är i skogen och klättrar i träden. Nej, det är mycket bekvämare för mig som mamma att tillåta henne att kolla in Hanna Montana än att traska iväg ut i mörkret och vara aktiv med mitt barn.

Annat var det förr, som vi gärna vill påminna oss själva med hela tiden. Då lekte vi minsann utomhus utan varken mamma eller leksaker. Varför gör inte mitt eget barn på samma sätt som jag gjorde när jag var liten. Många ursäkter finnes i detta ämne, men en sak som jag direkt tänker på är alla dessa galningar som går lös ute i vårt avlånga land. Skall denna rädsla begränsa mig så oerhört när det gäller att släppa ut ett barn, ja det verkar så just nu. Vidare så är det helt uppenbart att jag med flera har hamnat i bekvämlighets zonen. Det är enkelt att tillåta det mindre fysiska livet just för tillfället, men jag är övertygad om att vi biter oss i svansen! Det är inte bara de fysiska fördelarna man vinner med ett liv i kroppens naturliga rörelsemönster utan det vi lätt glömmer bort är de psykiska fördelarna! Hjärnan mår superbra av att kroppen är aktiv plus att vi tränar oss att det inte är farligt att det tar emot och går lite tungt!

Nej nu får det räcka med mina tankar runt detta, jag låter nästan som Skipper;)

Skule´s träningsläger närmar sig med stormsteg! Vi åker alltså iväg på vårt årliga läger v. 50 till Tärnaby-Hemavan. Det kommer inom snar framtid upplysningar angående detta läger på hemsidan!

Hetsen att komma på snö först av alla är påtaglig även detta år. Jag hörde igår att en klubb vars läger har blivit framskjutet två veckor, kommer direkt att starta med käpp åkning. Jag liknar det med att börja spela fotbollsmatch utan att sprungit en meter, men alla är vi olika. Det är roligt att åka skidor men inte till vilket pris som helst Alla har vi åkt på nu sprutad snö som ej är bra pistad och det är inte roligt. Är det viktigare att åka i november än i maj? Glömmer kroppen allt den lär sig i maj eller kan denna månad vara ett alternativ till träning? Hur som helst så längtar vi alla efter den vita företeelsen som gör vårt liv så mycket roligare att leva!!


Ha det bra!

Lisa

måndag 27 oktober 2008

Snö på topparna!

Jag har just fått beskedet angående inställda läger. Sorsele lägret med C-åkarna blir skjutet på till v. 47 och Tärnalägret för A-åkarna blir av v. 45 redan. Jag har idag noterat att det ligger en del snö högt uppe på fjälltopparna i Tärna området men nere i slalombackarna är det bara pudrat med florsocker. Nu väntar alla på kalla vindar från norr, alla snökanoner är på plats så när det blir runt -4 startar snötillverkningen.

Nu är det bara att ställa om sig i huvudet för nya datum vad gäller snöläger. Barnen kommer på ett eller annat sätt att få komma sig på snö!

Helgens jakt var den sista för denna säsong. Nu är det bara privat jakt som kommer att bedrivas framöver. Icey som har varit spårlöst försvunnen en längre tid har siktats nere i Forsmark, 5 mil öster om Tärnaby. Det är hur jobbigt som helst att leva i ovisshet, kommer vi att återse honom någonsin? Det är ett antal människor som sett honom efter vägen men vi får dessa rapporter en eller två dagar efter observationen. Med andra ord så är vi efter hela tiden.

Årets grupp med norrmän var en upplevelse även denna gång. Min "solberry toddy-vän" var tyvärr ej med i år men det var andra roliga typer med. Någon älg lyckades de däremot ej att fälla, de snackar i telefon hela tiden och de har svårt att förstå att älgar hör bra! Det är nästan så att man "kokt over" som de själva uttrycker det när man blir lite arg.

Jag har idag haft kontakt med både P-I och Johan, båda verkar i god form. Hoppas att Johan kommer på någon av veckans träningar, Lucas och Johannes kan behöva någon sparring partner!

Nu är det dags att börja träna på snödansen på allvar, inte bara hemma i garderoben utan nu bör alla ta klivet ut på köksgolvet!

Hej å hå från Mosekälla!

Lisa

onsdag 15 oktober 2008

Ambitiösa deltagare..

Gårdagens träning var en blandning av balans och snabbhetsövningar. Som vanligt så kastade sig deltagarna in i dessa övningar med en enorm hunger, en otrolig vilja att förbättra sig på ett eller annat sätt. Att träna ambitiösa barn är hur lätt som helst! Hela gruppen var igång långt innan jag och Perra hade färdigställt de olika stationerna som skulle användas. Alla barn var på plats i god tid innan träningens start och det är hur bra som helst för barnen. Att komma in i träningen när alla är igång är väl sådär, vi vet själva hur det känns när man kommer sist in i ett rum.

Perra var bas för övningarna igår och jag var mest bara med som observatör, skönt för jag var mer eller mindre medvetslös av trötthet. Roliga övningar med alternativa balansmoment, Ida var den igår som imponerade mest då det gäller balans. Barnen stod på en ranglig bom och gjorde benböj samtidigt som vi kastade bollar till dem. Nu kastade vi dem rätt fult så det var ingen lätt uppgift att lösa om man ej var i balans. Tyvärr så han vi inte med att kasta till alla men jag är övertygad om att denna övning återkommer ganska snart igen!

Det är så underbart att sitta på en bänk och se alla ivrigt rusa in emot de olika hindren, jag behövde egentligen aldrig mana på någon. Tvärtom så var jag tvungen att hindra dem ifrån att starta för tidigt. När man tränar snabbhet gäller det att få tillräckligt med vila så att man kan explodera när man väl ger sig iväg. Annars så blir det en annan typ utav träning, svårt för barnen att veta, de vill bara iväg så fort som möjligt!

Torsdagsträningen basar Ullis och Clas över. Perra och jag har förhinder men snart skall väl vi också kunna vara med på någon träning här hemma i vackra Docksta!

Nu är det hög tid att be om lite kyla, det är snart dags för novemberlov och så är det nog många som planerar för lite skidåkning i fjäll trakterna.

Tjing tjong!
Lisa

lördag 4 oktober 2008

Ännu en vecka...

Tiden bara flyger iväg - och det hör väl ihop med att jag börjar bli gammal - ännu en veckas träning är avklarad. Jag själv kunde tyvärr bara närvara på tisdagens träning men vilken träning sen. Vi var 10 barn och alla dessa tio gav verkligen allt. Två stycken nya barn var med och de kom med i gruppen hur bra som helst. Roligt att det kommer in nya krafter i klubben!

Idag var det alltså dags för att slå upp portarna för Step in i Bjästa. Det har strömmat in nya medlemmar hela dagen och några av dem kände jag igen från Bjästabacken. Roligt att träffas igen och surra igenom vinterns alla tänkta händelser, nu ligger vi alla slalomklubbar i startgroparna och förväntningarna är höga, som vanligt. Bara det blir kallt och snö så är vi alla nöjda! Vidare så är gymet i Bjästa kanon! Relativt litet men alla redaskap som behövs för att bli starkare finns, nu är det bara upp till Bjästas innevånare att använda dem! Själv kommer jag att vistas i ångbastun med tillhörande relax avdelning mest hela tiden, värmeljusen kan ej lämnas vind för våg;))

Veckan som kommer är ett enda aber för mig själv, jag kan inte närvara på en enda träning, pest! Ullis har kastas in som head coach och hon har visat att det är hennes rätta plats i gänget. Torsdagens träning genomförde hon perfekt, trotts att Milan skadade sig tidigt under träningen. Förmodligen är det så att jag och Perra inte kommer att ha någon grupp att träna snart, Clas och Ullis fixar det mesta! Sedan när jag är tillbaka igen så är det vecka 42! Då är det endast 3 veckor kvar tills det bär utav till Sorsele med C-brudarna. Hmm, kan det verkligen finnas snö i backarna då? Jag har idag fått rapporter från Storuman om snöblandat regn, det värsta väder som finns för alla. Det blir ingen snö för oss skidåkare, jägarens hat väder och allmänt kallt och bedrövligt. Nej endera skall det vara kallsnö eller klart väder!


Hur som helst så hoppas jag att alla kan träna nästa vecka, och att det är klart för alla att tisdagsträningen är i Ullånger! By the way så träffade jag Anna och Sofia Sundqvist på badet i fredags och jag peppade dem att komma med någon tisdag i Ullånger! Det är nu upp till Anna att få fram flera talanger från Ullånger, de verkar ha somnat in när det gäller alpint. Anna skall nu väcka dem till liv igen, det är hennes stora uppgift i höst!

Core programmet sitter inte som en smäck men nu måste jag plocka fram den rutinerade Lisa på måndag. Hur kan jag ställa till det på detta sätt för mig själv än en gång. Jag kan inte skylla på att jag inte fått uppgiften i tid, nej det är min vana troget att förlita mig på att programmet sätter sig på första försöket. Till dags dato har det aldrig hänt, men jag chansar ändå för fullt på att jag skall lyckas med detta omöjliga uppdrag, som jag själv ger mig! Korkat är ordet.

