fredag 23 maj 2008

Kopporna är på väg att lämna oss..


Nu är det äntligen dags för kopporna att avlägsna sig från vårt hus, de har börjat övergå till sårskorpor! Skönt att detta är över för Ester, det har varit en liten prövning för oss alla men naturligtvis allra mest för Estran! Just nu leker hon med Lova och det var inte en minut för tidigt, det verkar vara roligare att umgås med henne än med mig. Jag är inte känd för att vara en lekande mor och som tur är så har Lova haft vattkoppor så hon vågade sig hit!

Kom ihåg att lägga ut era gamla skidor, pjäxor och så vidare på "köp&sälj" sidan, det är perfekt att få sälja iväg gamla saker för det skall snart investeras i nya, var så säkra. Vi hade turen att bli av med ett par skidor igår, nu är det bara lite kläder och 2 par skidor till kvar! Innan midsommar kanske vi ser hur många pengar som finns kvar till nästa säsongs inköp;) Det är rätt tid nu att kolla in hemsidorna för andra klubbar, det kan göras fynd lita var stans så var på hugget!

Det var inplanerat en arbetsvecka i Strömsund denna vecka men på grund utav sjukdom så har vi skjutit på detta några dagar. Johan som har stått stand by för vedhuggning har nu tyvärr fått kasta in handduken, de nya datumen passar inte in i hans schema. Jästans, i fjol när han hjälpte oss i ett par dagar så växte vedtraven rekordsnabbt. Han jobbade och slet så kroppen blev totalt slut utav all vedklyvning - som naturligtvis gjordes med yxan - så han blev heldålig dagarna efteråt. Kanske är det så att han just nu pustar ut när han har nåtts av informationen om ändrade datum för arbete. Jag måste säga att hans träning i Tärnaby har givit resultat. Han är stor som en hulk och det verkar som om han orkar hur mycket som helst. Jag pratade med honom igår om hur han tränar inför sommarlovet och det är tur att det är han som går på skidhemmet och inte jag. Som han tränar, jag hoppas han skriver ut ett schema på sin blogg så alla får läsa om hans träning. Jag tror inte att om jag för 4 år sedan sagt att han skulle träna så hårt och mycket som han gör idag, att han skulle ha trott att det var möjligt. Johan har verkligen byggt upp sig från grunden och inte hoppat över några steg och det är jag imponerad utav. För vem vill inte ta en genväg ibland? När Johan bad mig om hjälp med träningen för 5 år sedan så var det inte helt självklart att han skulle fixa den träning som han behövde just då. Jag skulle ljuga om jag säger att jag var helt övertygad om att han skulle nå sina mål. Johan var inte i bästa form och de mål han satte upp för sig själv var rätt höga, men inte orealistiska. Ett utav målen var att ta sig in på skidhemmet och att inte vara sämst. Se vart han är idag och han är definitivt inte sämst! Jag och Johan pratade om just om detta igår och det är rätt kul när jag hör att han är nöjd med sig själv, för det skall han vara! Han av någon har fått kämpa med sin träning, inget har varit gratis. Från att egentligen aldrig sprungit en kilometer sammanhängande till att löpa ett varv runt Gällstasjön som uppvärming, det är imponerande tycker jag! Det jag vill komma till är att om man inte är någon idrotts fena i unga dar så är det inte för sent. Johan berättade för mig att han aldrig vann någon slalomtävling förrän han åkte i A-gruppen och att det inte var många som trodde att han skulle fortsätta med skidåkningen. Se så det kan bli bara man fortsätter med det man tycker är roligt!

Docksta-dagen kommer allt närmare och det är väl dags att husmodern i mig vaknar till liv igen. Det kommer väl snart ett samtal om bakning till vårt mycket framgångsrika brödstånd. Om jag inte minns helt fel så såldes det slut på allt bröd innan lunch förra året, vilken succé! Jag tycker att vi skall baka ändå mera i år för att få in mera pengar till kassan. Vad vi skall göra för pengarna får väl vi ledare fundera på när vi träffas på nästa tränar träff. Det brukar aldrig vara något problem att göra slut på dessa pengar, en dag med klättring eller en eftermiddag på Paradisbadet, och vips så är vi på noll igen! Jag är inte känd för mina storbak men jag har en deal med min favorit faster Tekla och det gör att det helt plötsligt står en låda här på bron med cirka 15 sockerkakor. Det enda som krävs är ett antal kilo älgkött, kan det bli bättre! Så min uppmaning är att redan nu förbereda årets storbak - endera själv eller med en mormor, farmor eller faster som rycker ut!


By the way så skall Icey - eller Kraxinen som vi kallar honom - operera sig snart. Kanske kan han bli frisk på riktigt denna gång, håll tummarna för det är snart älgjakt! För att vara mera exakt så är det 103 dagar och 14 timmar och 40 minuter kvar, glöm inte det!

Ha nu en underbar helg!

Lisa

Inga kommentarer: