Tänk på vinklarna!

Väl hemma igen, och tankarna går till helgens träningsläger i Hemavan/Tärnaby. Många andra klubbar var där på läger, plus att det var ett så kallat Nyhle´n-läger i Tärna. Jag kan konstatera att vi alla är olika, vi från Skule stod i liftkön och väntade på vår tur att få åka igenom vändkorset. Det var inte en framgångsrik metod, det insåg vi vuxna ganska snabbt. Jag nämner inga namn på de klubbar som var de bästa på att snabbt ta sig fram genom kön - eller förbi - men de kommer inte från norra Sverige i alla fall. Detta var en ny erfarenhet för mej som Docksta-bo, att se hur småknattar på 7-8 år armbågar sej fram i kön som om det gällde livet. Jag valde att prova på deras sätt att köa men jag måste erkänna att jag inte klarade av denna teknik. Jag blev kvar på samma ställe i kön, däremot så klättrade det andra åkare över mina skidor och förbi mej som inget hade hänt. Jag är stolt över våra barn som ärligt stod kvar och väntade på sin tur.

Jag och Clas noterade att vi har en annan träningsmetod än tidigare nämnd klubbs tränare. De stod i backen och skrek efter varje åkare: -Tryck, tryck, tryyyck Amanda! Vi bara tittade gapande på varandra. Efter någon timma var det dags igen. Då kom tränaren åkande efter ett barn och skrek: -Framåt och tänk på vinklarna! Jag undrar om denna information går fram. Jag har svårt att skrikande stoppa någon av våra åkare, även fast jag har ögonkontakt med dem. Vi vill alla att våra barn skall utvecklas så snabbt som möjligt. Vi glömmer ofta bort att det tar tid att ändra på en invand rörelse, vi vill gärna att förändringen skall ske omedelbart. Att lära in en ny rörelse kräver minst 10 000 st upprepningar innan den sker automatiskt. Detta tål att tänkas på då vi har åkt skidor endast i 2,5 dagar. Det krävs många åk för att en ny rörelse skall kännas naturlig, och så fort vi kommer till ett svårt läge - brant terräng, isigt underlag osv - då kopplar vi in det autonomiska nersystemet och helst plötsligt är vi tillbaka i det gamla mönstret. Med andra ord så åker vi som vi alltid har gjort. Det krävs av oss föräldrar och tränare att vi kan hålla igen med feedback och övningar. Det jag är mest nöjd med från vårt läger är att vi inte drabbades av övningshysteri. Det är så lätt hänt att plocka på våra åkar övning på övning och de hinner aldrig fårstå den första övningen, innan nästa kommer. Vi lyckades i år med att känna lugnet i att "bara" friåka. Barnen ville aldrig sluta åka skidor, vi var tvungna att dra in dem från backen och bättre betyg kan vi inte få av dem.

Stora framsteg har gjorts under helgen, alla har kunnat se dem på video. Julia har så gott som slutat ploga, Ester har förfinat sin carving och ligger redan nu på med ytterarmen (Johans förtjänst). Sofia har hittat kanten och är på väg mot skärande sväng, Viktor har utvecklats enormt under dessa dagar, hoppas att de nya pjäxorna passar. Jeremia åker som en storfräsare och Diana har kommit igång med kantarbetet så att hon känner sej säkrare på sina skidor. Lucas är på G, han har nästan helt slutat att åka på inner skidan och står snart i rätt position, fram på skidorna. Eller jag kanske borde uttrycka mej med sörlänningarnas ord, vinklarna börjar hamna på rätt plats! Tränarna har också analyserats och vi är numera fulländade!

Hela gänget var hem till Johan för att kolla in hans lya. Den var inte stor men den var städad till skillnad mot de andra rummen. Johans mamma kan vara stolt över sin son, han sköter sej! Johan visade deras träningslokal och vallarum, där fanns det ett antal skidor som vi gärna hade plockat med oss. Vilka pengar som hängde där i samma rum, oj oj oj.

Jag vill än en gång tacka Polarbröd (Thomas) för allt det goda bröd som vi fick till vår resa, super tack! Thomas bjöd även alla på bad och det är jag oerhört tacksam för. Jag vet att alla andra är det också, Thomas du är en pärla!
Perra var som vanligt kassör och det verkar vara hans grej. Han får pengarna att växa! Tony som reseledare och huvudtränare skadade sej första dagen. Han kunde bara åka skidor en dag men han dök upp i backen med sin videokamera titt som tätt. Clas han coachade grabbarna på ett förträffligt sätt, jag är övertygad om att han kommer briljera vecka 2 i Idre. Då skall han på skidlärarutbildning och han har trimmats i helgen så att han kommer dit väl förberedd. Undertecknad har agerat som tränare åt alla. Alla våra åkare har skött sej kanon, de tar ansvar och ödmjukhet är ett signum hos alla.

Jag har fått bannor från Per-Inge att jag skriver för ofta och för mycket. Det är nu sista gången jag skriver så här många rader, annars för jag med honom att göra. Det vill jag inte vara med om, det påstås att han är vältränad.

Tack för en jätte trevlig helg!

Lisa