Saknaden av min träningskompis - som numera tränar på sjukhusets träningsanläggning - är stor. Jag måste till med en övertalnings kampanj å de snaraste. Det räcker inte med att käka lunch tillsammans lite nu och då, nej vi måste svettas ihop också! Fast att äta en god lunch och skvallra en massa är aldrig fel. Jag undrar bara om hennes medverkan i lokalpressen gjort henne gott? Förmodligen, alla vill vi vara i rampljuset! Snart är det väl dags för Skule alpina att figurerat pressen, vi har numera två deltagare från England med på våra träningar! Rätt internationellt med andra ord.

Trevlig helg på er alla!
Lisa

söndag 28 september 2008

Rekordet rök som bara den..

Precis i ett år och två dagar fick jag vara den i Gurras gäng som hade skjutit den största tjuren - till hornen sett - men sedan blev jag raskt av med det. Två snabba skott och vips så var jag nere på jorden igen, han tog till rejält då han valde tjur. En förbaskat stor 19-taggare! Hur skall detta kunna bräckas mån tro? Nu gäller det att ligga lågt ett tag och sedan komma tillbaks med full kraft, hur nu det skall gå till?

Jag har varit på en fantastisk jakt än en gång och den inlånade hunden kommer att bli ordinarie på laguppställningen. Däremot så kommer jag att se till att Gurra hädanefter hamnar på de absolut sämsta passen;) Nu får det vara nog med 08:or som kommer till Norrland och kaxar till sig, nej ner från månen skall de plockas och det snabbt!

Jag kom hem vid 18-tiden i torsdags och snabbt så tog jag mig till träningen för att kolla in hur gänget hade det. Alla barn var som vanligt på topp och Lucas hade fått en ny träningskompis, Johannes. Roligt för Lucky Miller att ha någon i sin egen ålder att kämpa med! De mindre gänget var i full gas med ett antal roliga övningar, den ena galnare än den andra! Blöta och fulla med gräs på kroppen avslutades träningen med att konstatera att det var förmodligen den sista träningen på Rövarbyn. Från och med nästa vecka kommer vi att träna en dag i Docksta och en dag i Ullånger, det är i skrivande stund ej klart vilken dag vi är i Ullånger. Förhoppningvis så kommer det att bli tisdagar i Ullånger. De dagar vi är i Docksta brukar vi köra ute en timma, för att sedan gå in och spela innebandy eller något i liknande stil en halvtimma till. Hur det blir med detta kommer Caroline att lägga ut på hemsidan så snart vi vet något om våra tider i år, som vanligt håll koll!

Träningarna i Ullånger brukar vara inomhus hela tiden - om vi inte har sagt annat träningen innan - och då är det som vanligt experten på hinderbana Perra J som är bas över träningen. Vi har ritningar kvar på alla banor som han konstruerat och vi brukar ta tid ibland för att spetsa till det lite extra, alla dessa tider har Perra lagrat i sin dator. Seriöst så det bara smäller! Roligt kommer det att bli för - även fast det bär mig emot att skriva dessa ord, så måste jag ändå erkänna att - vi har tillgång till mer avancerad utrustning i Ullånger. Nu har jag skrivit det och jag ser Perra framför mig hur han svävar på moln då jag berömmer Ullånger;)

Nu kommer vi in i oktober snart och då närmar vi oss med stormsteg vår första snökontakt. I år kommer vi alla att få lära oss att dansa snödansen och jag vet att det kommer att bli en superrolig vinter. Vi har de senaste två åren haft rätt så
sorgliga vintrar, och då uttrycker jag mig rätt snällt. Jag har anlitat klubbens egen danspedagog C Jungell till att knopa ihop en snödans som heter duga, ingen kommer att slippa undan. Vi tränare har planerat in en vuxenkväll fram i november, då denna dans skall övas in. Jag har sett delar utav koreografi och det finns inga som helst konstigheter med i den. Toppstugan kommer att vara centret för dans och vi alla Skule medlemmar kommer att ha förmånen att åka linbana upp och ner, som tur är. Det tär ändå lite på krafterna att gå nerför, jag menar efter ett långt danspass så kan det hända att ett och annat ben är trött! Jag återkommer i ärendet, var så säker!

Nu är det hög tid att planera in vinterns helgprogram. Alla tävlingar som vi kör i Ångermanland finns nu under fliken "tävlingar" och sedan är det bara att klicka på "Ångermanland". Det är inte många helger som det kommer att finnas möjlighet att kunna åka på en tävling, då det blir allt färre och färre tävlingar för varje år. Vi tränare hoppas naturligtvis på att så många som möjligt hänger på på dessa tillställningar, det är så roligt om vi kan vara flera från vår klubb!

Johan lyser med sin frånvaro men jag har rapporter från honom. Han har varit i Norge för sin första snökontakt. Det verkar som att skidorna går superbra och att han är på hugget inför vinterns utmaningar! Då det gäller blogg utmaningen så har han tappat fokus och nu är det bara upp till mig att få honom på banan igen! Piska och morot pratar en del om, kanske värt att pröva!

Skidvårds-kväll är ett stående inslag inför kommande säsong, så även detta år. Vi försöker att hitta ett lämpligt datum och annonserar så snart vi vet vart och hur detta skall ske! Bra om alla fixar med inköp av slipar och diverse materiel inför denna kväll, alltid bra att praktisera på plats med sina egna saker!

Hej svejs från en något tillplattad jägare;)))

Lisa

söndag 21 september 2008

Vackra höstdagar..

Nu är vi verkligen inne i höstperioden, barmarken är i full gång och löven ändrar färg varje dag. Helgens väder kan ingen klaga på, det har varit helt fantastiskt! Klart väder med underbara färger ute i naturen, kan det bli bättre!

Det känns kanske länge innan det är dags för skidåkning men vips så är vi på G. Det är helt underbart att alla C-tjejer från vår klubb kommer att åka på Sorsele lägret vecka 45. Alla det låter som om det är ett helt busslast men med tanke på hur liten klubb vi är så är 3 anmälda deltagare fantastiskt. Ida, Lova och Ester kommer att träna tillsammans med alla andra åkare i samma ålder från hela Ångermanland. Vi skall visa hur en carving sväng skall gå till, var så säker! När en Skule åkare drar på utför pisten står blixten stilla!!

Jag packar bilen idag och åker till Storuman för en förhoppningsvis underbar jakt. Utan egna hundar men de inlånade verkar vara av rätta virket! Ett galet gäng ifrån Stockholm kommer för deras sedvanliga "Norrlandsjakt", nu är det bara upp till mig att hitta älgarna. Ja, kanske inte direkt jag själv men jag skall släppa hundarna på rätt ställe osv. Sedan är det en annan femma att jag tror att jag är som en värsta indian - att jag själv kan sniffa upp dessa fyrbenta djur - och nästan kan snara dem intill vägen. Nej det kanske är dags för mig att komma ner på jorden igen och inse att jag bara är en vanlig sketen jägare med ett enormt intresse för att vara u´te i naturen!

Träningen i torsdags var en blöt historia, regn har aldrig hindrat oss som tur är! Clas och Perra körde med de yngre barnen och de fick verkligen bekänna färg. Det verkade i mina ögon som om de lade ribban högt men ungdomarna verkade gilla läget! Lucas och jag körde ett cykel pass, ja kanske inte jag, men Lucas var på cykel i alla fall! Sin vana troget så tog han ut sig totalt! Det är enkelt att vara tränare med adeptrar som är träningsvilliga!

Kommande vecka så är Ullis tillbaka igen, nu är det nog med resor till solen, nu är det bara att leta fram skidstället! Att ligga på beachen under brinnande barmarks träning kan man bara få lov att göra en gång under sitt liv;))

Jag har som tur är fått hoppat in som Core instruktör i Övik i höst. Hur tror ni att det har gått med min egen träning utan fasta pass? Ja just precis som vanligt, väldigt illa. Vart har disciplinen tagit vägen, puts väck verkar det som. När Step in öppnar i Bjästa måste den återvända annars kan det bli en jobbig historia!

Jag är åter tillbaka vecka 40 med nya friska tag!

Hej hopp!
Lisa

onsdag 10 september 2008

Första träningen!

Mitt i den heliga älgjakten startade barmarks träningen. Igår kväll var det dags för träning nummer 1 och ett tiotal barn var på plats för att anta de utmaningar som vi tränare gav dem. Med glada miner så genomfördes träningen på bästa sätt. Bansättar specialisten Tony var i full gång med att spetta ner slalomkäppar runt hela Rövarbyns område. Denna bana sprang barnen som om de inte gjort annat under hela sommaren, hur kommer det då att se ut i backen i vinter? Hur bra som helst, förmodligen!

Älgjakten går bra förutom att en av hundarna inte är i form ännu. Jag blir snart galen, när skall sjukstugan flytta ut? Jag och Ester lyckades med att fälla en liten tjur tidigt på söndagmorgon. När jag stod och väntade ut tjuren för att komma till bra skottläge hör jag hur Ester väser vid min sida: - Mamma skjut! Skjut då mamma!
Allt gick väl och sedan när älgen var ur tagen och klar så var det bara för Ester att lägga sig och sova i mitt knä. Mysigt värre för henne!

Hoppas att alla har möjlighet att komma på Rossignol träffen på måndag i Bjästabacken! Kul att kolla in nya prylar men mindre roligt att titta på prislapparna. Förhoppningsvis så har rabattsystemet nått även Rossignol!

Hej å hå, vi ses snart igen!

Lisa

tisdag 2 september 2008

Snart är det dags!

Nu är det inte många dagar kvar tills vi kör igång säsongen 08/09! Det kommer att bli roligt att träffa alla igen och för att inte tala om de nya barnen som börjar i vår verksamhet. När väl träningen har kommit igång så smäller det bara till och vi kämpar med jul bestyren som ´värst. Hemska tanke, nu skall jag ta en träning i taget och inget annat men det är lätt att sväva iväg ibland.

Vi vet alla som har pysslat med denna aktivitet ett tag att tiden kommer bara att rinna iväg och vi kommer att längta ihjäl oss efter snö. Jag hoppas verkligen att den kommande säsongen blir bättre vad gäller snö än förra året. Det kan inte bli lika dåligt två år i rad.

Vår lilla kick-off träff på Rövarbyn var en mycket trevlig tillställning. Vi tog där tillfället att diskutera hur det är att tävla, och vad som förväntas av en förälder både på tävling och träning. Att tävla i en individuell idrott skiljer sig lite mot att delta i en fotbollsmatch men inte nämnvärt mycket. Vi tränare frågar alltid på den sista träningen innan tävling vilka som är intresserade av att åka iväg på tävling. Det är inte konstigare än att fotbolls tränaren frågar vilka som skall delta på nästa match. Under denna dag kom vi även fram till att en föräldrakväll vore på sin plats. Alltså inga barn, ingen träning, utan bara föräldrar som äter gott och så vidare... Jag och Ullis spånar vidare på denna idé!

Jag har klagat på att Johan inte bloggar och under den gångna helgen så har han fått höra detta igen, och igen. Johan har hjälpt Tony och mig i Stömsund med ved huggning och andra fysiskt krävande uppgifter. Johan - som numera går under namnet Yxan - är en grym vedklyvare. Tyvärr så hade han en förkylning i kroppen men med Tony och Gurra som arbetsledare var det ingen ursäkt för att vila;) Yxan berättade att han kommer inom några veckor att åka till Norge för första snöläger. Väl där gäller det att visa vart skåpet skall stå, de 2 bästa ur hans klass kommer att få åka till Österrike för att träna med klass 4. Vi borde kanske ha en sådan utmaning i vår klubb! Den som bloggar mest och bäst kanske kan få åka till Bjästa och fika, ja eller nått annat kul!

Hur som helst så verkar Johan vara i god form inför kommande utmaningar. Hoppas han kommer hem i höst och är med på någon av våra träningar!

Inför den stundande älgjakten så har även Pixi genomgått en operation, kan det bli bättre? Nu är det bara att ha tålamod med hennes kondition, inte träna henne för hårt direkt. Tyvärr är hundar precis som oss människor, de tål inte för hård träning direkt efter en konvalescens. Jag vill att Pixi skall vara supertränad just nu, det är bara att plocka fram tålamodet, det som jag har hur mycket om helst utav;))

Inom några dagar blir det klart om när Rossignol kommer för visning av deras skidor och pjäxor! Denna visning kommer med största sannolikhet att hållas Bjästa. Hoppas att så många som möjligt kan åka på denna träff!

God natt!
Lisa

fredag 22 augusti 2008

Väntat förgäves...

Nu har jag väntat ut Perra och Johan i 23 dagar men inget har hänt. Jag hade tänkt att de skulle få komma med nästa blogg inlägg, men se nu skriver jag igen före dem. Har de drabbats utav skrivkramp eller har deras datorer strejkat?

Jag vet i alla fall att Johan har flyttat till Tärnaby igen, nu i egen lya! Vi kommer att bli inbjudna till honom på middag under vårt kommande träningsläger. Jag undrar vad Johan kommer att tillaga, kanske en renstek månne!

Söndagens tillställning blir lite annorlunda än vad som planerats. Airworld valde att flytta sin verksamhet till Bjästa denna vecka. Att hyra Airworld själva blir alldeles för kostsamt så vi valde ett annat bättre alternativ. Nu kan vi förbereda alla på vad som komma skall under höstens träningar på Rövarbyn! Korvgrillning och en massa bus det är vad som står på schemat.

Nu när skolan har startat kommer det bara att smälla till så är det dags för novemberlov. Då kanske vi kan ta oss till Airworld för att få oss ett brake från den traditionella barmarks träningen. De har nämligen öppet som vanligt under detta lov. Tränar trojkan får väl slå våra kloka huvuden ihop - det kan bli det mest fantastiska idéer som kommit fram på länge!

Björnjakten är i full gång men jag har inte känt mig manad att delta. Här hemma i Docksta området vimlar det inte av björnar men jag vet att i Storuman området är det annorlunda. Där har alla jaktlag blivit uppmanade att jaga björn aktivt! Jag har ingen längtan att möta en björn så jag ofta går med hund under jakten. Vilka är det som blir attackerade under hösten? Jo, 98% så är det hundföraren! Jag har varit på skjutbanan och övat skytte på björn men jag förstår att det är lite skillnad på bana och verklighet.

Snart drar den riktiga jakten i gång och inför årets start så har jag ej kunnat känna mig förberedd. Nu är det inte Icey som är sjuk nej nu har Pixi gått och dragit på sig en tonsillit, eller halsfluss som vi brukar säga om våra egna halsbesvär. Detta gör att hon inte har tränat på länge och jag kan inte träna henne innan den 29/8, med andra ord katastrof! Det är inte roligt att gå ut i skogen med en hund som ej har ork för att utföra det den är till för. Samma sak gäller oss människor, om vi ej tränar kan vi inte utföra fysiska prestationer som det är tänkt.

Vips så är det dags igen för vår barmark tränigs premiär. Vi kör igång direkt i början av september - nu skall alla slalom muskler väckas till liv igen! Ulrica och Clas kommer att vara ansvarig för de första träningarna sedan dyker jag och Perra upp under andra veckan av september. Det kommer att bli kanon roligt att få träna på Rövarbyn igen och i år med några nya inslag på området. Ni kommer att känna igen de nyheter som presenteras och jag är övertygad om att det kommer att bli en favorit övning!

Vi ses på söndag!
Lisa

onsdag 30 juli 2008

Dockstadagen

Så var denna dag överstökad! Årets upplaga utav Docksta dagen var en av de varmaste någonsin. Jag beundrar alla de människor som besökte Docksta denna dag trots att det var mångt mycket färre än vanligt. Det var en plåga att stå stilla om så för endast fåtal sekunder. För att överleva verkade det som om att alla ville röra på sig framåt hela tiden och detta gjorde att det var lite irriterat på sina håll när det var dags för att plocka fram plånboken. Jag upplever det som att ingen ville utföra speciellt många affärer, det blev helt enkelt för plågsamt att stå stilla i sol gasset. Vi borde haft tillgång till väldens största pool!


Trots denna enorma värme så verkar det som om att klubben ändock har skrapat ihop en och annan krona! Brödförsäljningen gick som smör i solsken;) och lotter krängdes till de som vågade stanna upp i värmen. Det man kan konstatera är att det inte går att baka för mycket och det tar vi med oss tillnästa år!

Britta var som vanligt spindeln i nätet och det är hon super duktig på att vara! Hon verkar ha stenkoll på allt och alla och det gör att arrangemanget bara flyter på. Ingegerd som basade för brödståndet var cool som en filbunke även fast hon fick stå vid detta bord i flera timmar utan paus! Hon nämnde att det hade börjat bränna lite bak på hennes vad efter en stund! Inte undra på det, solen stekt på som bara den rakt bakifrån vid brödbordet. Jag hoppas att det inte har uppstått några brännskador på hennes vad, jag förstår att det är stor risk för det.

Jag avslutade denna dag med surströmmings fest med jaktlaget vid "Jang´s boern" och som vanligt smakade det fantastiskt gott. Efter en hel dag i sol och värme är det otroligt gott att vräka i sig en massa salt mat. Som vanligt så var det en hellyckad kväll! Skratten duggade tätare än en tät dimma, det är ett underbart gäng som jag jagar med. Det ges och tas ideligen och ingen i laget har någonsin gjort något bra. Det haglar kommentarer om allt hela tiden och det finnes ej utrymme för känsliga personer. Om jag skjuter en älg med ett skott då är det åt helskotta. Då får jag höra att jag är snål med skotten osv. Skjuter jag 4 skott då är det åt pipan det med, hur kunde jag slösa på skott på detta sätt. Jargongen är rå men mycket, mycket hjärtlig!

Snart är det dags för vår avslutning och upptakt dag. Hoppas nu att så många som möjligt har tid med denna lekdag! Jag har redan nu börjat tjuvträna på detta spektakel, Perra kommer inte att ha en chans att hänga med mig på Airworld! Jag tror att han har legat på latsidan under sommaren, inte en enda blogg under juli månad. Han kanske tror att han kan vila sig i form och att Lucas skall göra hela jobbet. nej jag måste skrapa upp honom en aning så att han kommer igång. Hur skall det se ut omm han kommer till barmarks träningen som en vanligt tränad person? Vi är vana att se honsom som super Perra, mannen som kan utföra de mest konstiga övningar som finnes i denna värld, nej han måste leva upp till sitt rykte;)


Min egen träning funkar sådär! Det är för varmt för att träna hundarna i någon ordning men jag kan gärna inte skylla på värmen för min egen del. Jag har blivit deporterad till det nya gymmet i Bjästa. Jag kommer att hålla Core där direkt när gymmet är byggt färdigt, det vill säga i början utav oktober. Nya fräscha lokaler kan det bli bättre! Det kanske till och med är så att man blir starkare och snabbare tack vare de nya lokalerna, vem vet?

Annars så är jag helt ensam hemma, Ester och Tony drog iväg till Hemavan i söndags. Det ekar tomt i huset och jag undrar vad gjorde jag innan jag fick barn? Som tur ärg så lämnade de Pixi hemma, vi är nu två brudar som skrotar runt här i Docksta! Det sämsta med Pixi är att hon inte gillar att bada med mig eller bada överhuvudtaget! Jag får helt enkelt hoppa i plurret själv!

Hej hopp!
Lisa

söndag 13 juli 2008

Hemma igen!

Jag har landat i Docksta igen men hemfärden skedde med bil, som vanligt. Jag nämnde tidigare att Ester, faster Tekla med vän och jag skulle få åka helikopter till Hemavan och så blev det. Förra lördagen bar det iväg efter ett antal telefonsamtal med Tony - som redan var på plats - för avresetiden ändrades ett antal gånger. Först så var det tänkt att vi skulle få åka från Docksta IP, men då inte Ö-viks flygplats hade möjlighet att hjälpa till med tankningen av helikoptern, så var det bara för oss att ta oss till Kramfors airport. Det gick an det också att flyga från denna plats, bara lite roddande med bil och packning. Flygresan gick snabbt och bra, hädanefter vill jag alltid åka med denna farkost när jag skall till Hemavan. Varför sitta i en bil och nöta?

Faster Tekla och hennes väninna startade sin vandring förra söndagen och anlände till oss igen på tisdags kvällen. Allt gick bra och de var rörande överens om att det var en fantastisk upplevelse att gå denna del utav Kungsleden. Vädret var perfekt och myggorna var hemma hos oss i stället för ute på fjället, de hade nästan inte sett en enda mygga! Skönt att de kom hem igen, Tekla var bara för två år sedan på operationsbordet för hjärtproblem!

Tidigt på fredags morgonen bar det iväg över till Norge för att hälsa på en av våra största kund och hans familj. Väl där så träffade vi en familj ifrån Bjorli och de visade sig att de just varit med om att starta upp en slalomklubb. Vad tror ni att vi pratade om? Just det, slalom för hela slanten! De åker på snö från oktober/november fram till maj! Jag frågade genast om det finns möjligheter för samarbete och det finns det. Det tråkiga i denna kråksång är att det är så dyrt i Norge men man vet aldrig vad denna kontakt kan ge!



Under den gångna veckan har Tony kämpat med vår nya Njalla, en hundkoja högt uppe i luften. Förr i tiden så hade Samerna en Njalla för att förvara deras mat i, högt upp så att inte något djur skulle kunna komma sig åt deras mat. Jag har naturligtvis varit med och bestämt att vi skall ha en Njalla men Tony har ensam fått konstruera denna skapelse. Det har givetvis varit mycket enklare med en vanlig koja men det hade inte passat in i byggnadsplanen;)) Hundarna har provat att gå landgången upp till kojan och de är med på noterna, fast det behövdes en och annan godis för att locka dem upp första gången!


Det är nu endast två veckor fram till Docksta dagen! Ester har redan börjat längta, hon tycker att denna dag är en höjdpunkt. Jag kan förstå henne, det händer inte så mycket i vår lilla by så när Docksta invaderas av tusentals människor så är det lite speciellt! Jag har baket räddat, hemliga lådan är på gång att slå alla tidigare rekord och nu är det bara upp till oss själva att kränga så många lotter det bara går -då får vi en härlig slant i kassan!

Jag säger bara AIRWORLD! Vilken avslutning och upptakt, kan det bli bättre?

Ha det!
Lisa

torsdag 3 juli 2008

Planeringen är klar...

Nu har det gått precis en vecka sedan tränargänget satt ned för den årliga planeringen. Vi hade förmånen att få träffas hemma hos Ulrica i hennes nya fräscha kök -go´fika stod på köksbordet samt hemkokt svart-vinbergs saft och kaffe. Vi drog då upp riktlinjerna inför kommande höst och det ser ut som om vi återupptar den träningsform som varit mest succés artad, nämligen träning på Rövarbyn!

Första träningsveckan blir v. 36, mera information runt detta kommer i augusti! Vidare så kommer vår första snökontakt att ske till Luciahelgen, med andra ord vecka 50. Då genomför vi vår lilla Tärnaby resa med klubben och vi hoppas slå deltagar rekord i år. Nu gäller det för Ulrica och Tobbe att få till övervåningen på deras stuga, annars blir det problem med sovplatser. Men finns det hjärterum, så finns det stjärterum, eller vad det nu heter...

I år är det dags för hela Hopp och lek-gruppen att följa med på det lilla träningslägret med de stora händelserna! Roligt är bara förnamnet på vad vi brukar ha på dessa läger! Perra har redan nu börjat ladda inför badet, vad skall hända denna gång?

Annars så har jag varit klubbad utav en mycket aggressiv förkylning under ett antal dagar. Blää vad trist men nu har orken börjat visa sig igen. Host och krax hör inte ihop med sommar och bad!

På lördag åker jag och Ester upp till Hemavan, nu skall alla saker som aldrig blivit gjorda bli gjorda! Hmm, det är bara att hoppas på någorlunda vänder då vi måste vara utomhus för att göra vissa saker. Myggen verkar ha förökat sig bra denna sommar så nu gäller det att köpa in myggmedel i massor. Det verkar som om vi har turen på vår sida då det gäller transporten upp till stugan. Åke - helikopter piloten - skall ner med ett gäng till Härnösand på lördag och då kan vi åka med honom på retur resan. Jag hoppas att det blir utav, det är rätt skönt att slippa köra bil i 46 mil och dessutom så går det lite snabbare med helikopter!

Min gamla faster Tekla skall med och hon är alldeles exalterad. Hon har aldrig tidigare åkt en helikopter och nu får hon åka nästan två timmar! Rätt OK för att vara första gången! Tekla och en väninna från Docksta skall sedan fjällvandra i Hemavan i cirka 3 dagar. Jag tycker att dessa damer är super coola! Tekla är 70 år och hon älskar verkligen att vara i naturen. Jag vet att hon har gjort denna vandring i huvudet massor utav gånger. Fjällkartan ligger framme på köksbordet titt som tätt och hon har koll på varje liten sten utefter Kungsleden.

Min egen träning har legat nere på grund utav förkylningen men jag hoppas att jag snart är på banan igen. Jag blir som alla andra stressad utav att missa en massa träning, men jag vet också att det inte ger något resultat att träna med en förkylning i kroppen! Lättare sagt än gjort, men nu får fröken allt hålla sig på mattan för att bli sjuk igen det har jag absolut inte tid med!

Värmen har kommit till oss igen! Bada och njut!

Lisa

fredag 20 juni 2008

Glad midsommar Skule!

Nu är vi på den beryktade gränsen för ljusets varande. Tänka sig att det nu vänder igen, hvuuää. Enda fördelen är att vi med stormsteg närmar oss vår säsong, vintern. Först skall vi ha en underbar sommar med mycket bad och sköna timmar i solen. Jag läser på Perras blogg om att det vändet mot ljusare tider och jag håller med honom. Att spela fotboll och bada är roligt, men att få kasta sig ner för pisten i Skule är ändock det bästa som finns. Förutsatt att man gillar skidåkning och det är väl så att alla gör det...

Jag hoppas verkligen att alla får en underbar midsommar helg och att vi snart samlar oss och tar nya krafter inför vinterns prövningar. Allt från snöfattiga backar till smällkalla kvällar. Vi kan behöva all vila som sommaren ger oss, men att helt slappa av i kroppen kan stå sig dyrt när det drar ihop sig till barmarks träningen. En och annan spring meter är aldrig fel, vi börjar redan ikväll med "Små grodorna"... och inte att förglömma Säckhoppning och det snurriga "Irländska semestern".

Här i Docksta väntar vi bara på den stora dagen, Dockstadagen. Nu är det inte länge kvar tills vi skall dra in storkovan inför den stundande vintersäsongen. Som tur är så behöver vi inte köpa in käppar i år, det är redan gjort. Däremot så kommer vi att behöva pengar till inköp av diverse materiel för barmarks träningen. Det är alltid kul med lite nya saker! Nya häckar står först på önskelistan, de gamla är på väg mot soptippen.

Grilla,lek och umgås!

Lisa

onsdag 18 juni 2008

mitt i sommaren

Ja nu är det snart midsommar och det var ett tag sedan vi åkte skidor, men som alla vet så vänder det snart och det går mot ljusare tider!.Så snart står vi där igen med skidor på fötterna och rimfrost i skägget (en del av oss).Vi alltså Lukas och jag har inte legat och latat oss precis det har varit fotboll för hela slanten sedan alpina säsongen avslutades och det är kul med fotboll men inte lika kul som skidor!
I söndags var Lukas på en upptakt för A-åkarna i distrktet på Skyttis .Det var två tränare som ska hålla i träningen och samordna träffar under kommande säsong.
Det började med en presentation och en genomgång för dagen. sedan skulle en test genomföras för att kolla statusen på åkarnas kondition, efter uppvärmning fick dom springa 2000m på tid och det var jättejobbigt , att titta på! Lukas tampades med Dennis från H-Sand men fick ge sej på de sista varven,det tyckte han inte var kul men sedan blev det Lukas paradgrenar armhävningar och plankan då fick de andra så de teg.
Lisas hårdkörningar har verkligen gett resultat .De andra grenarna var 60m och upphopp på pallar och alla gav verkligen allt det var kul att se.
Den kvällen avslutades med en match i sollefteå (1-1) så vi har inget problem med fritids- sysselsättningen . Ha en skön sommar alla sköna människor vi syns!
PI

söndag 15 juni 2008

Dagen efter...

Jag måste erkänna att det känns mera i kroppen idag än för tio år sedan då jag klättrade sist. Kan det bero på att jag är sämre tränad, äldre eller att jag var mera spänd pga rädsla denna gång? Många tankar har snurrat i huvudet i natt. Jag har kommit fram till att det beror på att jag idag är mamma och ser faror lurandes över allt, därav mitt krampaktiga grepp runt vajern igår. Att blir förälder verkar vara en av orsakerna till att jag har blivit mera försiktig, åldern kan vara en annan. Märk väl - kan vara. Lars Edin var med igår och han tycktes minnas att klätterleden var utav det lättare slaget - som att gå uppför en brant stig! Precis så var mina ord också inför gårdagens prövning. Jag kunde inte tro mina ögon igår när jag ställdes inför faktum, att det var allt annat än en brant stig, som skulle forseras. Det kändes som om vi var på expedition Himalaya - med ett gäng 9-10 åringar utan erfarenhet av klättring och prövningar över 10 minuter. Turen var på min sida igen, allt gick galant och idag tror jag mig veta 9 stycken brudar som är enormt stolta och nöjda med sig själva. Med all rätt skall de ha dessa känslor och det är precis dessa känslor som skall plockas fram då det börjar krisa sig i någon situation. Känslan att jag kan bara jag vill och tror på det! Jag vet att om dessa tjejer hade varit med sina föräldrar under denna dag så hade resultatet blivit annorlunda. Bara att kliva upp i ottan för att träna, promenera 3 km och att klättra i ett berg som bjuder på än det ena och än det andra hindret. En sådan dag tillsammans med mamma och pappa hade förmodligen blivit en "gnäll dag". Åhh måste vi upp så tidigt, varför måste vi gå när vi har bilen, klättra är bara tråkigt och att gå nedför en slalombacke då det finns en linbana, är väl några utav de kommentarer som har kunnat pluppat ut ur munnen från brudarna. Inte ett enda stoft från dessa ord hörde jag igår och tro mig - jag var beredd.

Nog om detta, idag vet jag att Lucas har varit på sitt första A-läger i Ö-vik. Hoppas att allt har vart bra och att testerna gick kanon. Jag är inte ett dugg bekymrad över hans fysiska status då han är - enligt min mening - ett fysiskt fenomen! Han sopade säkert banan med de andra killarna och tjejerna. Jag väntar spänt på rapporter från Perra, The King!

Dockstadagen närmar sig allt för snabbt känner jag. Jag som är ansvarig för den gigantiska Hemliga lådan. Nu är det upp till mig att slå förra årets rekord vad gäller vinstvärdet för denna mystiska låda. Det blir som vanligt sista minuten ryck, men i år har jag varit ute i god tid - tror jag;) Är det någon som har något på lut så hör av er snarast! All hjälp behövs, det är en sak som är säker! Jag väntar bara på det årliga samtalet om bakning, husmor som jag är så längtar jag;)) Tur att detta är ordnat redan!

I morgon startar ännu en ny vecka och det är inte vilken vecka som helst. Det är MIDSOMMAR-VECKAN! Nu skall allt städas, putsas och donas. Allt enligt den gamla rutinen, ni vet som era mammor och mor och farmödrar har gjort i alla år. Ut med allt från lådor, skåp och garderober. Hur skall livet kunna gå vidare om dessa sysslor ej utförs? Katastrof enligt min mening, jag menar om man utför alla dessa sysslor så blir det katastrof hos mig i alla fall. Jag bryr mig inte om lådor, skåp och garderober just nu bara för att det är midsommar veckan. Nej alla saker ligger där lika stökigt som tidigare och de får snällt vänta tills fröken Jacobsson känner sig i form för att attackera dessa projekt. Det kan ta tid att komma sig i form inför en sådan attack men var lugna, det kan hända att formen dyker upp. Den kan dyka upp precis när som helst, till och med i oktober! Konstigt eller hur?

Måndag och det är Core dags igen plus att min lilla Ester skall gå på tennis skola en vecka tillsammans med Lova. De kanske hittar en ny idrott att pyssla med? Hoppas att det blir roliga dagar för dem, bara att slippa mig som tränare är väl en orsak till att det blir kanonkul! De har dragits med mig rätt länge nu och att få höra en annan röst är aldrig fel!


Hej hopp!

Lisa

lördag 14 juni 2008

Surt sa räven...

Åhh vad jag blir besviken när vi tappar en poäng på ett skit anfall. Sverige var så nära att lyckas sno en viktig poäng utav Spanien i kvällens match men vad händer, jo en långboll från Spaniens back och vips så har de gjort 2-1. Många svordomar har haglat här hemma den senaste halvtimman.

Dagen annars har varit storslagen på alla sätt. Träffen med C-tjejerna har nu avverkats och på vilket sätt sedan. Samling 9.00 vid anrika Bygget för information om dagen och om kommande träffar i höst. Jag och Jörgen Söderlund FV gick igenom träning för magen och ryggen. Alla brudarna var heltaggade, de tränade som aldrig förr. Efter en och en halvtimmes träning så blev det en kort paus för en macka och ett saftglas, för att sedan traska vidare mot Skulebergets fot. På vägen dit passerade vi Familjen Jungell´s resident och där blev vi bjudna på förfriskningar, härligt gott. Jag måste erkänna att jag glömt bort hur vidrigt det är att klättra uppför bergväggen på Skuleberget, huu så brant det är. När vi började klättringen var alla laddade, 9 barn och 4 vuxna. Ganska snart så var vi enbart 3 vuxna i gänget, med 9 barn. Tur att jag hade med mig föräldrar som hjälpte mig med detta projekt. Efter cirka en 1/4 av klättringen började jag att ångra mitt påhitt om klättring, det var rätt läskigt att ta sig uppför branten. Som tur var så var tjejerna stentuffa, inga tankar på att vända överhuvudtaget. Jag har idag imponerats ett flertal gånger av deras förmåga att hjälpa varandra och deras pep-talk till kompisarna, helt outstanding! Att det är jobbigt att klättra det vet vi alla men när det sedan drar ut på tiden pga. vissa saker så blir det ändå jobbigare. Att behöva vänta, att stå vid ett stup och vinden viner runt berget så att kroppen blir iskall det är fruktansvärt jobbigt. Gnäll i leden, nej inte en enda gång. Dessa tjejer som var med idag är gjorda utav Svenskt stål och jag skulle vilja hissa dem högst upp på alla mina listor över människor som förtjänar det. På var enda liten tänkbar lista skall de stå överst tills jag blir övertygad om att byta ut dom mot något eller någon annan prestation. Inte nog med att de klättrade upp till toppen, de vandrade hela vägen ner tillbaka till Bygget för att sedan kasta sig in på Rövarbyn. Där var det ingen som valde att softa - som vi vuxna gjorde - utan de var full aktivitet hela tiden. Jag var tvungen att locka med glass för att få tjejerna till mig för att avrunda dagen.

Alla var överens om att klättringen var det bästa med dagen trotts att flertalet hade varit rädda. Jag förstår nu senare att anspänningen måste ha varit enorm. Efter lunchen på Toppstugan kissade brudarna 5 gånger var på vägen ner, det satt en brud under varje gran. Nämnas bör också att en utav tjejerna var tvungen att lätta på trycket i mitten utav stupet. Fastsäkrad i sele tog hon sig ut mot kanten för att göra det hon var tvungen att göra. Tuff, eller hur?

Skule´s åkar har varit bedårande under dagen. Inte ett pip om att det har frestat på kroppen att ta sig från A till G. Nej det har stretat på över sin förmåga hela dagen. Tilläggas bör att min dotter har inte gjort något större väsen utav sig under kvällen. Hon har varit näst intill döende av trötthet.

Nu har de själv satt ribban, de har visat att de klarar långt mycket mera än vad jag har trott tidigare! Tillsammans blir man starkare, så är det bara!

Jag är också nästan döende av trötthet men full utav positiva känslor från den gångna dagen. Att jag får vara en del av detta gäng, det är en härlig känsla. Tacksamhet är nog det rätta ordet! Att få dela så härliga upplevelser med så otroligt positiva människor, finns det något bättre?

God natt från en mycket utmattad kvinna som snart är tillbaka på banan igen.

Snark, snark....

Lisa

måndag 9 juni 2008

Där är prinsessan!

Kära vänner igår var en fantastisk dag. Jag fick vara prinsessa för en dag! Klädd i rosa barbie-klänning och håret lockigt som en prinsessa. Det var Funkykidz avslutning - dansskola för barn mellan 4-12 år - på Step In igår. Jag var konferencier på denna tillställning och utöver denna uppgift så var jag ombedd att likna en prinsessa. Alla som vet hur jag ser ut till vardags kan nog inte tänka sig mig i denna roll men jag gjorde mitt bästa och det blev rätt OK: Barnen - mestadels flickor - var alldeles lyriska när jag visade upp mitt nya jag! Åhh, där är hon, hon som är prinsessa idag, sade några utav flickorna. Alla ville känna på klänningen och mitt lockiga hår hela tiden. Jag var för några timmar en idol för dem. Ganska snart var jag tillbaka i min vanliga roll, Lisa i sina egna trista kläder. Döm av min förvåning, när jag kom ut till parkeringen utanför badhuset rusade ett gäng småflickor rakt emot mig, skrikandes: Jag ser henne! Jag ser henne, kom så går vi till prinsessan! Ahh, vilken boost för självkänslan!

När jag vaknade i morse så var allt som vanligt igen. Core pass på fm. och ingen ville idag känna på mitt hår, och mina gamla träningskläder väckte inte samma uppmärksamhet som den rosa kreationen. Platt fall ner på den dammiga marken, nu är allt som det skall vara.

Jag har känt lite sorg i ett par veckors tid. Nej, det är inte längtan efter snö utan det är så att min träningskompis från Själevad, har slutat att träna på Step In. Jag väntar mig alltid att se henne dyka upp på mina pass men nu börjar jag inse fakta, hon har slutat för gott. Hennes plats är tom i lokalen och om det är någon som närmar sig hennes plats så morrar jag till. Bäst som det är kanske hon har fattat ett nytt beslut om var hon skall träna - vips så är hon tillbaka!

Ungefär samma känsla har jag då jag ser barn som har varit med i vår klubb men som valt att sluta av ena eller andra anledningen. Jag träffar rätt ofta de lite äldre barnen som har slutat med skidåkning och de hälsar alltid glatt. Det är kul att de fortfarande vill prata med en gammal tant som mig, jag menar hur cool är man i deras ögon? Jag har tänkt att man borde dra ihop alla avdankade ungdomar till en ploj tävling någon gång, men det gäller att vi har tillgång till en backe också;)

Jag satt igår och kollade in sommarskidåkning i Norge. Hmm, det ser inte helt fel ut, men en aningens dyrt. Jag vänta just nu på en lottovinst men så kom jag på att jag inte har spelat en enda rad på flera år - hur skall då vinsten hamna hos mig? Alla bilder man ser på Internet är naturligtvis de allra bästa, inget regn i sikte där inte. Sol, snö och en massa barn med glada miner, det är vad som visas. Det finns en glaciär ute mot Bergen - Folgefonna - som har massor med snö på sig, närmare bestämt 12 meter. De skottar fram liftarna! Personalen där i Folgfonna jublar nog inte alltid då snön vräker ner.

Ser fram emot lördagens C-träff, hoppas att vädret är med oss. Lagom varmt och minimalt med regn under klättringsdelen. Det räcker med den spänning som redan är - det behövs ej flera riskmoment som snor-halka!

Jag återkommer med information om C-dagen senare!

Ha det!
Lisa

torsdag 5 juni 2008

Halsmandlarna är borta!

Nu har Icey opererats, igår tog veterinären bort halsmandlarna för gott. Nu är det bara att hoppas på att det var mandlarna som var roten till allt ont, nu skall han bli frisk på riktigt!

Sommaren är här med besked. Nu är det bara att hoppas på ett lagom varmt väder och lagom mycket regn. Det är krut torrt i markerna och enda fördelen med det, är att myggen och fästingarna inte gror speciellt bra. Skönt så länge det varar!

Nu är det snart dags för C-lägret här i Docksta, det blir endast en dag men jag kallar det ändå läger. Vi har 3 stycken åkare med ifrån vår lilla klubb! Ida, Ester och Lova, vilket gäng! Jag hoppas och tror att dessa tjejer kommer att ha en härlig slalomtid framför sig. Alla 3 är verkligen på hugget! Jag hoppas att jag orkar klättra med i deras tempo uppför Skulebergets brant!

Jag kunde ej närvara på årsmötet men jag har fått rapporter och det verkar som om att allt var i sin ordning. Perra visade upp sig här som hastigast efter mötet så nu vet jag att han lever! Han var sig lik men såg en aningens trött ut. Han hade visst varit ute på skogsbrand en hel natt, phhuuu!

Jag har noterat att Clas kör runt i en bil alldeles ensam, tänk att "lill" Clas har fått körkortet! Tiden bara flyger iväg - det var inte längesedan han fick sin första moppe! Att tiden bara flyger iväg kommer vi att märka ganska snart är det dags för barmarks träning igen. Då kommer vi att stå där och fundera: Vart sommaren tog vägen? Försök nu att ta reda på alla dagar denna sommar, våga bara vara! Lättare sagt än gjort, alla har vi en massa projekt som skall påbörjas och för att inte tala om de redan påbörjade.... Många av de påbörjade borde varit avslutade för längesedan, men som vanligt finns det andra saker att göra och om inte annat så hittar man på nya saker!

Fira vår nationaldag på bästa sätt!

Lisa

fredag 23 maj 2008

Kopporna är på väg att lämna oss..


Nu är det äntligen dags för kopporna att avlägsna sig från vårt hus, de har börjat övergå till sårskorpor! Skönt att detta är över för Ester, det har varit en liten prövning för oss alla men naturligtvis allra mest för Estran! Just nu leker hon med Lova och det var inte en minut för tidigt, det verkar vara roligare att umgås med henne än med mig. Jag är inte känd för att vara en lekande mor och som tur är så har Lova haft vattkoppor så hon vågade sig hit!

Kom ihåg att lägga ut era gamla skidor, pjäxor och så vidare på "köp&sälj" sidan, det är perfekt att få sälja iväg gamla saker för det skall snart investeras i nya, var så säkra. Vi hade turen att bli av med ett par skidor igår, nu är det bara lite kläder och 2 par skidor till kvar! Innan midsommar kanske vi ser hur många pengar som finns kvar till nästa säsongs inköp;) Det är rätt tid nu att kolla in hemsidorna för andra klubbar, det kan göras fynd lita var stans så var på hugget!

Det var inplanerat en arbetsvecka i Strömsund denna vecka men på grund utav sjukdom så har vi skjutit på detta några dagar. Johan som har stått stand by för vedhuggning har nu tyvärr fått kasta in handduken, de nya datumen passar inte in i hans schema. Jästans, i fjol när han hjälpte oss i ett par dagar så växte vedtraven rekordsnabbt. Han jobbade och slet så kroppen blev totalt slut utav all vedklyvning - som naturligtvis gjordes med yxan - så han blev heldålig dagarna efteråt. Kanske är det så att han just nu pustar ut när han har nåtts av informationen om ändrade datum för arbete. Jag måste säga att hans träning i Tärnaby har givit resultat. Han är stor som en hulk och det verkar som om han orkar hur mycket som helst. Jag pratade med honom igår om hur han tränar inför sommarlovet och det är tur att det är han som går på skidhemmet och inte jag. Som han tränar, jag hoppas han skriver ut ett schema på sin blogg så alla får läsa om hans träning. Jag tror inte att om jag för 4 år sedan sagt att han skulle träna så hårt och mycket som han gör idag, att han skulle ha trott att det var möjligt. Johan har verkligen byggt upp sig från grunden och inte hoppat över några steg och det är jag imponerad utav. För vem vill inte ta en genväg ibland? När Johan bad mig om hjälp med träningen för 5 år sedan så var det inte helt självklart att han skulle fixa den träning som han behövde just då. Jag skulle ljuga om jag säger att jag var helt övertygad om att han skulle nå sina mål. Johan var inte i bästa form och de mål han satte upp för sig själv var rätt höga, men inte orealistiska. Ett utav målen var att ta sig in på skidhemmet och att inte vara sämst. Se vart han är idag och han är definitivt inte sämst! Jag och Johan pratade om just om detta igår och det är rätt kul när jag hör att han är nöjd med sig själv, för det skall han vara! Han av någon har fått kämpa med sin träning, inget har varit gratis. Från att egentligen aldrig sprungit en kilometer sammanhängande till att löpa ett varv runt Gällstasjön som uppvärming, det är imponerande tycker jag! Det jag vill komma till är att om man inte är någon idrotts fena i unga dar så är det inte för sent. Johan berättade för mig att han aldrig vann någon slalomtävling förrän han åkte i A-gruppen och att det inte var många som trodde att han skulle fortsätta med skidåkningen. Se så det kan bli bara man fortsätter med det man tycker är roligt!

Docksta-dagen kommer allt närmare och det är väl dags att husmodern i mig vaknar till liv igen. Det kommer väl snart ett samtal om bakning till vårt mycket framgångsrika brödstånd. Om jag inte minns helt fel så såldes det slut på allt bröd innan lunch förra året, vilken succé! Jag tycker att vi skall baka ändå mera i år för att få in mera pengar till kassan. Vad vi skall göra för pengarna får väl vi ledare fundera på när vi träffas på nästa tränar träff. Det brukar aldrig vara något problem att göra slut på dessa pengar, en dag med klättring eller en eftermiddag på Paradisbadet, och vips så är vi på noll igen! Jag är inte känd för mina storbak men jag har en deal med min favorit faster Tekla och det gör att det helt plötsligt står en låda här på bron med cirka 15 sockerkakor. Det enda som krävs är ett antal kilo älgkött, kan det bli bättre! Så min uppmaning är att redan nu förbereda årets storbak - endera själv eller med en mormor, farmor eller faster som rycker ut!


By the way så skall Icey - eller Kraxinen som vi kallar honom - operera sig snart. Kanske kan han bli frisk på riktigt denna gång, håll tummarna för det är snart älgjakt! För att vara mera exakt så är det 103 dagar och 14 timmar och 40 minuter kvar, glöm inte det!

Ha nu en underbar helg!

Lisa

tisdag 20 maj 2008

Vattkoppornas näste..

Här på Dockstavägen har vattkopporna slagit näste. Ester insjuknade i lördags av denna hemska sjukdom, som tur är det övergående och att den aldrig kommer att visa sig igen på hennes kropp. Det har blivit ett antal DVD-filmer och många timmar framför TV och jag förstår att det är det enda hon orkar med just nu. Konstant hög feber och dåligt med sömn gör väl vem som helst rätt matt. När inte ens glass går ner i hennes mage då är det illa men idag har det börjat vända. Det kliar inte h...iskt längre utan bara som myggbett, enligt Esters jämförelse Morfar har varit här som livlina då jag har varit på jobb, tur att han är pensionär. Han verkar inte ha vanan inne med sjuka barn, jag undrar hur många VAB dagar han har tagit i sitt liv? Förmodligen så vistades han ute mera än någonsin när jag och min bor var sjuka. Jag tror inte han har en aning om hur sjuka barn beter sig. När han igår var här med Ester verkade han lite bekymrad. Jag har aldrig varit med om att han avlägsnade sig så snabbt från vårt hus, nästan som att han var rädd. I morse var det en annan Ester som vaknade och när jag återvände hem till sjukstugan så var morfar en lättad morfar. Nu kunde han hantera situationen bättre, hon pratade till och med med honom, vilken lycka.

Jag har inga barn i träning men däremot så har jag startat träningen för hundarna på alvar. Hundarna var väl att ta i för lilla Icey är inte frisk som vanligt så han får bara gå korta promenader. Mopeden är mitt bästa hjälpmedel så det gäller hundträningen. När jag skall upp mot Sätra bodarna är den ovärderlig, att cykla uppför dessa backar är till för elitcyklister, och jag är inte en utav dem!

En annan glädjande nyhet är att nu kommer vi att kunna träna st yrketräning i Bjästa. Från och med oktober - mitt i älgjakten - kommer det att finnas ett Step in gym i Bjästa city! Nu behöver inte Docksta´s och Ullånger´s innevånare åka så långt längre! Det kanske är så att när vi Tränar i Bjästa så åker föräldrarna in till gymmet och kör ett pass medans barnen svänger i backen!

Jag hoppas att Perra snart vaknar till igen, det är lite illavarslande med hans frånvaro. Vart har han tagit vägen mån tro?

Sov gott!

Lisa

onsdag 14 maj 2008

Det blir en tävling..


En vecka har gått efter det beryktade AK-mötet. Caroline och jag höll en ganska låg profil på mötet, vi tjatade inte om att få någon tävling till vår backe. Däremot så har FV sökt USM-kval och då har storslalom tävlingen hamnat i Skule, vips så har vi en tävling nästa år utan att vi har frågat efter den. Det blir kanon roligt att ha en USM-kval tävling i Skule, det är den bästa GS backen i området. Nu är det bara att få igång alla apparater och strömledningar inför denna tävling. Tyvärr så har vår tidtagar guru Andreas avsagt sig sitt uppdrag som förste tidtagare. Det är nu fritt fram för vem som helst att ansöka om denna tjänst, man bör väl vara lite intresserad utav datorer i alla fall. Annars så var mötet lagom tjatigt, inte allt för många minuter lades på FIS punkter. Det kommer endast att bli 2 hela tävlingshelger nästa år med lilla värdscupen kval. Den tredje helgen innehåller endast SG och då kommer inga D-åkare att få chansen till att vara med. Vi hoppas att det kommer att genomföras en egen liten D-tävling någonstans, kanske i Skule? DM kommer att få en helt egen helg i år, någon gång i mars genomförs denna tävling. Perfekt då hinner vi komma oss igång här hemma också!

Nu är det klart med en lägerdag för C-åkare den 14/6. Nu kommer vi ha chansen att åtminstone att gå utför Skulebacken - då vi kommer att klättra uppför stupet för att sedan gå ner igen! Naturligtvis så kommer vi att äta en god lunch på Toppstugan innan vi kastar oss nerför backen, sedan går vi in på Rövarbyn för en massa bus. Hoppas nu att vi slipper gårdagens väder, kallt och blåsigt.

Nu är det endast fåtal veckor kvar till midsommar, har alla planerat denna dag in i minsta detalj? Jag har mina aningar vad som komma skall, men det är inga hysteriska planer på den traditionell midsommar, tvärtom väldig enkelt och bra. Jag vet att ett antal alpina skidåkare åker skidor denna helg men just nu känner jag att det skall bli enormt skönt att det blir sommar!


Kolla in lilla Emilia på bilden, vilket kroppsspråk! Hon vill vara nära Anja men vågar inte fullt ut!

Vi ses på årsmötet den 1/6 klockan 19.00, det blir säkert go´fika!

Lisa

tisdag 6 maj 2008

Phhuu...

Då var jag tillbaka i verkligheten igen. Veckans första Core pass är avverkat och som vanligt har inte hemmaträningen skötts ordentligt. Varför utsätta sig för detta om och om igen, nu är det bara att bita i det enormt sura äpplet. Detta lilla uppehåll får mig att tänka på hur barnen tränar under året. Först är det en tid med barmarks träning och denna träning är hård och väl genomtänkt. Vad händer sedan? Jo, då väntar vi på snö och tränar nästan ingenting, vad var då barmarks träningen till för. Det tar tyvärr bara tre veckor för en muskel att hamna på noll igen, med andra ord så "förfaller" vi under jullovet. Det kanske är lite väl drastiskt att uttrycka sig så. Eftersom att vi lägger fokus på att träna rygg och magen under hösten, så kanske det vore en idé att bibehålla lite av denna ny vunna kraft! Vi vet idag att en alpin skidåkare utsätts för enorma krafter då vi kan carva med skidorna och det är då det är super viktigt att ha en stark bålmus kelatur. De flesta barn som åker skidor under vintern tränar nog inte många sit-ups och rygg-resningar under denna säsong. Nu är det naturligtvis så att jag pratar om barn från 10-11 år då det börjar hända saker under skidorna. En 7-8-åring har ett helt annat rörelsemönster i backen än vad en äldre åkare har, men jag har också noterat att vissa barn aldrig blir trött på en träning, varken i backen eller på barmarken. Är dessa rustade för att kasta sig utför pisten för alpin träning? Det är så att var och en gör som den vill!

Vilket surrande, men det jag vill komma fram till är att det är lika jobbigt för dem som för mig att komma sig i form då man har långa uppehåll. Förmodligen är det mest jobbigt för mig som är en gammal tant att åter ta upp träningen, ungarna verkar vara lite mera lättränad! Under C-lägret gjordes en liten test utav mage och rygg, det visar sig att magens muskler alltid är svagare än ryggen. Känner ni igen detta?

Imorgonkväll gäller det på AK-mötet, bara inte det blir en massa tjat om punkter hit och punkter dit. Vi har mest D-åkar i vår verksamhet så punkter bryr vi oss inte om!

Hej hopp från en lite låg Lisa!

söndag 4 maj 2008

Hon kom, hon sågs och hon fotades!

Så kom hon denna fantastiska tjej till Mosebacke. Alla ungar var inomhus då Tony och Anja kom in på gården på en skoter. En av brudarna uppmärksammade att Anja var ute på tomten och ropade till oss andra -ingen trodde på henne naturligtvis. Alla blev knäpptysta när hon klev in genom dörren, det var som om leken frys hade startat. Anja verkade van detta fenomen då hon direkt sade: - Ja haja som vanligt blir alla tysta och lugna när jag kommer men innan jag går är ni som vanligt igen, full fart och en massa frågor! Mycket riktigt, den första halvtimman var det bara Anja, Tony, P-A och jag som pratade. Barnen satt med tefats stora ögon och bara insöp hennes ord, ingen av tjejerna vågade ställa en fråga till Anja. Jag måste säga att jag är imponerad utav denna kvinna som kan hantera en sådan situation som denna, med enkelhet och värme. Hon frågade barnen om allt möjligt, inte bara om skidåkning och träning. Nej det var all möjliga frågor som dök upp och vips så var all spänning som bort blåst. Under kvällens gång fick vi reda på hur det går till att byta skidmärke, hur många skidor hon använder under en säsong och att hon egentligen bara äger ett par skidor. De skidor hon åker på äger företaget som hon har kontrakt med. En annan intressant detalj som framkom var att Anja hade endast ett par skidor fram tills hon var 11 år! Annat är det nu, nu skall ungarna helst ha super G och störtlopps skidor vid 10 års ålder. Jag undrar till vilken nytta. Vi vet nu vilket märke hon kommer att skriva på för, men alla vi som hörde detta har lovat att hålla tyst innan hon plitar ner sin namnteckning på kontraktet.

Kvällen med Anja avslutades som en mini press konferens Det fotades och de sista viktiga frågorna hans med. Anja berättade kort om hur det var på VM förra året då hon vann det mesta. Då var det 170 journalister på varje press konferens, vi var inte lika många men det blixtrade som om vi vore det.

Dagens övningar var utav barmarks karaktär. Ändringar i programmet då vädret visade sig från sin sämsta sida, hällande regn och dimma. En enkel test genomfördes och nya mål är nedpräntade på papper. Nästa träff är planerad i juni och då kommer förhoppningsvis flera deltagare av det manliga könet. Det var inte en endast kille som dök upp denna gång och tur var väl det kanske. Tänk att vara ensam kille med 6 galna småbrudar! Hur roligt hade det varit så säg?

AK-möte på onsdag i Ö-vik, då gäller det. Kommer jag och Caroline våga sticka in våra snokar där? Vi som satt på detta möte förra året och med bestämdhet bokade in flera tävlingar i Skule. Vi vet alla hur resultatet blev, inte en enda tävling gick att genomföra i vår backe. Vi skall under morgondagen lägga upp taktiken för mötet, det är under detta möte tävlingarna fastställes. Kommer vi att önska oss en tävling nästa år eller inte, ja det blir vi varse ganska snart!

Nu tvättas alla slalom kläder för sista gången i år och redan ligger det smutsiga fotbolls kläder i tvättkorgen. Tur att säsongerna går ihop, vad skall annars barnen hitta på? Ester är överlycklig att få spela fotboll igen, jag hoppas bara att fotbolls-skorna passar! Under dessa två år som hon spelat fotboll har hon avverkat allt för många storlekar på skorna. Nu är det dags att jag plockar fram mina gamla 38:or och hon får ta på sig två par strumpor i dem, då passar de perfekt.

Icey är sjuk igen. Jag har aldrig sett en hund så krasslig som han har varit i helgen. Jag är bekymrad över hans hälsa, då han inte verkar klara utav minsta lilla ansträngning. Han har varit så dålig så han inte kunnat kliva upp och gå, svansen hängandes rakt ner som på en labrador. Nej denna hund är till för att jaga och inte ligga inne och äta piller. Han har varit så glad och lycklig de få veckor han varit frisk och nu är det alltså dags igen. Nu är det bara att be till hundguden att han skall bli piggelin!

God natt!

Lisa

lördag 3 maj 2008

Nu är det snart slut..

Här tränas det för fullt och bäckarna svämmar över i värmen. Att börja träna klockan 7.00 på morgonen till en kör utav kvittrande fåglar är en upplevelse. Aldrig har jag spänt på mig pjäxorna till ett enormt kvittrande i bakgrunden, jag har aldrig heller startat skidträning klockan 7.00 någon gång. Vi har nu endast en kväll och en förmiddag kvar av C-lägret och tjejerna vill inte åka hem, de triv som fisken i vattnet. Vatten har vi gott om, snön smälter med rekordfart i denna sydländska värme. Ryktet säger att 30 cm packad snö tinade bort på en dag, då blir det mycket vatten som inte får plats i bäckarna. Myren uppe vid Kungsliften är brun utav allt vatten som kommer upp i från fjället, där hamnar en del våghalsiga människor. De tror att om de har hög fart så ska de klara sig över men ingen verkar lyckas.

Tony har drillat C-tjejerna med bravur, alla har gjort enorma framsteg. Från ena dagen till den andra verkar det som om tjejerna har bytt skepnad. Alla - och då menar jag alla - har snäppat upp sig 3 hack, minst. På mornarna har vi tränat i Tärnaby med kortkäpp och saltade banor, perfekta förhållanden! Efter lunchen så har det varit Kungsliften som hägrat med skidtester och annat kul. Efter det har tränats så vill brudarna bada och en eftermiddag har vi släppt dem till poolen. Inga lustiga karlar har siktats som då Skule har varit i plurret, skönt! Dagen till ära har en helikopter hämtat ned barnen från Kungsliften, det var uppskattat då Åke - helikopter piloten - körde lite busigt med dem. Han snurrade runt med koptern och föll ned som en död mås för att sedan bränna iväg ner i en bäckravin ner mot Byn.

Nu skall vi ha middag i vår stuga med en överrasknings gäst som heter Anja Pärson. Bara de vuxna vet att hon skall anlända, jag tror att det blir ett antal stora ögon när hon kommer in knallande! Kul att hon ställer upp på detta lilla jippo!

I morgon är årets säsong över för vår del, skönt att komma hem och kolla in rabatten. Jag drömmer om den rabatt som man ser i tidningarna men mina fingrar verkar vara gråa i stället för gröna.

Ha det bra!

Lisa

söndag 27 april 2008

Nu vet jag allt...

Johan har åkt hem igen och nu har jag all information som är värt att ha. Han kilar stadigt och killarna äter alltid Taco´s på helgerna! Det var väl smaskigt så säg? Tyvärr så var skotern roligare än att berätta alla fakta om hans liv till mig, hur kan det komma sig?

Jag har glömt att berätta om när vi ser en hel familj komma åkandes i Skule dressar uppe vid Kungsliften i helgen som var. Var har de snott dessa kläder - var vår första tanke, för vi kände inte igen familjen Sundqvist vid första anblicken. Där susade Sofia ner för backen med fina skärande svängar som om hon inte gjort annat i vinter. Hennes mor och far kan jag inte nämna så mycket om - de stod mest stilla och solade sig, tror jag. Lillebror Johan påstås ha befunnit sig i pisten men jag blev aldrig varse honom, han har nog blivit för snabb för mig! Hur som helst så funkar våra dressar OK forfarande, vår lilla "logga" lyser upp jackorna!

Det verkar bli sommarvärme de närmsta dagarna, åtminstone i södern. Ester deppar över de missade fotbollsträningarna, men jag tröstar henne med att när hon väl är hemma, så kommer träningen att vara på gräs! Jag minns själv de fasands fulla träningarna på grus, skrubbade knän var ett konstant tillstånd. Nej fotboll skall spelas på gräsplan, så det så.

God natt!

Lisa

Finfrämmande..

Idag kommer Johan och hälsar på! Roligt att få surra lite med honom, det var längesedan vi hade tid att sitta ner och avhandla allt. Nu måste vi få veta om han kilar stadigt, om han sköter träningen och så vidare. Jag skall också ge honom en lektion i blogg-vett, det går inte att hålla oss på sträckbänken så länge som han gör just nu. Jag tror inte han fattar att vi hemma i Docksta vill veta mera om hans tränings och tävlingsliv, kanske ett och annat tränings tips!

Annars så har vi en koj-dag idag. Dagen startades med städning men som tur var - för Tony - så ramlade det in en massa gubbar här på kaffe. Jag tror att vi överlever ändå. Jag sitter här och lyssnar på deras diskussion angående lapparna och deras förbud mot skoter körning på vissa områden här i fjället. Jag har inget att tillägga i denna debatt, då jag inte har något större intresse utav att fiska på alla dessa tjärnar som finns i området. Det är väl så att om de stänger vissa områden så är det väl just där man vill fiska! Förmodligen är det väl i dessa tjärnar som de största fiskarna finns, tror dom i alla fall;)

Tänka sig att det är midsommar snart, minns ni när jag skrev om just detta tidigare i vinter. Då kändes det avlägset men nu börjar jag höra hur det planeras inför sommaren och då framför allt midsommar. När jag sitter här i stugan och tittar ut mot fjällen känns det som om jag har kastas flera månader tillbaka. Det är snö precis över allt. Nu verkar det som om våren har tagit sig hit också, det är plusgrader på natten.
Jag hoppas nu bara att det blir lite kallare när vi kommer att köra C-lägret här i början utav maj. Blir det inte det så får vi väl dra på oss galon-byxorna och åka ändå, eller så får vi träna på att simma på badhuset. På något sätt så kommer vi att vara aktiva men hur får vädret avgöra. Ett utav målen med lägret är att lära känna varandra inför nästa säsong och det kommer vi att göra, det är jag säker på! Tony planerar för fullt för eventuella alternativa aktiviteter som skoter osv. Det är bra att han har reserv planer han också!

Ester har fått en vårbacill i näsan, hon nyser och snorar hela tiden. Dessutom har hon bränt snoken, det går att steka ägg på den, enligt henne själv. Solbrännan har infunnit sig men den har blivit lite väl påtaglig på vissa områden. Pannans område har ett lite lätt röd/skärt utseende. Det känns som skinnet inte är i rätt storlek, kan det vara så att det har skett en ansikts lyftning under natten? Nej det är inte så för då måste de ha glömt resten av ansiktet, det ser precis likadant ut som tidigare!


Nu är det dags att ta tag i dagens sysslor, gubbarna planerar forfarande om hur de skall kunna ta upp storfisken! Alla har olika åsikter om vilket blänke som är bäst, jag tror att det inte har någon som helst betydelse! Fiskarna nappar ändå inte, de har nog med mat i vattnet ändå!

Hej å hå!

Lisa